Likviditetsbudget
Hej! Jag ska göra en likviditetsbudget och allt fungerar bra förutom en punkt som jag har fastnat på.
De belopp vi har fått:
Inköp inventarier - 115 000 kr
Värdeminskning inventarier - 23 000 kr/år
** Leverantören “Bullar och sånt” fakturerar varje kvartal (för det som förbrukats under kvartalet) med betalningsvillkor 30 dagar.
Likviditetsbudgeten är månadsvis, Januari - December.
Det jag undrar är hur jag på ett korrekt sätt lägger in kostnaden för inventarierna i budgeten. Min första tanke var att helt enkelt dividera 23 000 kr/år med 12 för att få inventariekostnaden månadsvis, detta blev 1 916,666666666667 vilket jag självklart inte kan skriva i budgeten, om jag avrundar så blir resultat felaktigt. Problemet är att inventarier inte är en kostnad för företaget när man köper in det, utan först när värdet på inventarierna minskar. Jag kan därför inte skriva in 115 000 kr i budgeten. Hur ska jag göra? Tack för hjälpen!
Du tycks blanda ihop de tre typiska budget-typerna:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Budget
Så hela "Inköp av inventarier" ska på årsbasis tas upp i likviditetsbudgeten, under förutsättning att inköpet görs kontant eller på motsvarande sätt.
Affe Jkpg skrev:Du tycks blanda ihop de tre typiska budget-typerna:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Budget
Så hela "Inköp av inventarier" ska på årsbasis tas upp i likviditetsbudgeten, under förutsättning att inköpet görs kontant eller på motsvarande sätt.
Jaha jag förstår! Texten lyder ''** Leverantören “Bullar och sånt” fakturerar varje kvartal (för det som förbrukats under kvartalet) med betalningsvillkor 30 dagar.'' och i beloppen står det ''Inköp inventarier 115 000 kr''. Enligt detta antar jag att det faktureras för 115 000 kr varje kvartal (var 3e månad), ska jag då ta med i likviditetsbudgeten en kostnad på 115 000 kr var 3e månad?
''** Leverantören “Bullar och sånt” fakturerar varje kvartal (för det som förbrukats under kvartalet) med betalningsvillkor 30 dagar.''
Inventarierna förbrukas inte.
Du skriver en del konstigheter, så det vore bra om du kunde visa oss originaltexten till uppgiften.
- Företaget "Bullar och sånt" ska väl inte leverera "Inventarier"?
Affe Jkpg skrev:Du skriver en del konstigheter, så det vore bra om du kunde visa oss originaltexten till uppgiften.
- Företaget "Bullar och sånt" ska väl inte leverera "Inventarier"?
Uppgiften: ''Skapa två likviditetsbudgetar för alla månader under året utifrån samma förutsättningar som ovan, alltså en försiktig och en optimistisk budget.''
Försiktig budget: 15 kunder/dag
Optimistisk budget: 22 kunder/dag
Beloppen:
Uppgiften: ''Skapa två likviditetsbudgetar för alla månader under året...
Tyvärr är uppgiften tvetydig. Kan detta vara originaltexten?
Rimligtvis är det väl ändå en årsbudget man ska presentera, eller förväntas en budget för varje månad?
Affe Jkpg skrev:Uppgiften: ''Skapa två likviditetsbudgetar för alla månader under året...
Tyvärr är uppgiften tvetydig. Kan detta vara originaltexten?
Rimligtvis är det väl ändå en årsbudget man ska presentera, eller förväntas en budget för varje månad?
Man ska göra två likvididetsbudgetar för alla månader, inte årsvis.
Man ska göra två likvididetsbudgetar för alla månader, inte årsvis
Det är sällan man gör likviditetsbudgetar för varje månad under ett år.
I så fall skulle jag använt Excel eller motsvarande, med kolumner för varje månad, men det går ju skriva på papper också.
"Inköp inventarier - 115 000 kr" skulle jag lagt under t.ex. januari-kolumnen. Det framgår ju inte i uppgiften hur mycket och när inventarierna ska köpas.
