Labboration om transport över membran
Hej Pluggakuten!
Vi har gjort en laboration där vi undersökt hur ämnen transporteras över membran. Vi lade fyra potatisar i varsin lösning, en med avjonat vatten, en med 0,9 % NaCl, en med 10% NaCl och den sista med 10% glukos. Nu håller vi på att skriva en labbrapport om resultatet och under diskussionen har vi skrivit och förklarat vad som har hänt osv. Men det är fortfarande en fråga som är lite oklar. Vår lärare sa att det kunde vara bra att skriva lite om varför Glukosen och den 10% NaCl blir så lika, alltså om diffusionen sker lika snabbt och varför/ varför inte. Vi vet inte riktigt vart vi ska börja då vi inte gått igenom något om just den delen så vi behöver lite hjälp på traven. Vilka tänkbara idéer kan det vara? Några tips?
Hej och välkommen till Pluggakuten!
Hur snabbt diffusionen sker kan ni inte riktigt mäta (d.v.s. ni kan inte mäta denna hastighet, motsvarande antalet molekyler per sekund). Istället mäter ni hur mycket osmos som har skett (antal gram vatten), genom en förändring av potatisbitarnas massa. Så ni vet att ungefär lika mycket osmos skett för både 10% NaCl och 10% Glukos.
Osmos sker när det finns en obalans mellan mängden osmotiskt aktiva ämnen på varsin sida av ett vattenpermiabelt membran, som i potatiscellerna i ert experiment. Vattnet attraheras till den sida av membranet där det finns en starkare osmotisk effekt, och vattnet strömmar ditåt, tills dess att balans uppstår (d.v.s. det är lika stor attraktion av vattnet på båda sidorna av det vattenpermiabla membranet).
Tack för svar!
Ja, förändringen i massa har vi redan undersökt och sett att det är olika, men att det är ungefär lika mellan glukos och NaCl. Vi har även förstått hur det sker. Frågan är mer om det finns något att diskutera, eller om svaret bara är att i teorin ska de ha lika mycket osmos. Menar du då att beskrivningen som du gjort är det som vi ska skriva och diskutera kring frågan vår lärare gav ut?
Har ni några idéer om varför resultatet blev så lika?
Min beskrivning var mer för att tydliggöra hur osmos uppstår, och att denna attraktionskraft är generell, men orsaken och kraftens storlek beror mycket på det osmotiskt aktiva ämnets egenskaper (bl.a. vattenattraherande).
Mer om ämnenas egenskaper kan vara:
Ni kan ju fundera över hur det kommer sig att ni fick (nästan precis) lika stor viktminskning med båda ämnena, trots att det ena ämnet väger tre gånger så mycket
. Endast ett av ämnena bildar joner (d.v.s. två stycken partiklar istället för en).
Ok, det enda jag kan komma fram till är att de båda vätskorna har samma koncentration och att de t skulle vara därför men jag kommer inte riktigt vidare från just det.
Koncentrationen är en faktor till om osmos sker. En högre koncentration kan attrahera mer vatten. Men även hur starkt ämnet i sig kan attrahera vatten spelar roll (alla ämnen beter sig inte lika). Så attraktionskraften som vattnet känner av uppstår som en summa av alla osmotiskt aktiva ämnen. Ett ämne (A) kan attrahera en viss mängd vatten per partikel/mol, och ett annat (B) fem gånger så mycket vatten, så det är inte bara ämnets koncentration som styr. Jag är medveten om att detta kanske inte direkt hjälper er att besvara frågan, men ibland blir det enklare att förstå ett samband om man känner till mer om detsamma.
Så att koncentrationen är lika innebär inte att båda lösningarna kan attrahera lika mycket vatten. Dessutom är koncentrationerna i procent, förmodligen vikt/volymprocent, så antalet partiklar (mol) framgår inte direkt.
Den vattenattraherande kraften i båda era lösningar verkar i alla fall vara ungefär lika starka, och det kan ni säga.
Nu är laborationen över, men en jämförelse skulle kunna göras (nästa gång) med t.ex. en saltlösning på 20% eller t.o.m. 30% - för det är inte säkert att potatisbiten skulle tappa mer vatten vid 20% än vid ert undersökta 10%. För ju mindre vatten i potatisen, desto mer koncentrerade blir de osmotiskt aktiva ämnena i potatisen, och desto större blir attraktionskraften för vattnet från potatisen.
