löslighet
hej! jag har suttit ett tag nu och försökt fatta varför ett polärt ämne och en jonförening löser sig bättre i vatten, men jag förstår inte. Någon som pls kan förklara?
I vattnet finns vattenmolekyler som binder till varandra. Att något "löser sig" i vatten innebär att det binder till vattenmolekyler och att dessa då omger ämnet som löses upp. Det krävs alltså att ämnet kan binda till vatten för att det ska lösas upp.
Jonerna i en jonförening kan göra det via jon-dipolbindning, så jonföreningar har en naturlig förmåga att lösa sig i vatten. Jonbindning kan dock vara en ganska stark bindning, så jonföreningar med starkare jonbindningar kommer ändå vara svårlösliga i vattnet (jonerna binder hellre till varandra än till vattnet i dessa fall).
Polära ämnen har negativt och positivt laddade grupper i sina molekyler. Dessa kan interagera med och binda till motsvarande positiva och negativa grupper hos vattenmolekylerna, på samma sätt som vattenmolekylerna kan binda till varandra.
Teraeagle skrev:I vattnet finns vattenmolekyler som binder till varandra. Att något "löser sig" i vatten innebär att det binder till vattenmolekyler och att dessa då omger ämnet som löses upp. Det krävs alltså att ämnet kan binda till vatten för att det ska lösas upp.
Jonerna i en jonförening kan göra det via jon-dipolbindning, så jonföreningar har en naturlig förmåga att lösa sig i vatten. Jonbindning kan dock vara en ganska stark bindning, så jonföreningar med starkare jonbindningar kommer ändå vara svårlösliga i vattnet (jonerna binder hellre till varandra än till vattnet i dessa fall).
Polära ämnen har negativt och positivt laddade grupper i sina molekyler. Dessa kan interagera med och binda till motsvarande positiva och negativa grupper hos vattenmolekylerna, på samma sätt som vattenmolekylerna kan binda till varandra.
tack! jag tror jag förstår lite mer nu, det enda jag inte helt förstod var det där med jon- dipolbindning .Men utöver det, Kan man sammanfatta allt med att två ämnen som har samma typ av bindning oftast löser sig med varandra?
Ja, så kan man säga.
Jon-dipolbindning är attraktionen mellan en negativa jon och den positiva änden hos en dipol, eller mellan en positiv jon och den negativa änden hos en dipol.
