12 svar
189 visningar
dajamanté behöver inte mer hjälp
dajamanté 5139 – Fd. Medlem
Postad: 1 dec 2017 07:13

Långsamma och mycket kalla neutroner (eller HjjjjjÄäÄÄÄlp Pluggakuten snart är det prov 2)

En till:

Jag får fram deras hastighet men våglängden blir fel. Jag har testat flera gånger och kan inte upptäcka misstaget.

Min modesta och mycket omstrycken försök, som Frankenstein ansikte.

Och vad har temperatur med saken att göra?

Man vet att neutrinos har kalla hjärtor, men spelar det nåt roll att de är känslomässigt störda för uppgiften?

SeriousCephalopod 2696
Postad: 1 dec 2017 11:43

Eftersom du inte skriver ut enheter konsekvent så är det svårt att hitta exakt var felet är men rörelsemängden är garanterat fel.

http://www.wolframalpha.com/input/?i=sqrt(10%5E-7eV+*+2+*+mass+of+electron)

Om temperaturen  så är detta en återkoppling till relationen mellan temperatur och rörelse. Ju varmare ett system (gas/metallbit/vätskemassa) är ju högre medelhastighet har partiklarna i det systemet när de vibrerar eller studsar omkring. Temperatur är ett direkt mått på hur snabbt partiklarna rör sig så isället för att säga "en gas där partiklarna rör sig långsamt" kan vi säga "en kall gas". För en ideal gas var relationen.

kall ~ långsam

varm ~ snabb

Guggle 1364
Postad: 1 dec 2017 15:35
SeriousCephalopod skrev :

Eftersom du inte skriver ut enheter konsekvent så är det svårt att hitta exakt var felet är men rörelsemängden är garanterat fel.

http://www.wolframalpha.com/input/?i=sqrt(10%5E-7eV+*+2+*+mass+of+electron)

Hej SeriousCephalopod, uppgiften handlar om neutroner, men du har slarvat in elektronmassan. Du får därför lite fel storleksordning på rörelsemängden, i övrigt är formeln rätt.

SeriousCephalopod 2696
Postad: 1 dec 2017 15:43

Oj det var ju klantigt av mig men ser fortfarande ut som att det kan vara ett fel där i ursprungslösningen om jag inte råkar ha fel igen

 

http://www.wolframalpha.com/input/?i=sqrt(10%5E-7eV+*+2+*+mass+of+neutron)

dajamanté 5139 – Fd. Medlem
Postad: 1 dec 2017 19:13 Redigerad: 1 dec 2017 19:13

@Guggle: hello!

@      Nu har jag skrivit in det i Wolfram, varför den ger den fel hastighet? Det blir ju 4,37m/s 4,37 m/s på miniräknare?

http://www.wolframalpha.com/input/?i=sqrt(10%5E-7eV+*+2+*+mass+of+neutron)

Om temperaturen  så är detta en återkoppling till relationen mellan temperatur och rörelse. Ju varmare ett system (gas/metallbit/vätskemassa) är ju högre medelhastighet har partiklarna i det systemet när de vibrerar eller studsar omkring. Temperatur är ett direkt mått på hur snabbt partiklarna rör sig så isället för att säga "en gas där partiklarna rör sig långsamt" kan vi säga "en kall gas". För en ideal gas var relationen.

kall ~ långsam

varm ~ snabb

Tack, det förstår jag nu.

Eftersom du inte skriver ut enheter konsekvent så är det svårt att hitta exakt var felet är men rörelsemängden är garanterat fel.

Du vet vad man säger. "NÄr du inte kan, improvisera."

Guggle 1364
Postad: 1 dec 2017 19:42 Redigerad: 1 dec 2017 20:04
dajamanté skrev :

@Guggle: hello!

Yoo, Daja!

 

Nu har jag skrivit in det i Wolfram, varför den ger den fel hastighet? Det blir ju 4,37m/s 4,37 m/s på miniräknare?

http://www.wolframalpha.com/input/?i=sqrt(10%5E-7eV+*+2+*+mass+of+neutron)

Det SeriousCephalopod räknade ut var rörelsemängden p=mv=2mEk p=mv=\sqrt{2mE_k} . I dina räkningar verkar du ha slagit fel på miniräknaren eftersom du felaktig fick p=2.32·10-26 p=2.32\cdot10^{-26} . Du hade dock rätt uttryck.

