Labbrapport, mätosäkerheten i att bara ha en mätning
Hej jag har gjort en labb där man skulle mäta upp en halv våglängd för en ljudvåg. Detta är ju fel gjort eftersom flera mätningar bör gjorts och sen borde vi ha använt medelvärdet och angett en standard avvikelse.
hur kan jag skriva nån typ av ”standard avvikelse” eller hur stor sannolikheten är eller hur mycket (i en längd) det mätvärdet vi fick var fel?
Det är inget problem att uppskatta mätosäkerheten av en mätning. Man kan ange felgränser, intervallet där värdet säkert ligger i.
Vad innebär felgränser? Och om jag uppskattar ett intervall värdet borde ligga i ska jag säga mellan a-b eller +-a?
Jag tror att "standardavvikelse" är en mer avancerad term än "felgräns". Det förutsätter statistisk teori om fördelningar osv.
Så jag är lite förvånad över frågan. Man skriver bara värdet ± felet utan att vara särskilt noga med vad man exakt menar.
(Och i den gamla goda tiden brukade vi i våra labbrapporter stretcha upp felet så mycket att litteraturvärdet hamnade inom resultatets felgränser...)
Om du mätte med en apparat som visar våglängden 9,8 cm och inga fler decimaler så kan du säga plus minus 0,05.
Om du mätte en tid och sedan räknade ut våglängden med hjälp av känd ljudhastighet så har du två felkällor som du får kombinera: felet i tiden och felet värdet på ljudhastigheten kan ha (man bör räkna in att det givna värdet inte stämmer exakt vid experimentets tryck och temperatur).
Pieter Kuiper skrev:Jag tror att "standardavvikelse" är en mer avancerad term än "felgräns". Det förutsätter statistisk teori om fördelningar osv.
Så jag är lite förvånad över frågan. Man skriver bara värdet ± felet utan att vara särskilt noga med vad man exakt menar.
(Och i den gamla goda tiden brukade vi i våra labbrapporter stretcha upp felet så mycket att litteraturvärdet hamnade inom resultatets felgränser...)
Jag vet inte riktigt om jag hänger med nu😅. Det experimentet jag gjort är att jag i ett stående rör mätte avståndet från en buk till en annan för och veta vad en halv våglängd är.
det man skulle ha gjort är och göra detta med flera olika frekvenser och få flera olika längder. Sedan använda hanstighet=våglängd*frekvens. För att veta våghastigheten. Men vi gjorde ju endast med en frekvens och en mätning från buk till buk.
hur vet jag få vad mitt +- blir när jag endast har ett resultat. Eller vad svara intervallet blir? Ska jag bara gissa? Hur gissar jag isåfall med säkerhet och belägg?
Laguna skrev:Om du mätte med en apparat som visar våglängden 9,8 cm och inga fler decimaler så kan du säga plus minus 0,05.
Om du mätte en tid och sedan räknade ut våglängden med hjälp av känd ljudhastighet så har du två felkällor som du får kombinera: felet i tiden och felet värdet på ljudhastigheten kan ha (man bör räkna in att det givna värdet inte stämmer exakt vid experimentets tryck och temperatur).
Vi hade given frekvens och ville ta reda på våghalsigheten genom att vi mötte upp hur lång en halv våglängd var i ett slutet rör. Sedan räknade vi med formeln hastighet=våglängd*frekvens. Vi mötte från buk till buk på röret med hjälp av en linjal
Mollyhej skrev:Ska jag bara gissa? Hur gissar jag isåfall med säkerhet och belägg?
Man använder sitt omdöme.
Pieter Kuiper skrev: Man använder sitt omdöme.
Vi skulle ta reda på hastigheten för ljud i luften. Vi fick:
f=900hz
λ= 0,35m
vilket gav v=315m/s
detta resultat var ju rätt nära. Vi är inte säkra på om frekvensen var precis 900Hz. Alla andra hade en frekevensmätare medan vi bara hade ett vred för vår frekvensmätare fungerade ej av någon anledning. Detta har jag skrivit som en fel källa i rapporten.
men om vi slår i sten för att frekvensen var exakt 900Hz och räknar med det faktiskt rätta svaret för hastigheten för ljud i luft. Innebär det att den rätta våglängden bör varit:
340m/s= λ*900Hz
=> λ= 340/900=0,3666666…7m≈0,367m
då var vi 0,367-0,35= 0,017m=1,7cm ifrån det sätta svaret på vad våglängden borde ha varit. Är detta att gissa säkert. Och för miss på 1,7cm, vad kallar jag det för någonting? Det är väll ingen standard avvikelse utan…?