Lite frågor jag behöver svar på i enlighet med biologi

Beskriv hur det går till när ett protein bildas i dina celler. Förklara var detta sker, vilka delar av cellen som medverkar, vad som är byggstenarna i proteinet. Använd begrepp som transkription och translation i din förklaring.

b) I en organism finns en gen som kodar för ett visst protein. Följande mutation sker i en del av genens DNA-sekvens:

 

TAC-GTT-AAA-ATA-CTA-TAC-TTT-TCC-TCT-AGA-ACA-ATT

                        ↓

TAC-GTT-AAA-ATT-CTA-TAC-TTT-TCC-TCT-AGA-ACA-ATT

 

Beskriv vad denna specifika mutation leder till i den genetiska koden. 

Förklara med hjälp av proteinsyntesen vad som händer när en aminosyra byts ut. Låt säga att det protein som genen i sin ursprungliga form kodar för är hemoglobin, ett protein som är delaktig i transport av syre till cellerna och koldioxid från cellerna. Resonera kring de konsekvenser som en mutation som denna skulle kunna medföra för det färdiga proteinet och individen. Diskutera och motivera ditt svar.

 

Beskriv skillnaden mellan de två olika typerna av celldelningar, mitos och meios, som sker i kroppen. Förklara var och framförallt varför de sker? 

 

I både meios och mitos sker metafas och anafas (metafas-anafas I och metafas-anafas II i meiosen). Varför sker metafas-anafas på olika sätt under meios och mitos? 

 

Vi studerar ärtorväxten som bildar ärtor med varierad färg och form. Anlagen för färg tillhör ett annat kromosompar än anlagen för form. Färgen är antingen gul eller grön. Anlaget för gul (G) dominerar över anlaget för grön (g). Fröformen är antingen slät eller skrynklig. Anlaget för slät (S) dominerar över anlaget för skrynklig (s).

 

a) En planta har genotypen GGss. Vilken eller vilka kombinationer av anlag finns i könscellerna hos denna?

 

b) En planta har genotypen GgSs. Vilka kombinationer av anlag kan finnas i könscellerna hos denna?

 

c)Två plantor med genotypen GgSs korsas med varandra. Hur många olika genotyper är möjliga hos avkomman? Hur många sannolika individer med genotypen GgSs har du i ditt korsningsschema?

Visa även genom att rita ett korsningsschema. Om du vill kan du ladda upp det i filuppladdningen nedan eller genom att skriva direkt i svarsrutan).

 

d) Vilka fenotyper av avkomman är möjliga då plantorna i c) har korsats?

 

e) Vilken av fenotyperna i c) bör vara vanligast. Varför? Motivera tydligt ditt svar med varför.

 

f) Ärtplantor som härstammar från gröna och skrynkliga frön korsas med varandra. Hur ser avkommans genotyper och fenotyper ut? Förklara svaret och lägg även till ett korsningsschema för att visa.

 

Letala alleler hos pärlor

Här får du genomföra en mindre undersökning kopplat till genetik och visa att du har koll på de genetiska begreppen.

Om du behöver så repetera i kapitle 3 och 4 så att du känner dig förberedd och att du har förståelse för relevanta fenomen och begrepp så som: alleler, fenotyp, genotyp, homozygot, heterozygot och klyvningstal.

Nu är det dags för dig att genomföra en laboration. Du ska inte skriva rapport på laborationen utan tanken är att du när du genomfört laborationen besvarar du frågorna nedan.

 

Material

En skål
Pärlor, 25 st i en färg och 25 st i en annan färg (saknar du pärlor kan du ta exempelvis spelkort i två olika färger eller makaroner där du sätter en färgmarkering på de 25 som ska vara i en färg)
Den ena färgen representerar letala (dödliga) alleler och dessa är recessiva (a). Den andra färgen är dominant (A)och bär ej på anlag för sjukdomen. Bestäm tydligt vilken som du vill ska vara vilken.

 

Metod

1. Titta bort och ta två pärlor åt gången. Ta upp dem  två och två och tills skålen är tom. Skriv upp vilka genotyper de två pärlorna du plockar upp har och anteckna dem i en lista. När en kombination av två av den letala allen plockas upp (aa) lägger du undan dem eftersom den kombinationen är dödlig och individen överlever inte .

2. När du har plockat upp alla pärlor ur skålen börjar du om med nästa generation. Alla ”överlevande” individerna (de övriga pärlorna) läggs tillbaka i skålen och nästa generation produceras genom att du på samma sätt tar upp pärlorna två och två igen. Genotyperna för varje generation skrivs upp och för varje generation så plockades de letala kombinationerna bort.  Upprepa detta så att du har ett försök med 7 generationer.                                   

3. Gör en tabell av ditt resultat som du antingen skriver in direkt i svarsrutan eller skriver in ett dokument och laddar upp.

 

Utifrån ditt resultat svarar du sen på följande frågor:

 1) Vad är en allel?

 2) Vad symboliserar den enstaka pärlan i paret som plockades ur bägaren?

 3) När två pärlor plockats upp ur bägaren, vad symboliserar de pärlorna?

 4) Vad är ett klyvningstal?

 5) Förklara vad din tabell visar.

 6) Vad är klyvningstalet för generation 1 i försöket?

 7) Varför förändras talförhållandena allt eftersom i de olika generationerna?

 8) På vilka sätt avviker experimentet från verkligheten? Försök att komma på åtminstone tre saker som gör att det är annorlunda i verkligheten. 

 

 

 

 

Vet någon svaret på dessa frågor?