"Bullar och sånt" skulle jag ta upp fyra gånger, t.ex. jan, apr, juli, okt och har med debiterade varukostnader att göra.
osv.
Presentera gärna din tabell :-)
Affe Jkpg skrev:Man ska göra två likvididetsbudgetar för alla månader, inte årsvis
Det är sällan man gör likviditetsbudgetar för varje månad under ett år.
I så fall skulle jag använt Excel eller motsvarande, med kolumner för varje månad, men det går ju skriva på papper också.
"Inköp inventarier - 115 000 kr" skulle jag lagt under t.ex. januari-kolumnen. Det framgår ju inte i uppgiften hur mycket och när inventarierna ska köpas.
"Bullar och sånt" skulle jag ta upp fyra gånger, t.ex. jan, apr, juli, okt och har med debiterade varukostnader att göra.
osv.
Presentera gärna din tabell :-)
Denna tabell är den försiktiga på 15 kunder/dag. Varje kund beräknas betala 50 kr och varukostnaden/kund är 10 kr. För att beräkna varukostnaden för 3 månader tog jag då 15*10 = 150. Eftersom att caféet beräknas ha öppet 27 dagar/månad tog jag sedan 150*27*3 = 12 150 kr var tredje månad. Hoppas det är rätt!
Detta har jag gjort hittills, den är inte färdig. Inventarier känns som en ren gissning eftersom att det inte framgår om beloppet 115 000 kr är en gång/år och vilken månad det beloppet är på.
Det ser snyggt ut så långt! Du ska amortera lånet också!
Lägg gärna till en "årskolumn" också
Affe Jkpg skrev:Det ser snyggt ut så långt! Du ska amortera lånet också!
Lägg gärna till en "årskolumn" också
Redigerar min kommentar igen för jag upptäcker ny kunskap varje minut haha. Banklånet är på 100 000 kr och amorteras över 5 år. Skriver jag då bara in 20 000 kr i december?
Hur stor är årets amortering?
Hur stor är årets ränta på lånet?
Båda ska betalas i december.
Jag tror att jag har det mesta löst nu, skulle uppskatta om ni kunde kontrollera min tabell lite.
Lönerna i tabellen är netto.
I informationen vi har fått står det bruttolön = 8 000 kr och nettolön = 5 600 kr. I beloppen står det 10 500 kr/månad (inkl. sociala avgifter). Har skrivit i tabellen att arbetsgivaravgifter = 2500 kr men nu i efterhand tänker jag att det kanske är felaktigt. 10 500 - 8 000 = 2 500, detta är de sociala avgifterna. Men 5 600 + 2 500 = 8 100 kr. Så resten, alltså 2 400 kr, måste ju då vara personalskatten. Då kanske jag ska ändra 'arbetsgivaravgifter' till 4 900 kr eftersom att det ska innehålla sociala avgifter + personalskatt?
Lönekostnaden är 10500kr/mån. Som företagare ska du även betala sociala avgifter.
Eget satsat kapital: Hur tänker du?
Lägg gärna till en "årskolumn" som summerar jan-dec :-)
Affe Jkpg skrev:Lönekostnaden är 10500kr/mån. Som företagare ska du även betala sociala avgifter.
Eget satsat kapital: Hur tänker du?
Lägg gärna till en "årskolumn" som summerar jan-dec :-)
Bara för att klargöra så ska jag alltså skriva in 4 900 kr i ''arbetsgivaravgifter'' då? I arbetsgivaravgifter ingår både sociala avgifter + personalskatt.
Företaget har ett eget satsat kapital på 100 000 kr, jag gissar nu men det ska väl skrivas som en inbetalning precis som banklånet?
Jag tror att i uppgiften menar man:
Lönekostnad: 10500kr/mån (inkl arbetsgivaravgift och sociala avgifter)
"Personalskatt" ingår i 10500kr/mån och du behöver inte krångla med att dela upp beloppet i olika delar.
