Läsa på för histologilabb
Hej, jag kanske ska sommarjobba på ett histologilabb på NKS. Jag har allmän biokemisk labbvana och ganska bra på proteiner, men har aldrig hanterat mänsklig vävnad. Arbetet är att förvereda prov, inte analysera dem (det är det läkare som gör). Asså jag har karakteriserat bakterier (infärgning, morfologi, viable count, biokemiska egenskaper, resistens), men aldrig vävnad, så jag är lite nervös. Ska jag söka upp en lärobok om histologi också läsa typ eller hur ska jag förbereda mig? Jag kommer gå igenom en upplärningsperiod innan jag fpr jobba men jag vill inte framstå dum under den.
Edit: på wikipedia så står det precis vilka steg provprepp involverar! 1) Fixering 2) trimmning 3) ”embedding” 4) skärning 5) färgning. Men jag vill veta mer!
Edit 2: Jobbet riktade sig mot BMA termin 2 och jag tror jag är lika bra eller bättre vad gäller allmän labbkunskap, men jag vet inte om det kompenserar för det faktum att inget av det jag lär mig i bioteknik handlar om människan.
Det låter som du i så fall kommer göra ett praktiskt hantverk med preparatberedning. Histologiböcker är nog mer inriktade på att beskriva (frisk/sjuk) vävnad och försöka skapa en bild av i vilket skick patientens vävnad är i, så det kommer inte riktigt hjälpa dig i arbetet. Och metoderna kommer vara standardiserade, och specifika för arbetet, så detaljerna i metoderna lär du dig nog bäst under uppstarten på plats. Själva preparaten kommer du nog inte se så mycket av med egna ögon i mikroskop. Men att läsa lite om mänsklig vävnad skadar väl aldrig, det finns även histologiatlas på nätet där du kan klicka dig runt bland alla detaljer. T.ex. https://histologyguide.com/ även om den är lite väl detaljerad för dina behov.
Åh! Cool hemsida!
Ja precis, men det lät ändå på chefen som att man kommer behöva göra egna bedömningar och medvetna val på vissa ställen, jag fick inte samma robotiska känsla där jämfört med klinisk mikrobiologi/virologi. Asså tex... om det inte syns så kan man prova nån annan färgning än standard, och typ tjockleken av provet när man cuttar det.
Meen... tror du det är nyttigt för min karriär? (För tidigt att tänka på?) Jag vet att det är en svår fråga men du kanske kan gissa lite. Det känns lite för "stort" (jag vill jobba med mindre saker som proteiner och genetik, molekylärbiologiskt) och för nära det kliniska, i vilka områden skulle det vara bra att ha erfarenhet att jobba med vävnadsprov? Det känns bredare tillämpbart att jobba på klinisk kemi/klinisk genetik labben, dock är jag osäker på vad exakt de gör.
Histologin är ju i princip mikroskopi av vävnad, motsvarande mikroanatomi. Du verkar vara mer intresserade "mindre" objekt och då är nog mikroanatomin inte så användbar för (kliniknära) arbete med proteiner/gener. Men erfarenheter är alltid bra att skaffa sig, även inom områden som ligger i närheten av det du just nu är intresserad av.
Du kan alltid ta en titt på någon hemsida för klinisk kemi, för att se vad de gör, men detta blir rutinarbete för diagnostik. Är du mer forskningsintresserad kanske du snarare skall kolla på metodutveckling och forskning inför diagnostik, analys m.m. Jag skulle tro att samtliga medicinska fakulteter i Sverige bedriver någon form av forskning kring detta, t.ex. KIs kallas Labmed, UU har även sin, och vid universitetssjukhusen sker forskning (oftast i anslutning till det närliggande universitetet).
Om jag gissar kanske det kommer till användning om jag vill lära mig mer om typ elektrofysiologi eller antikroppsmarkörer eller bioimaging? Jag tycker de verkar helt okej kul allihop. Typ:
https://www.kth.se/pro/affinity-proteomics/division-of-affinity-proteomics-1.860559
https://www.scilifelab.se/researchers/ilaria-testa/
https://www.scilifelab.se/units/spatial-omics/
Oj! Den första av de sex bilderna i länken om spatial omics är ju en sån där maskin som superfint skär vävnadsprov! Eller, visst är det?
De på "affinitetsproteomik" verkar undersöka vilka anitkroppar som finns i plasma serum och cerebospinal fluid, och inte hur väl antikroppar fastnar på vävnad?
