Labbraport betyg C, hur kan jag nå A?

M.a321 skrev:

Detta är min biologi labbraport som jag fick C på, och andra som jag gjorde både på Kemi och Biologi får jag C. Jag vet inte heller hur jag kan förbättra det. Jag fråga läraren, och hon berätta vad jag behövde förbättra. Jag gjorde det, och fick fortfarande C. På den fanns det inga teori del, men det finns på den kommande labbraportet som jag måste få A på. Jag vill få tips om hur jag kan förbättra det till ett A och vad jag ska tänka till nästa gång jag ska göra en labbrapport

Syfte: 

Vilken koncentration (massprocent) av vatten och salt innehåller gurkans cellerna.

Hypotes: 

Min hypotes är att den lösningen som inte får gurkan ändra sin vikt har samma massprocent vatten och lösta ämne som gurkan. Eftersom om en lösningen innehåller en samma koncentration vatten och lösta ämne som gurkan behöver då inte vatten diffunderas för att jämna ut koncentrationsgradient. Men om lösningen är hyperton eller hypoton, kommer det att ske osmos för att balansera koncentrationsgradienten inne och utanför cellen.

Martial:

Vatten med olika koncentration av salt.
6 provrör 
Våg 
Gurka
Krok Borr
Mätcylinder
Skapel
pincett

Metod:

En gurka skars med en skapel så att den har samma längd som en korkborr. Sex gurkbitar borrades från kanten av gurkan med en korkborr och läggs på ett papper. Sex provrör fylldes med 16 ml färdiggjort vatten med olika koncentration av NaCl, och sedan namngavs med antal massprocent salt som den innehöll. Alla gurkorna vägdes individuellt, och hölls koll på varje gurkornas vikt, och sedan lades de i olika provrör samtidigt i 28 min. Efter 28 min togs gurkorna ut med hjälp av en pincett, och vägdes igen.

 

Resultat:

Diagram 1: Diagrammet visar varje gurkans vikt före och efter att vi lade det i olika koncentration lösningar.

Nummer på gurkorna:  Gurkans vikt innan (g)  Gurkans vikt efter (g)  Differens (g)  Lösning av NaCl i (%)            
Gurka 1  4,48  4,45  0,03  1

Gurka 2  4,36  4.11  0,25  2                

Gurka 3  3.86  3.68  0,18  3

Gurka 4  3.49  2.29  1,2  6

Gurka 5  3.62  3.22  0,4  15

Gurka 6  2.84  2,55  0,29  20 

Diskussion: 

Min hypotes stämde, eftersom när gurkorna lades i en hyperton lösning minskades gurkornas vikt. Eftersom koncentration vatten var mindre i lösningen och större i gurkan. För att bara vatten kan diffunderas genom aquaporiner, gick vattnet från gurkan till lösningen för att jämna ut koncentrationsgradienten. Men när vi lade gurkan i lösningen med 1 massprocent salt minskades gurka 1 sin vikt med 0,03g, vilket tyder på att lösningen måste ha varit nära en isotop lösning. När en lösning är isotop, har gurkan och lösning samma massprocent lösta ämne och vatten, så osmos sker inte för att balansera koncentrationsgradienten för att den är redan blanserat. Med detta informationen kan man påstå att gurkan hade ungefär 1 massprocent lösta ämne och 99 massprocent vatten.

En styrka med genomförandet var att vi vägde vår gurka innan och efter vi lade den i lösningen. Eftersom då kunde vi tydligt se om osmos hade skett, med hjälp av viktförändringar. En annan styrka var att vi använde korkborr, med hjälp av det fick alla gurkorna samma storlek, så att storlek inte påverka om somos sker. Vi borra också våran gurkstavar från en plats, alltså från kanten av gurkan. Det var bra för att i mitten av gurkan hade högre koncentration vatten, pga den var mer blött. Genom att ta gurkan från samma ställe, var man mer säker att koncentrationen lösta ämne och vatten var ungefär samma mellan alla gurkskivorna.

En svaghet med genomförandet var tiden. Eftersom tiden var för kort, diffunderas kanske inte allt vattnet för att balansera koncentrationsgradienten. Med längre tid kanske skulle gurka 1 kanske ökat sin vikt ännu mer. Vi borde också ha gjort flera lösningar med lägre koncentration salt än 1 %, eftersom lösningen var inte exakt en isotop lösning för att vikten minskas lite. En felkälla kunde ha skett när vi lade gurkorna på ett papper medans vi borra ut de andra, för att då hade papperet kanske sugit upp lite av vattnet. Det kunde ha förklarat varför det var stor viktskillnad mellan gurkorna när vi vägde de innan vi lade de i lösningarna. Exempelvis var gurka 1 4,48g och gurka 6 var 2,55g. Om det hade hänt, så skulle det påverka våran svar på syftet. Om lite av vattnet sugits ut, betyder det att koncentrationen vatten i gurkan minskades innan vi hade lagt det i lösningen. Då fanns det mindre vatten i gurkan för att diffunderas.

Nästa gång man genomför labbet borde man lägga gurkan i lösningen i 24h, för att om vattnet ska diffunderas har längre tid att göra. Man borde också ha en lock på för att unvika avdunstning. Istället för att lägga gurkor på en papper, borde vi lägga de i en låda, för att undvika papperet från att suga ut vattnet. För att vara ännu säker borde man genomföra labbet flera gånger med samma metod för att vara säker på resultaten.

 

Tack i förväg

Till att börja med så ska din labbrapport vara formell och opersonlig, inga personliga pronomen som jag, du, vi, dem, och så vidare. T.ex. kan du skriva i början av diskussionsdelen att hypotesen stämde överens med ditt resultat. Sen märker jag att det finns grammatiska fel som du gör, försök undvika felstavningar för att det ska underlätta läsningen för din lärare.

Sedan är det också viktigt med formalia, de vill säga hur du disponerar texten. Det skulle till exempel kunna skriva materialen i punktform. Sedan brukar lärare också vilja se att du har en tabell eller diagram med kommentarer till resultatet. Du ska också diskutera kring resultaten och ge förslag på förbättringar och felkällor att också ange, samt koppla tillbaka till teorin (bakgrundsfakta) som du skrev i början av din text. Det är viktigt att du inte diskuterar resultaten under resultatsdelen, utan resultatet ska skrivas utan att omdiskuteras där.

För att ge dig en idé om vilka förslag du kan ge på förbättringar för experimentet:

Finns det några begränsande faktorer i experimentet/laborationen? Tänk på att noggrannheten i olika mätningar kan vara en begränsande faktor. Var det något i utförandet som inte gick som det skulle? Påverkar det resultatet? Hur?Finns det några förbättringsområden? Hur kan eventuella felkällor undvikas vid ett nytt försök? Stämmer resultatet med teorin, dvs. det du skrev i inledningen? Skriv även alternativa metoder till att utföra experimentet,.

Sen är det också viktig med källhänvisningar, en källförteckning, och att du delar in dina stycken så att det hjälper med läsningen. Glöm också inte att ha med slutsats i slutet av diskussionsdelen, där du knyter ihop säcken genom att kortfattat skriva vad du har kommit fram till med din laboration.