Laboration om induktion
Hej!
Jag ska ha en labb om induktion. Vi får 1 linjal, 3 spolar med olika lindringdvarv, en stavmagnet och vi kan hela tiden mäta strömmen samt spänningen med ett oscilloskop. Syftena är att visa att magneter inducerar en ström och en spänning i en spole om den rör sig igenom den. Samt att spolens varvtal kommer att påverka den inducerade spänningen.
Jag förstår att jag ska släppa igenom magneten genom spolen. Men jag vet inte hur jag ska komma fram till något resultat? Jag känner även till formeln Wb= A*B samt e=-N * dWb/dt
Jag antar att resultatet är vad ni mäter med oscilloskopet.
Jämför vad som händer när fallhöjden ändras, vad beror det på?
Jämför de olika spolarna vid samma fallhöjd.
ThomasN skrev:Jag antar att resultatet är vad ni mäter med oscilloskopet.
Jämför vad som händer när fallhöjden ändras, vad beror det på?
Jämför de olika spolarna vid samma fallhöjd.
Men genom att släppa igenom den från en högre höjd, kommer starthastigheten vara större. Men den kommer fortfarande ha en acceleration neråt. Kan jag beräkna Wb genom att beräkna arean på cylindern (röret cirkels area)?
Högre höjd ger högre hastighet när magneten passerar genom spolen. (Starthastigheten är ju noll).
Jag är lite osäker på vad syftet är med laborationen. Ska ni räkna ut magnetisk flöde från stavmagneten?
ThomasN skrev:Högre höjd ger högre hastighet när magneten passerar genom spolen. (Starthastigheten är ju noll).
Jag är lite osäker på vad syftet är med laborationen. Ska ni räkna ut magnetisk flöde från stavmagneten?
Grejen är att jag copy pasta det vi skulle göra (syftena). Tycker själv det är lite otydligt, men tror inte min lärare vill ge mer information (med tanke på att jag frågat många frågor). Men varför tänker du att det är bättre att släppa magneten från en höjd?
ThomasN skrev:Högre höjd ger högre hastighet när magneten passerar genom spolen. (Starthastigheten är ju noll).
Jag är lite osäker på vad syftet är med laborationen. Ska ni räkna ut magnetisk flöde från stavmagneten?
Just, vi får heller ingen tidtagare. Så vi får klara oss utan det med...
Min ide med olika höjd är att t.ex dubbel höjd ger dubbel hastighet som borde ge
dubbel flödesförändring (dWB/dt), som borde ge dubbla spänningen.
Sen kan hålla sig till en höjd och jämföra mätresultaten från olika spolar. Större N ger större spänning.
Låter det vettigt?
ThomasN skrev:Min ide med olika höjd är att t.ex dubbel höjd ger dubbel hastighet
Inte riktigt...
Misstag! Dubbel höjd ger ggr så stor hastighet.
Tack Pieter
ThomasN skrev:Min ide med olika höjd är att t.ex dubbel höjd ger dubbel hastighet som borde ge
dubbel flödesförändring (dWB/dt), som borde ge dubbla spänningen.Sen kan hålla sig till en höjd och jämföra mätresultaten från olika spolar. Större N ger större spänning.
Låter det vettigt?
Hur kan en höjd ge en flödesförändring?
Den inducerade spänningen beror på hur snabbt det magnetiska flödet ändras när magneten passerar igenom spolen och den förändringen är beroende beroende av magnetens hastighet då.
ThomasN skrev:Den inducerade spänningen beror på hur snabbt det magnetiska flödet ändras när magneten passerar igenom spolen och den förändringen är beroende beroende av magnetens hastighet då.
Så det jag kan göra är att visa att om stavmagnetwn är innuti spolen (utan rörelse) får vi ingen spänning/ström. Men om vi släpper den, får den ström/spänning. Och ju högre höjd vi släpper den, desto högre spänning/ström? Sen visar vi att om vi släpper magneten från olika samma höjd i jmf olika varvtal hos spolar, ser vi att ju högre varvtal, desto mer spänning/ström. Låter bra nog för att besvara syftena?
Jag tycker att det motsvarar mer än väl syftet med labben!
(Du skrev: "om vi släpper magneten från olika samma höjd". Jag antar att du menar samma höjd, olika spolar)
ThomasN skrev:Jag tycker att det motsvarar mer än väl syftet med labben!
(Du skrev: "om vi släpper magneten från olika samma höjd". Jag antar att du menar samma höjd, olika spolar)
Ja, skrev det fort då min mobil var på väg att ladda ur. Men man kan ju också släppa magneterna från olika höjd för att visa att ju "snabbare" de rör på sig, desto högre spänning om man kollar på samma spole. Har en till fråga angående labben. Kan jag beräkna magnetiska styrkan hos stavmagneten om jag har strömmen, spänningen varvtalen för spolerna? Är det möjligt?
ThomasN skrev:Jag tycker att det motsvarar mer än väl syftet med labben!
(Du skrev: "om vi släpper magneten från olika samma höjd". Jag antar att du menar samma höjd, olika spolar)
Jag kanske också kan räkna ut arean på spolerna, om det skulle hjälpa till att beräkna magnetiska styrkan. Men är det ens möjligt?
Du ger dig inte, och det är bra. Man ska vara nyfiken.
Genom formeln från ditt första inlägg så kan du räkna ut hur flödet genom spolen förändras. Men det vi har här ju bara det flödet som går genom spolen, inte hela det magnetiska flödet från stavmagneten.
Det finns också felkällor som kan ställa till det. T.ex om magneten faller mitt i spolen eller vid ena sidan, om den inte faller rakt ner osv...
ThomasN skrev:Du ger dig inte, och det är bra. Man ska vara nyfiken.
Genom formeln från ditt första inlägg så kan du räkna ut hur flödet genom spolen förändras. Men det vi har här ju bara det flödet som går genom spolen, inte hela det magnetiska flödet från stavmagneten.
Det finns också felkällor som kan ställa till det. T.ex om magneten faller mitt i spolen eller vid ena sidan, om den inte faller rakt ner osv...
Därför blir det nog svårt. Okej, jag fattar! Jag har en till fråga som kan klargöra laborationen ännu mer och som hade varit väldigt hjälpsamt. Hur ska jag tolka . Jag tänker med på dWb/dt? Som jag förstår det så är det magnetiska styrkan * Arean deriverat med avseende på tiden. Alltså skillnad i magnetisk styrka * Arean under en viss tid. Tycker det blir ganska flummigt...
Magnetiskt flöde brukar betecknas med grekiska bokstaven och har enheten Wb
= B*A Där B betecknar magnetisk flödestäthet (enhet Wb/m2 eller T), och A är area.
I fallet med vår fallande magnet så kommer mer och mer av flödet från magneten att passera genom spolen när magneten närmar sig.