laddning i centrum?
hej.
hur avgör man om molekylens centrum för negativ laddning och centrum för positiv laddning ligger på olika ställen?
tack.
Vissa ämnen kan ha både en positiv laddning (i en del av molekylen) och en negativ laddning i en annan del av molekylen, och dessa ämnen kallas zwitterjoner eller amfojon. Ett exempel på detta är aminosyran glycin.
Men i och med att du skrev "centrum för" laddning, kanske det snarare är polaritet du undrar över, d.v.s. när det finns en förskjutning av elektronerna mot den mest elektronegativa atomen, från mindre elektronegativa atomer?
mag1 skrev:Vissa ämnen kan ha både en positiv laddning (i en del av molekylen) och en negativ laddning i en annan del av molekylen, och dessa ämnen kallas zwitterjoner eller amfojon. Ett exempel på detta är aminosyran glycin.
Men i och med att du skrev "centrum för" laddning, kanske det snarare är polaritet du undrar över, d.v.s. när det finns en förskjutning av elektronerna mot den mest elektronegativa atomen, från mindre elektronegativa atomer?
ja precis. för att det ska vara en dipol ställer man ju frågorna
1. har den polär kovalent bindning?
2. befinner sig det negativa centrumet och positiva centrumet på olika ställen?
det är fråga 2 jag inte riktigt vet hur jag ska ta reda på svaret? förstår inte hur man gör. tack!
Du får jämföra hur elektronegativa atomerna som bildar bindningen är (finns listvärden, t.ex. i kemiboken/wiki). Den mest elektronegativa atomen kommer dra åt sig elektronerna, och bli delta-positiv, och den mindre elektronegativa atomen kommer inte känna av bindningselektronerna lika mycket, och bli delta-positiv.
Och när du betraktar alla atomer i molekylen kan du se om molekylen har en delta-positiv/negativ del är den polär. Och om det inte finns någon förskjutning, eller förskjutningen sammanfaller så är ämnet opolärt.
mag1 skrev:Du får jämföra hur elektronegativa atomerna som bildar bindningen är (finns listvärden, t.ex. i kemiboken/wiki). Den mest elektronegativa atomen kommer dra åt sig elektronerna, och bli delta-positiv, och den mindre elektronegativa atomen kommer inte känna av bindningselektronerna lika mycket, och bli delta-positiv.
Och när du betraktar alla atomer i molekylen kan du se om molekylen har en delta-positiv/negativ del är den polär. Och om det inte finns någon förskjutning, eller förskjutningen sammanfaller så är ämnet opolärt.
ja tack. men hur tar jag fram vart den negativa eller positiva centrumet befinner sig?
jag tror jag än så länge snappat upp att där den med högst elektronengativitet blir delta-neg. och sedan de andra delta-pos. men hur märker jag ut centrum? och i större molekyler med flera bindningar vet jag heller inte riktigt hur jag ska göra och bestämma det?
tacksam för hjälpen!
Det kan bli lite knepigt att "berätta" var de respektive polerna finns i ett ämne, utan exempel. Har du någon molekyl, vilken kan användas som exempel?
mag1 skrev:Det kan bli lite knepigt att "berätta" var de respektive polerna finns i ett ämne, utan exempel. Har du någon molekyl, vilken kan användas som exempel?
Metanol!
Okej, metanol. Hur skulle du ordna elektronegativiteten hos atomerna i metanol, från högst till lägst?
mag1 skrev:Okej, metanol. Hur skulle du ordna elektronegativiteten hos atomerna i metanol, från högst till lägst?
C = 2,5
H = 2,1
O = 3,5
1. ((hur blir det vid OH? är det O och H tillsammans alltså?))
somsagt..
2,5 - 2,1 = 0,4 dvs kovalent bindning (där kolet drar till sig elektronen mer) och därför hamnar delta-neg i mitten
2. men det finns ju tre styckna H, hur blir det då? blir det ett delta-pos på alla? vart blir centrum då?
edit:
nu blir jag fundersam, eftersom det är kovalent bindning.. ska man väl alltså inte räkna dens centrum då den är neutral? eller alltså det blir inget delta-neg/pos?
om du förstår hur jag menar?
naturnatur1 skrev:mag1 skrev:Okej, metanol. Hur skulle du ordna elektronegativiteten hos atomerna i metanol, från högst till lägst?