Om du delar p med m får du den sökta hastigheten (eftersom p=mvv=p/m p=mv\iff v=p/m )

pm=2mEkm=2Ekm4m/s \frac{p}{m}=\frac{\sqrt{2mE_k}}{m}=\sqrt{\frac{2E_k}{m}}\approx 4\mathrm{m/s}

Om du istället delar h h med p p så får du den sökta våglängden λ=hp \lambda=\frac{h}{p}

hp=h2mEk0.09μm \frac{h}{p}=\frac{h}{\sqrt{2m E_k }}\approx0.09\mathrm{\mu m}

Så här kan det se ut i wolfram

Våglängd: http://www.wolframalpha.com/input/?i=(plancks+constant)+%2Fsqrt(10%5E-7eV+*+2+*+mass+of+neutron)

Hastighet: http://www.wolframalpha.com/input/?i=sqrt(10%5E-7eV+*+2+*+mass+of+neutron)%2F(mass+of+neutron)+to+m%2Fs

dajamanté 5139 – Fd. Medlem
Postad: 2 dec 2017 05:58 Redigerad: 2 dec 2017 06:07

Guggle skrev :

Det SeriousCephalopod räknade ut var rörelsemängden p=mv=2mEk p=mv=\sqrt{2mE_k} . I dina räkningar verkar du ha slagit fel på miniräknaren eftersom du felaktig fick p=2.32·10-26 p=2.32\cdot10^{-26} . Du hade dock rätt uttryck.

Om du delar p med m får du den sökta hastigheten (eftersom p=mvv=p/m p=mv\iff v=p/m )

pm=2mEkm=2Ekm4m/s \frac{p}{m}=\frac{\sqrt{2mE_k}}{m}=\sqrt{\frac{2E_k}{m}}\approx 4\mathrm{m/s}

Om du istället delar h h med p p så får du den sökta våglängden λ=hp \lambda=\frac{h}{p}

hp=h2mEk0.09μm \frac{h}{p}=\frac{h}{\sqrt{2m E_k }}\approx0.09\mathrm{\mu m}

Så här kan det se ut i wolfram

Våglängd: http://www.wolframalpha.com/input/?i=(plancks+constant)+%2Fsqrt(10%5E-7eV+*+2+*+mass+of+neutron)

Hastighet: http://www.wolframalpha.com/input/?i=sqrt(10%5E-7eV+*+2+*+mass+of+neutron)%2F(mass+of+neutron)+to+m%2Fs


Aha, just det. Jag har bytt multiplikation tecken mot division och nu blev det rätt:


http://www.wolframalpha.com/input/?i=sqrt(10%5E-7eV+*+2+%2Fmass+of+neutron)

Jag fick också till rätt våglängden nu.

Det tycker jag är ganska jobbigt i fysik 2. I fysik 1 kom det ändå massor koncepter att begrippa och tillgöra sig själv (... måste använda mina nya svenska ord...). I fysik 2 är det bara nitton hondra taletsgubb-konstant, gubb-konstant, gubb-konstant. Vi hinner inte med idéer, så fort en kommer upp i boken måste den omedelbart nämnas efter en gubbe...

Vi hade 2 lagar för emittans, M=PA M=\frac{P}{A} eller M=\sigmaT4 M=\sigmaT^4 .... Och nu kommer en 2 gubbar och ommöblerar det till P=σT4A P=\sigma T^4 A och det måste nu heta stefanboltzman lag? Jag tror den värsta jag har varit med är en ångström. Jag fattar att det är jobbigt att räkna med så små siffror, men samtidigt vad är fel med nanometers? Nej, ångström måste plåga världen med en a som har en cirkel på.... Det finns bara en vetenskapkvinna i hela boken, astronomen Leavitt. Jag tror att det är en anledning till att jag ogillar fysik.

Fråga: vad står \mathrm i din text för?
Och varför min \sigma bli fel?

Smaragdalena 80504 – Avstängd
Postad: 2 dec 2017 09:51

SI-prefixen standardiserades inte förrän 1960. I och med detta minskade användningen av enheten Ångström (jag tror knappast man skulle ha tagit upp det i fysikböckerna om han inte hade varit svensk).

Nog måste4 väl Marie Curie finnas med i din fysikbok? Eller hör hon till Fy1?

Stokastisk 3597 – Fd. Medlem
Postad: 2 dec 2017 14:00 Redigerad: 2 dec 2017 14:00

mathrm betyder att det ska vara formaterat som vanlig text ungefär.

Ditt sigma blir fel eftersom du har ett T direkt efter det. Du bör skriva \sigma T^4 med ett mellanrum istället för \sigmaT^4.

dajamanté 5139 – Fd. Medlem
Postad: 2 dec 2017 14:01
Smaragdalena skrev :

SI-prefixen standardiserades inte förrän 1960. I och med detta minskade användningen av enheten Ångström (jag tror knappast man skulle ha tagit upp det i fysikböckerna om han inte hade varit svensk).

Nog måste4 väl Marie Curie finnas med i din fysikbok? Eller hör hon till Fy1?

Ok, jag förstår lite bättre varför detta bikupa av hissande och vrålande onödiga enheter.