Företagsägarna satsar ett eget kapital på 100 000 kr, som ska redovisas som en inbetalning som banklånet.
PS. En likviditetsbudget kan inte resultera i att företaget har "minuspengar" i kassan.
Affe Jkpg skrev:Jag tror att i uppgiften menar man:
Lönekostnad: 10500kr/mån (inkl arbetsgivaravgift och sociala avgifter)"Personalskatt" ingår i 10500kr/mån och du behöver inte krångla med att dela upp beloppet i olika delar.
Företagsägarna satsar ett eget kapital på 100 000 kr, som ska redovisas som en inbetalning som banklånet.
PS. En likviditetsbudget kan inte resultera i att företaget har "minuspengar" i kassan.
Tror att jag har fått med allt nu, jag har inte med en kolumn för hela året eftersom att det inte är efterfrågat i uppgiften och jag har även gjort två resultatbudgetar för ett års period.
Kan du kontrollera budgeten lite och se så att allt stämmer?
Korta kommentarer:
1. "Insatt kapital" är här alltför vagt. Skriv "Ägarinsats kontant" om det är så.
2. Hur ofta måste företaget betala soc.avg
3. Hur ofta måste företaget betala innehållen källskatt på lön?
4. Det är ngt konstigt på de sista raderna, Fel formler?
I budgeten kan utgående behållning mycket väl bli negativ. Då får vi i förväg veta hur mycket mer vi behöver låna. Men hur kommer man från 84kkr till 11kkr i feb-mars?
Arktos skrev:Korta kommentarer:
1. "Insatt kapital" är här alltför vagt. Skriv "Ägarinsats kontant" om det är så.
2. Hur ofta måste företaget betala soc.avg
3. Hur ofta måste företaget betala innehållen källskatt på lön?
4. Det är ngt konstigt på de sista raderna, Fel formler?
I budgeten kan utgående behållning mycket väl bli negativ. Då får vi i förväg veta hur mycket mer vi behöver låna. Men hur kommer man från 84kkr till 11kkr i feb-mars?
1. Kan byta till det, men skrev ''insatt kapital'' eftersom att det är vad som står i de belopp vi har fått.
2. I uppgiften står det att arbetsgivaravgifterna (sociala avgifter + skatt) betalas månaden efter lönemånaden, så det sker ju varje månad precis som löneutbetalning.
3. Är rätt ny på det här området så förstår inte riktigt denna fråga :/
4. Detta skriver jag enligt den information vi har fått:
Ingående behållning är den förra månadens över/underskott.
Utgående behållning är den aktuella månadens över/underskott adderat med den aktuella månadens ingående behållning. I februari blir det därför 78 600 + 5 750 = 84 350 kr och i mars blir det 5 750 + 5 750 = 11 500.
2. Hur ofta måste företaget betala soc.avg
3. Hur ofta måste företaget betala innehållen källskatt på lön?
Krångla inte till det i onödan! Dom betalas varje månad och tycks ingå i beloppet på 10500kr
I budgeten kan utgående behållning mycket väl bli negativ.
Det finns i alla fall inga negativa pengar i min plånbok! Då får man se till att justera budgeten även i denna uppgift.
Excel-tips: Klicka på en cell och använd F2-tangenten för att se vilka celler som är aktiva i cellens beräkning.
Till mh01
1. Det står inget om att “eget satsat kapital” är i form av kontanter. Eftersom det inte står något om det, får du gärna anta att det är en kontantinsats. Då är det bra om det framgår av rubriken.
2-3. Visst ja, det står i noten. Det missade jag.
4. Ingående behållning en viss månad brukar vara lika med utgående behållning föregående månad. Så är det inte här. Hur kommer det sig? Har jag missat något i texten?
Till Affe
Nej, ingen har negativa pengar i plånboken. Men innan vi har gjort en budget kan vi ju inte veta om pengarna kommer att räcka varje månad. Det är bl a just för att upptäcka kommande kassabrister som vi gör budgeten. Sedan får vi justera med ytterligare lån eller ägarinsatser så att vi klarar av betalningarna varje månad.