C = 2,5
H = 2,1
O = 3,5
1. ((hur blir det vid OH? är det O och H tillsammans alltså?))
somsagt..
2,5 - 2,1 = 0,4 dvs kovalent bindning (där kolet drar till sig elektronen mer) och därför hamnar delta-neg i mitten
2. men det finns ju tre styckna H, hur blir det då? blir det ett delta-pos på alla? vart blir centrum då?
Kolet är mer elektronegativt än vätena, så kolet drar åt sig samtliga bindningselektronerna, från de tre kovalenta C-H bindningarna. Och vätena blir då delta-positiva. Redan med denna förskjutning blir molekylen lite polär, men syret har vi inte tittat på ännu.
Syret är den mest elektronegativa atomen i metanol, och kommer dra åt sig bindningselektronerna i bindningen C-O, så syret blir elektronegativt. Kolatomen (som har dragit åt sig bindningselektronerna ifrån vätena), blir faktiskt lite mindre elektronegativ, i och med att syret samtidigt drar i sina bindningselektroner, på andra sidan om vätena.
Så effekten blir att vätena blir delta-positiva, och syret delta-negativt, med kolet är ett mellanting (d.v.s. mellan vätenas delta-plus, och syrets-delta minus). Ser du nu hur det uppstår en delta-positiv ände av molekylen, respektive en delta-negativ, d.v.s. hur elektrontätheten polariseras, och ämnet blir polärt?
Bindningselektronerna mellan syre och vätet, kommer dras mot syret, och ge syret en högre elektrontäthet, men det påverkar inte elektrontätheten så mycket i denna del av molekylen, den stora skillnaden är mellan vätena och syret.
edit:
nu blir jag fundersam, eftersom det är kovalent bindning.. ska man väl alltså inte räkna dens centrum då den är neutral? eller alltså det blir inget delta-neg/pos?om du förstår hur jag menar?
Kovalenta bindningar kan polariseras, i och med att den mer elektronegativa atomen kommer dra åt sig elektronerna. På så vis fås en delta-negativ ände (med högre elektrontäthet) och en delta-positiv ände (med lägre elektrontäthet).
mag1 skrev:naturnatur1 skrev:mag1 skrev:Okej, metanol. Hur skulle du ordna elektronegativiteten hos atomerna i metanol, från högst till lägst?
C = 2,5
H = 2,1
O = 3,5
1. ((hur blir det vid OH? är det O och H tillsammans alltså?))
somsagt..
2,5 - 2,1 = 0,4 dvs kovalent bindning (där kolet drar till sig elektronen mer) och därför hamnar delta-neg i mitten
2. men det finns ju tre styckna H, hur blir det då? blir det ett delta-pos på alla? vart blir centrum då?
Kolet är mer elektronegativt än vätena, så kolet drar åt sig samtliga bindningselektronerna, från de tre kovalenta C-H bindningarna. Och vätena blir då delta-positiva. Redan med denna förskjutning blir molekylen lite polär, men syret har vi inte tittat på ännu.
Syret är den mest elektronegativa atomen i metanol, och kommer dra åt sig bindningselektronerna i bindningen C-O, så syret blir elektronegativt. Kolatomen (som har dragit åt sig bindningselektronerna ifrån vätena), blir faktiskt lite mindre elektronegativ, i och med att syret samtidigt drar i sina bindningselektroner, på andra sidan om vätena.
Så effekten blir att vätena blir delta-positiva, och syret delta-negativt, med kolet är ett mellanting (d.v.s. mellan vätenas delta-plus, och syrets-delta minus). Ser du nu hur det uppstår en delta-positiv ände av molekylen, respektive en delta-negativ, d.v.s. hur elektrontätheten polariseras, och ämnet blir polärt?