Nej, hon var bara med i fysik 1. Jag tycker att det är tragisk, jag verkligen tappar allt inspiration.

dajamanté 5139 – Fd. Medlem
Postad: 2 dec 2017 14:39 Redigerad: 2 dec 2017 14:40
Stokastisk skrev :

mathrm betyder att det ska vara formaterat som vanlig text ungefär.

Ditt sigma blir fel eftersom du har ett T direkt efter det. Du bör skriva \sigma T^4 med ett mellanrum istället för \sigmaT^4.

Test: σT4 \sigma T^4

Edit: test succes. Yay!

Guggle 1364
Postad: 2 dec 2017 15:48
dajamanté skrev :

Nej, hon var bara med i fysik 1. Jag tycker att det är tragisk, jag verkligen tappar allt inspiration.

Många gamla gubbar blir det. Det beror på hur könsrollerna såg ut förr i tiden, men i takt med att tiderna förändras kommer det bli fler och fler tjejer som döper lagar och samband!

 

Och det finns faktiskt redan flera extremt viktiga samband med namn efter kvinnor. Här är ett par exempel:

Noethers sats

Inom fysik tycker vi att saker som bevaras (symmetrier) är jättespännande. Saker som bevaras kan t.ex. vara energi, rörelsemängd och rörelsemängdsmoment. Att en sak bevaras innebär att saken har samma utseende, storlek eller egenskaper före och efter en operation.

Operationen kan t.ex. vara att låta tiden gå (jmfr tidskristaller), att förflytta sig en sträcka eller att genomföra rotationer/speglingar eller inversioner (en särskild sorts spegling).

 

Det finns en rad spännande samband mellan symmetrier och konserveringslagar. Tidssymmetri medför t.ex. energins bevarande. Lägessymmetri utmed en basvektor medför rörelsemängdens bevarande i basvektorns riktning, spegelsymmetri innebär bevarande av paritet. Inom kvantmekaniken dyker det upp symmetrier som inte har en direkt enkel koppling till vår makroskopiska värld men som ändå bjuder på symmetrirelationer, en sådan är fassymmetri  hos vågfunktioner som motsvarar laddningens bevarande. 

Den  som kom på hur man ska räkna med detta på ett mer teoretiskt plan hette Emmy Noether

Utan Emmy Noether skulle det varken finnas allmän relativitetsteori eller Ward–Takahashi identiteter.

 

 

Maryam Mirzakhani

Mirzakhani är kanske mest känd för att vara den första kvinnan som vunnit Fieldspriset i matematik, men hennes topologiska bidrag används flitigt inom gravitationsteori, topologi och allmän relativitetsteori. Tyvärr dog hon alldeles för tidigt, men jag förutspår att vi redan inom 20 år kommer använda flera av hennes samband redan i grundkurserna i matematisk fysik.

Dessutom kommer hennes slutsatser inom kryptoanalys bli extremt viktiga om vi någonsin får kvantdatorer att fungera...

Och när jag får nobelpriset i fysik kommer det vara tack vare Maryam Mirzakahni :)

 

dajamanté 5139 – Fd. Medlem
Postad: 2 dec 2017 17:24 Redigerad: 2 dec 2017 17:47

Nämen guuuud vad jag gillar den här forumen. Jag får alltid så mycket mer än jag ber för liksom.

Nu känner jag mig upplyft. (Jag har bokstavligt lyftat upp mig från soffans varma mjukhet). Jag förbli lite ledsen, varför får vi inte läsa om Emmy Noether i skolböcker -om det nu skulle inte bli relativitets teori utan hennes arbete om symmetri? Istället får vi känslan att kvinnorna har inte åstadkommit nånting. Det är bara i Magnus Erhingers kemi böcker att han verkligen försöker motverka den osynligöring med att berätta mer om kvinnliga kemister. Alltså Anne Marie Lavoisier står inte ens med boken som vi har använt. På en affisch i korridorren står hon bara som "fru".

Det är inget förvånande att mannliga studenter på KTH visar bara disrespekt och förräkt för tjejer, att de tycker att det är kul med äckliga låtar eller diskutera om kvinnohjärnan tillämpar sig för fysik. Usch, jag får ångest nu när jag tänker på vidare utbildning.

Maryam Mirzakhanis namn kände jag till! I Quanta magazine, för ett tag sedan, var det en speciell serie av artiklar som hyllade henne (jag bara kom ihåg att topographin studerade likformiga donuts och muggar :p).

Men vad kul att läsa detta, två inspirerande förebild och tidskristaller i samma post! Jag känner mig nästan återlivad.

Men om hon upptäckte hur systemar som bevarar energi fungerade, hur kunde Newton arbeta ändå med momentum och energimängd? Och har du sett att Frank Wilcze har fått en tjänst i Stockholm för att utförska med tidskristaller på Stockholms universitet?

EDIT: Vadå, ska du få Nobelpris snart :)?

Edit2: jag kom på att jag blandade verben gynna och hylla, så jag redigerar snabbt...

Svara
Close