Kvantumteori och elektronisk struktur av atomer

Har du tittat på de mest uppenbara ställena - svenska och engelska Wikipedia? När du har gjort det kan du väl specificera vad det är du söker. 

Hej, Tycker det här med Orbitaler är knepigt? Hur man namnger dem etc. Och särskilt om man sedan ska börja räkna på dem?

Är de olika Orbitalerna tagna från Bohrs modell istället från tidigare Rutherfords modell där han beskrev atomen med tydliga skal/banor. Enligt Bohrs modell (vilken jag förstått att vi går efter i dag) existerar inga direkta skal utan olika energinivåer som också kan ses som ett elektron moln eller svär. Är det så? Är jag på rätt väg i mitt tankesätt?

I dessa olika energinivåer kan bara elektroner förflytta sig till nästa energinivå uppåt, alltså ett språng. Men de verkar ju kunna förflytta sig flera steg neråt till lägre energinivå? Beroende på vilka språng den gör avger den fotoner dvs våglängder av energi som yttrar sig som strålning, ljus(olika färger, synliga och osynliga) eller värme? Och detta bildar det elektromagnetiska spektrumet?

En orbital är alltså det "rum" som elektronerna kan förväntas existera i? Men knepigt hur man kan "bestämma" vart dessa rum är och som jag inledningsvis skrev liksom id märka dem?

Förstår inte heller riktigt hur man för över detta till Periodiska systemet, förstår att periodiska systemet just är uppbyggt av denna teori...

Många frågor, men skulle gärna vilja förstå helheten på riktigt.

Mvh Anna

Orbitaler finns inte med i Bohrs atommodell - där föreställer man sig att elektronerna rör sig runt atomkärnan ungefär som planeterna runt solen. Modellen med orbitaler uppkommer när man kommer in på aufbau-principen och liknande.

Man vill ha en förklaring till varför det finns plats för två atomer i den första perioden i periodiska sytetmet, 8 i andra och tredje perioden, 18 i tredje och fjärde och många fler i de senare perioderna. I periodiska systemet är de grundämnen som har sina "senaste" elektroner i s-orbitaler i första och andra gruppen (med undantag av helium, som placerats över de andra ädelgaserna), de som har sina "senaste" elektroner i p-orbitaler i grupp 13-18 och de ämnen som har sin "senaste" elektron i d-orbitaler bland övergångsmetallerna i grupp 3-12. De ämnen som har sin "senaste" elektron i f-orbitaler hamnar i raderna under.

Orbitalerna pekar åt olika håll i rymden (förutom s-orbitalerna som är sfäriskt symmetriska) och detta påverkar formen hos de molekyler som byggs upp av atomerna. Ibland kan det vara fördelaktigt att en elektron exciteras från en orbital till en annan, t ex hos kol som då får möjlighet att få de hybridorbitaler som används för att förklara hela den organiska kemin. (Om en elektron exciteras från en s-orbital till en p-orbital kan kolatomen bilda mycket effektivare bindningar.)

Är detta svar på dina frågor?

Annapanna99 skrev:

Hej, Tycker det här med Orbitaler är knepigt? Hur man namnger dem etc. Och särskilt om man sedan ska börja räkna på dem?

Är de olika Orbitalerna tagna från Bohrs modell istället från tidigare Rutherfords modell där han beskrev atomen med tydliga skal/banor. Enligt Bohrs modell (vilken jag förstått att vi går efter i dag) existerar inga direkta skal utan olika energinivåer som också kan ses som ett elektron moln eller svär. Är det så? Är jag på rätt väg i mitt tankesätt?

I dessa olika energinivåer kan bara elektroner förflytta sig till nästa energinivå uppåt, alltså ett språng. Men de verkar ju kunna förflytta sig flera steg neråt till lägre energinivå? Beroende på vilka språng den gör avger den fotoner dvs våglängder av energi som yttrar sig som strålning, ljus(olika färger, synliga och osynliga) eller värme? Och detta bildar det elektromagnetiska spektrumet?

En orbital är alltså det "rum" som elektronerna kan förväntas existera i? Men knepigt hur man kan "bestämma" vart dessa rum är och som jag inledningsvis skrev liksom id märka dem?

Förstår inte heller riktigt hur man för över detta till Periodiska systemet, förstår att periodiska systemet just är uppbyggt av denna teori...

Många frågor, men skulle gärna vilja förstå helheten på riktigt.

Mvh Anna

 Känns väl som att skaffa en bok om just detta är en god idé i sådant fall? :) Om du är intresserad av kvantmekanik och vill ha en bra introduktion kan jag rekommendera "Introduction to Quantum Mechanics" av Griffiths. Den är på nybörjarnivå och kräver endast de vanliga matematikkurserna som man lär sig första åren på en ingenjörsutbildning (såg att du la in frågan under "Universitet"), dvs envariabel, flervariabel, linjär algrebra och helst differentialekvationer (i flera variabler).