Bindningselektronerna mellan syre och vätet, kommer dras mot syret, och ge syret en högre elektrontäthet, men det påverkar inte elektrontätheten så mycket i denna del av molekylen, den stora skillnaden är mellan vätena och syret.
edit:
nu blir jag fundersam, eftersom det är kovalent bindning.. ska man väl alltså inte räkna dens centrum då den är neutral? eller alltså det blir inget delta-neg/pos?om du förstår hur jag menar?
Kovalenta bindningar kan polariseras, i och med att den mer elektronegativa atomen kommer dra åt sig elektronerna. På så vis fås en delta-negativ ände (med högre elektrontäthet) och en delta-positiv ände (med lägre elektrontäthet).
Så egentligen blir den polär för den har en delta negativ vid syre, och delta positiv vid vätet? eller har jag förstått fel?
rätt intressant
edit:
men egentligen blir den mellan väte och syre inte alls polär, den får en kovalent bindning då. det är egentligen bara mellan syret och kolet det bildas en polär kovalent bindning - och därför får den två olika centrum för delta pos/neg och därmed kan man dra slutsatsen att det är en polär kovalent molekyl?
Så egentligen blir den polär för den har en delta negativ vid syre, och delta positiv vid vätet? eller har jag förstått fel?
rätt intressant
Ja.
men egentligen blir den mellan väte och syre inte alls polär, den får en kovalent bindning då. det är egentligen bara mellan syret och kolet det bildas en polär kovalent bindning - och därför får den två olika centrum för delta pos/neg och därmed kan man dra slutsatsen att det är en polär kovalent molekyl?
Bindningen mellan syret och vätet, är också en polär kovalent bindning. Syret är mycket mer elektronegativt än vätet (kol ligger mellan dessa). Att molekylen blir polär beror på att alla dipoler inte sammanfaller. Sammanfaller dipolerna så blir föreningen opolär, vilket kan ske om molekylen är symmetrisk.
I metanol finns det flera dipoler, en mellan vätena, en vid kolet, en vid syret, och den vid syrets väte. I och med att metanolen inte är symmetrisk, och dipolerna finns i olika delar av molekylen, så sammanfaller inte dipolerna på samma punkt - och därför är metanol ett polärt ämne.
mag1 skrev:Så egentligen blir den polär för den har en delta negativ vid syre, och delta positiv vid vätet? eller har jag förstått fel?
rätt intressant
Ja.
men egentligen blir den mellan väte och syre inte alls polär, den får en kovalent bindning då. det är egentligen bara mellan syret och kolet det bildas en polär kovalent bindning - och därför får den två olika centrum för delta pos/neg och därmed kan man dra slutsatsen att det är en polär kovalent molekyl?
Bindningen mellan syret och vätet, är också en polär kovalent bindning. Syret är mycket mer elektronegativt än vätet (kol ligger mellan dessa). Att molekylen blir polär beror på att alla dipoler inte sammanfaller. Sammanfaller dipolerna så blir föreningen opolär, vilket kan ske om molekylen är symmetrisk.
I metanol finns det flera dipoler, en mellan vätena, en vid kolet, en vid syret, och den vid syrets väte. I och med att metanolen inte är symmetrisk, och dipolerna finns i olika delar av molekylen, så sammanfaller inte dipolerna på samma punkt - och därför är metanol ett polärt ämne.
Ursäkta skrev fel.
Menade..
det är kovalent bindning mellan väte och kol då det blir ... 2,5-2,1 = 0,4
MEN det är dock en polär kovalent bindning mellan kol-syre och syre-väte, där syre blir det delta negativa (då det har större elektronegativitet?
MEN det är dock en polär kovalent bindning mellan kol-syre och syre-väte, där syre blir det delta negativa (då det har större elektronegativitet?
Ja.
mag1 skrev:MEN det är dock en polär kovalent bindning mellan kol-syre och syre-väte, där syre blir det delta negativa (då det har större elektronegativitet?
Ja.
tack så mycket för din hjälp
För all del, kul att det hjälpte!
