kväve
Hej, stämmer det att både avföringen och urinen från djur (och människor) innehåller kväve? Är det isåfall nedbrytare som omvandlar det kvävet i avföringen och urinen till ammoniumjoner och nitratjoner igen som tillförs jorden? Eller hamnar det direkt som kväve i jorden med avföringen/urinen?
Kvävet som blir över från våra cellers metabolism gör vi oss av, främst genom urinen i form av urea (urinämne). Urea kan användas av många organismer som energikälla, och kvar blir ammoniumjoner (kan även omvandlas till nitratjoner) som du var inne på. Så det är inte grundämnet kväve, motsvarande kvävgas, som vi utsöndrar och växterna tar upp, utan urea som blir till jonerna växterna tar upp.
mag1 skrev:Kvävet som blir över från våra cellers metabolism gör vi oss av, främst genom urinen i form av urea (urinämne). Urea kan användas av många organismer som energikälla, och kvar blir ammoniumjoner (kan även omvandlas till nitratjoner) som du var inne på. Så det är inte grundämnet kväve, motsvarande kvävgas, som vi utsöndrar och växterna tar upp, utan urea som blir till jonerna växterna tar upp.
Okej då är jag med! Men hur är det med avföring då? Inga former av kväve i den alltså som återförs till jorden i någon form av destruenter? Det borde det ju vara, varför gödslade man annars förr med avföring?
Jodå det finns en del kväve i avföringen med. Men detta kväve är antingen i form av ämnen vi inte kunnat ta upp från tarmen, eller ämnen som finns avföringens mikroorganismer. Avföringen innehåller en stor andel bakterier, och dessa bakterier innehåller massvis med molekyler med kväve i, proteiner, DNA, cellväggen m.m. Och detta kväve finns "låst i bakterien" och följer med bakterierna när vi bajsar ut dessa. Men som du är inne på så tas dessa bakterier hand om av andra organismer, bl.a. destruenter, som genom sin metabolism frigör kvävet.
Avföringen innehåller massvis med andra näringsämnen, vilka nedbrytare kan frigöra, och växter kan ta del av.
mag1 skrev:Jodå det finns en del kväve i avföringen med. Men detta kväve är antingen i form av ämnen vi inte kunnat ta upp från tarmen, eller ämnen som finns avföringens mikroorganismer. Avföringen innehåller en stor andel bakterier, och dessa bakterier innehåller massvis med molekyler med kväve i, proteiner, DNA, cellväggen m.m. Och detta kväve finns "låst i bakterien" och följer med bakterierna när vi bajsar ut dessa. Men som du är inne på så tas dessa bakterier hand om av andra organismer, bl.a. destruenter, som genom sin metabolism frigör kvävet.
Avföringen innehåller massvis med andra näringsämnen, vilka nedbrytare kan frigöra, och växter kan ta del av.
Ok, tack för svar! Har bara en fråga till angående det allra sista du skrev: "Avföringen innehåller massvis med andra näringsämnen, vilka nedbrytare kan frigöra, och växter kan ta del av.". Är detta till största del olika närsalter?
När man gödslar med avföring skiljer man mellan obrunnen och brunnen gödsel. Om man lämnar avföring liggandes på t.ex. en gödselstack så kommer det ske kraftig värmeutveckling när det organiska materialet bryts ner i olika biologiska processer. När gödslet har förmultnat pratar man om brunnen gödsel istället.