I den slutliga likviditetsbudgeten är det aldrig brist i kassan.
Det står inget om att “eget satsat kapital” är i form av kontanter. Eftersom det inte står något om det, får du gärna anta att det är en kontantinsats. Då är det bra om det framgår av rubriken.
Nä, det var bra länge sedan ett företag hade likvida medel i form av kontanter i typ ett kassaskrin inlåst i ett kassaskåp. Uppgiftskrivarens rubrik "Insatt kapital" duger gott i denna uppgift.
Till Arktos
Jag kan försäkra dig om att ingen ekonomiavdelning på ett svenskt företag, förväntas presentera en budget med minus i likviditetsbudgeten. Så gäller även i denna uppgift. Ditt inlägg om att budgeten mycket väl kan visa en negativ likviditet, är bara förvillande för uppgiftsskrivaren.
Arktos skrev:Till mh01
1. Det står inget om att “eget satsat kapital” är i form av kontanter. Eftersom det inte står något om det, får du gärna anta att det är en kontantinsats. Då är det bra om det framgår av rubriken.
2-3. Visst ja, det står i noten. Det missade jag.
4. Ingående behållning en viss månad brukar vara lika med utgående behållning föregående månad. Så är det inte här. Hur kommer det sig? Har jag missat något i texten?
Till Affe
Nej, ingen har negativa pengar i plånboken. Men innan vi har gjort en budget kan vi ju inte veta om pengarna kommer att räcka varje månad. Det är bl a just för att upptäcka kommande kassabrister som vi gör budgeten. Sedan får vi justera med ytterligare lån eller ägarinsatser så att vi klarar av betalningarna varje månad.
I den slutliga likviditetsbudgeten är det aldrig brist i kassan.
Enligt den information vi har fått från läraren så är ingående behållning = förra månadens över/underskott så det är den formeln jag har baserat min budget på.
Enligt den information vi har fått från läraren så är ingående behållning = förra månadens över/underskott så det är den formeln jag har baserat min budget på.
Vi tänker att:
ingående behållning för en månad = förra månadens utgående behållning.
Man tar med sig dom pengar man har kvar i "kassan" i slutet av månaden, till att spendera under nästa månad.
Affe Jkpg skrev:Enligt den information vi har fått från läraren så är ingående behållning = förra månadens över/underskott så det är den formeln jag har baserat min budget på.
Vi tänker att:
ingående behållning för en månad = förra månadens utgående behållning.
Jag förstår, detta bör vara korrekt då?
Det blev ju kvar en massa pengar i slutet på januari!
Affe Jkpg skrev:Det blev ju kvar en massa pengar i slutet på januari!
Jahaa jag missade det! Men budgeten blir i övrigt rätt om jag bara ändrar januaris utgående behållning till 78 600 och ändrar månadernas ingående/utgående behållning utefter det?
Jahaa jag missade det! Men budgeten blir i övrigt rätt om jag bara ändrar januaris utgående behållning till 78 600 och ändrar månadernas ingående/utgående behållning utefter det?
Presentera ditt Excel-ark igen, så kan vi titta på det :-)
Affe Jkpg skrev:Jahaa jag missade det! Men budgeten blir i övrigt rätt om jag bara ändrar januaris utgående behållning till 78 600 och ändrar månadernas ingående/utgående behållning utefter det?
Presentera ditt Excel-ark igen, så kan vi titta på det :-)
Nu ser det bra ut!
Och vi hade tur med siffrorna – pengarna räcker varje månad. Då kan detta (utan justeringar) få bli den (första) slutliga likviditetsanalysen.
Nu är detta en gammal tråd, men frågan är fortfarande aktuell.
Det står i uppdragstexten att man leverantören fakturerar varje kvartal, för det som förbrukats under månaden. Ska man då verkligen ha med varukostnaden i Januari, eftersom ingen utbetalning kommer ske förens i april?
Och sociala avgifter och arbetsgivaravgifter, betalas inte dessa månaden efter?
Tack om någon tar sig tid och svarar
