Logaritmer

Din lösning är bra till en början, men du uttrycker a i b och vice versa.

När du kommit till steget precis innan du skriver upp svaren kan du bestämma a och b genom att jämföra termer.

Calle_K skrev:

Din lösning är bra till en början, men du uttrycker a i b och vice versa.

När du kommit till steget precis innan du skriver upp svaren kan du bestämma a och b genom att jämföra termer.

Hur menar du?

menar du att a= ln2 

och b= 2 x ln2

kan man förenkla b på något sätt

Förutsatt att ditt "x" syftar på multiplikation och inte variabeln x så har du gjort rätt.

Om du nu skulle ändra värdet på a och använda dig av relationen mellan a och b som du tog fram så kommer b bli beroende av x, men det får den inte vara eftersom att a och b är konstanter. Därmed är detta den enda lösningen.

Du kan förenkla b genom att skriva det som ln(2) + ln(2) och använda dig av en logaritmlag.

Calle_K skrev:

Förutsatt att ditt "x" syftar på multiplikation och inte variabeln x så har du gjort rätt.

Om du nu skulle ändra värdet på a och använda dig av relationen mellan a och b som du tog fram så kommer b bli beroende av x, men det får den inte vara eftersom att a och b är konstanter. Därmed är detta den enda lösningen.

Du kan förenkla b genom att skriva det som ln(2) + ln(2) och använda dig av en logaritmlag.

Jag förstod inte exakt vad du menade här:Om du nu skulle ändra värdet på a och använda dig av relationen mellan a och b som du tog fram så kommer b bli beroende av x, men det får den inte vara eftersom att a och b är konstanter. Därmed är detta den enda lösningen.

x är multiplikationstecknet jag använde

så har jag rätt svar?

Du tog fram en relation för a och b. Mha av den skulle man kunna tro att det finns oändligt många lösningar. 

T.ex om a = 1 - b så har vi lösningen a=1 och b=0, men även a=2, b=-1, och a=3, b=-2, .... osv. Det finns alltså oändligt många lösningar.

I detta fall kommer det inte göra det eftersom att om du t.ex ändrar a kommer du få ett uttryck för b där x ingår. Detta medför att b blir en variabel och inte en konstant (oberoende av x) som vi antog att den var.

Calle_K skrev:

Du tog fram en relation för a och b. Mha av den skulle man kunna tro att det finns oändligt många lösningar. 

T.ex om a = 1 - b så har vi lösningen a=1 och b=0, men även a=2, b=-1, och a=3, b=-2, .... osv. Det finns alltså oändligt många lösningar.

I detta fall kommer det inte göra det eftersom att om du t.ex ändrar a kommer du få ett uttryck för b där x ingår. Detta medför att b blir en variabel och inte en konstant (oberoende av x) som vi antog att den var.

ok vad blir svaret?

jag blir förvirrad, är det rätt svar eller inte // tack för all hjälp

Det du skrev i början av #4 är rätt svar.