Labbrapport

Du har en hypotes att en konvex lins kortar in avståndet till fokuspunkten och tvärt om för en konvex lins.

Du vill prova din hypotes genom att simulera när-/långsynthet med hjälp av en laser och linser och kompensation vid ögat med hjälp av linser.

Försök 1: Laser + lins. Var faller fokuspunkten för lasern? Vilken lins väljer du för att kompensera? Stämmer det med in hypotes?

Försök 2: Laser + lins. Var faller fokuspunkten för lasern? Vilken lins väljer du för att kompensera? Stämmer det med in hypotes?

Slutsats: Har din hypotes bekräftats eller förkastats genom ditt experiment?

Slutsatsen är som ett slags sammanfattning av hela laborationen? Gör det något om man repeterar samma sak i slutsatsen om varför det blev som det blev?

Slutsatsen är bara en sammanfattning av ditt experiment och om din hypotes "höll".

"Laborationen utförd enligt ovan bekräftar att vår/min hypotes  att … … … … … är sann".

Det är en kort och koncis slutsats. Sedan kan du spä på med teori, men det känns onödigt att göra ett experiment om det finns en teori att luta sig på…

Är det här bra? 

Labb-Rapport

Synfel

Uppgift: Vi ska ta reda på vilka linser som passar olika synfel genom att använda laser och konvex och konkav lins.
Hypotes: Jag trodde först när vi la den konvexa linsen framför ögat som var närsynt att synfelet skulle bli värre, eftersom att jag redan visste att det är en konkav lins korrigerar ett närsynt öga. Och när vi la den konkava linsen trodde jag att synfelet skulle korrigeras. Och när vi bytte lins till ett översynt öga och testade den konvexa linsen trodde jag att synfelet skulle korrigeras.

Material: Vi använde oss av en laser, olika linser och en bild av ögat.

Genomförande & Resultat: När vi la linsen märkt ”1” framför lasern samlades laserstrålarna i en brännpunkt precis vid näthinnan, och då är glaskroppen lagom lång och man ser bra.
När vi bytte ut linsen märkt ”1” med märkt ”2” samlades laserstrålarna i en brännpunkt framför näthinnan, då är glaskroppen för lång och man är närsynt.
När vi la den konvexa linsen ”4” framför ögat samlades ljusstrålarna i en brännpunkt ännu längre framför näthinnan. När vi la den konkava linsen ”5” framför ögat korrigerades synfelet, laserstrålarna samlades i en brännpunkt på näthinnan.
Sen bytte vi lins ”2” till den med märkt ”3”, laserstrålarna samlas i en brännpunkt bakom näthinnan, och då är glaskroppen för kort och man är översynt. Vi korrigerade synfelet med den konvexa linsen ”4”.

Slutsats: Lins (närsynthet), brännpunkten för lasern faller framför näthinnan, och vi korrigerade synfelet med en konkav lins. Och det blev som jag trodde, glaskroppen på ett närsynt öga är för långt och då hamnar näthinnan längre bak, när man använder den konkava linsen bryts laserstrålarna i en brännpunkt längre bak, den konkava linsens brännpunkt är längre bak.
Lins (översynthet), brännpunkten för lasern faller bakom näthinnan, och vi korrigerade synfelet med en konvex lins, och det blev som jag trodde, glaskroppen på ett översynt öga är för kort och näthinnan hamnar längre fram, när man använder den konvexa linsen bryts laserstrålarna i en brännpunkt längre fram, den konvexa linsens brännpunkt är kortare.
Och hypotesen stämde med laborationen.

Felkälla: Först när vi använde lasern var det bara en laserstråle som lyste och vi testade med några linser och insåg att det skulle vara tre laserstrålar för att laserstrålarna ska kunna brytas ihop med varandra.

En tråd om varje fråga räcker. Jag har tagit bort din andra tråd. /moderator

Om den är bra? Det beror på. Om det här hade varit gymnasiefysik hade jag sagt att den är alldeles för kort och innehåller för många grammatiska fel och saker man ska undvika i en laborationsrapport. Du ska t.ex. aldrig använda personliga pronomen som jag och vi.

Jag har skrivit en guide för laborationsrapporter inom gymnasiekemi, men det brukar vara en snarliknande struktur som används inlm fysiken. Du kan snegla på den ifall du vill ha några tips på vad du kan förbättra, även om den kanske är onödigt avancerad i det här fallet.

Länk

Teraeagle skrev:

Om den är bra? Det beror på. Om det här hade varit gymnasiefysik hade jag sagt att den är alldeles för kort och innehåller för många grammatiska fel och saker man ska undvika i en laborationsrapport. Du ska t.ex. aldrig använda personliga pronomen som jag och vi.

Jag har skrivit en guide för laborationsrapporter inom gymnasiekemi, men det brukar vara en snarliknande struktur som används inlm fysiken. Du kan snegla på den ifall du vill ha några tips på vad du kan förbättra, även om den kanske är onödigt avancerad i det här fallet.

Länk

 Det med personliga pronomen ska man vara lite försiktig med, inom vissa områden (som mitt eget teoretisk fysik) är det standard att skriva just vi som syftar på jag tillsammans med läsaren: using Eq.(123) and Eq.(321) we obtain the expression... Det finns ingen generell regel man ska förhålla sig till, vissa skriver även vi som syftar på vi i forskargruppen och ibland har det även förekommit några som skrivit i jag-form även om det inte är vanligt. Dessutom ställer olika Publicerare, Journals osv.., olika krav så att formatet blir enhetligt i deras publikation.

Det verkar variera från område till område men det verkar bara vara i gymnasiet som man är extremt hård med att det absolut inte ska förekomma något vi och jag. 

@emmynoether: Nu är det ju inte riktigt samma sak att skriva en laborationsrapport på högstadiet och att skriva en forskningsartikel. Att man inte ska ha med personliga pronomen i den här typen av rapporter är standardregeln. Dessutom finns det ett intresse i sig att lära sig skriva en formell och opersonlig text.

Teraeagle skrev:

@emmynoether: Nu är det ju inte riktigt samma sak att skriva en laborationsrapport på högstadiet och att skriva en forskningsartikel. Att man inte ska ha med personliga pronomen i den här typen av rapporter är standardregeln. Dessutom finns det ett intresse i sig att lära sig skriva en formell och opersonlig text.

 Det var inte någon kritik riktat mot dig personligen, jag ville bara belysa det faktum att det inte alltid är på det viset. Du vet säkert bättre än mig hur en regelrätt labbrapport ser ut eftersom ditt område förmodligen är mer experimentellt än mitt. 

När jag själv skriver labbrapporter skriver jag t ex i vi-form eftersom det är det naturliga för mig och de som läser dem.