Löser sig med vatten.
Hej,
Skriver en labbrapport och ska svara på följande fenomen ur ett bindningsperspektiv.
a) Kaliumnitrat löser sig i vatten
b) Metanol löser sig i vatten
Vatten är polär och har en bindning mellan O-H. Vilket betyder att den är vätebindningar mellan molekylerna
A) Kaliumnitrat
Kaliumnitrat, KNO3, Ingen OH – grupp
B) Metanol, CH3OH, Har en OH grupp, vätebingar.
Vatten och metanol har både samma bingar mellan molekylerna vilket leder till att det kan sitta ihop med vätebindningar. Detta betyder att de båda ämnena kan, kommer att kunna lösas i varandra och det bildas ingen skikt.
Mina fråga är alltså;
A) Varför löser sig Kaliumnitrat i vatten?
B) Har jag skrivit rätt om varför Metanol löser sig i vatten?
a) Har du hört talas om jon-dipolbindning?
b) det stämmer att det är vätebindning mellan vatten och metanol.
Inget jag känner igen iallfall. Läste att Jon-dipolbiningar var bindningar mellan joner och lösniningsmedel.
Är detta rätt om varför kalumnitratet löser sig i vatten?
Kaliumnitrat är ett salt. Det är jonbingar mellan jonerna i saltet. Tillsätter man vatten till saltet kommer vattnet kunna binda till jonerna. Vattenmolekylen är en dipol, har en positiv och en negativ sida.
Vattnets positiva sida kommer vända sig mot saltet negativa sida och vattnets negativa sida mot saltets positiva sida. Den bindning som uppkommer är jon-dipolbindningar
Där är detta som sker när saltet löser sig i vatten. Man kommer inte kunna se saltet i vattnet. Varje jon kommer vara omgärdad av vattenmolekylerna och då ”försvinner” saltet och vi kan inte se det.
Ja. Du kan lägga till att för lättlösliga salter som kaliumnitrat är summan av alla jon-dipolbindningar som kan bildas större än summan av alla de jonbindningar som bryts. För ett svårlösligt salt som AgI är det tvärtom.