3 svar
566 visningar
Ericazz behöver inte mer hjälp
Ericazz 27 – Fd. Medlem
Postad: 27 jan 2018 20:20

Labb elektrolys

Jag är i behov av hjälp för en labrapport i kemin. Det är såhär att vi har gjort en förkoppring med hjälp av elektrolys. Vi hade en kopparstav i anoden och en nyckel i katoden och med hjälp av vätskan (elektrolyten) blev nyckeln kopparfärgad. Vi gjorde två försök av detta, ett felaktigt och ett som var rätt. Det felaktiga gick till på så sätt att vi hade satt strömkuben på en ganska hög spänning som gjorde så att kopparjonerna fastnade på varandra istället för att fastna direkt på nyckeln vilket gjorde att kopparn blev som en gegga på nyckeln. Men hur jag förklara dehär mer djupgående?

Teraeagle Online 21189 – Moderator
Postad: 28 jan 2018 00:23

Om man har en större ström så kommer man att fälla ut kopparjoner som kopparmetall snabbare ur lösningen. Detta sker enklast på områden med stora ”specifika ytor” av samma metall. Beläggningen av koppar är porös och har därmed en stor yta, vilket gör der fördelaktigt för kopparen att fortsätta fällas ut där. Är det svaret på din fråga?

Ericazz 27 – Fd. Medlem
Postad: 29 jan 2018 01:01
Teraeagle skrev :

Om man har en större ström så kommer man att fälla ut kopparjoner som kopparmetall snabbare ur lösningen. Detta sker enklast på områden med stora ”specifika ytor” av samma metall. Beläggningen av koppar är porös och har därmed en stor yta, vilket gör der fördelaktigt för kopparen att fortsätta fällas ut där. Är det svaret på din fråga?

Tack för ditt svar! Skulle du kunna förklara detta med ett lite enklare språk? Förstår inte riktigt, grejen var den att enligt min förklaring så ledde den höga spänningen vi satte på till att kopparjonerna inte satte sig ”korrekt” på nyckeln, utan att dom satt sig på varandra men hur kan man förklara detta mer kemiskt? Ja menar det första lagret satte sig säkert jättesnabbt men vad gjorde att det blev så geggigt och att kopparn gick att dra av med fingret?

Teraeagle Online 21189 – Moderator
Postad: 29 jan 2018 13:50

Om man har en högre spänning kommer elektroner att tillföras snabbare, så man kommer att fälla ut koppar snabbare. Du kan i princip se det som att kopparjonerna har ”bråttom” och därför tvingas sätta sig på första bästa plats. Då får man inte en lika slät och fin yta som när det hela sker mer långsamt.

Svara
Close