Kursprovs fråga
Behöver hjälp med fråga 4
Jag löste uppgift a genom att förklara hur silver metallens atomer är inbäddade i ett moln av delokaliserade elektroner och att atomer kan därför röra sig i förhållande till varandra utan att repellera varandra alltså utan att metallen spricker.
För fråga c räknade jag ut substansmängden för silverklorid och fick därmed antal mol silveratomer som fanns i silvertråden. och kunde sedan räkna massan silver i silvertråden och jämföra det med silvertrådens massa. Alltså kan armbandet ej räknas som äkta silver.
Jag kan ej lösa fråga uppgift c) men tänker såhär: Silver löses upp innebär att silver atomerna reduceras och blir till joner. Men sedan blev jag förvirrad över varför silver löstes upp i salpetersyran och inte i saltsyran? Vad har det med Nickel att göra?
Jag antar att det är b och inte c du behöver hjälp med?
Skillnaden mellan saltsyra och salpetersyra är att salpetersyra är en oxiderande syra. En vattenlösning av salpetersyra innehåller nitratjoner och vätejoner. Nitratjonerna kan reduceras till kvävedioxid eller kvävemonoxid i sur miljö samtidigt som något annat oxideras. Nitratjoner är ett så pass starkt oxidationsmedel att det kan lösa upp koppar och silver, men inte metaller som är ädlare än silver, t.ex. guld och platina. För att lösa upp dessa metaller krävs en ännu mer oxiderande lösning, t.ex. kungsvatten.
Saltsyra innehåller kloridjoner och vätejoner. Kloridjonerna är inte oxiderande, medan vätejoner kan oxidera väteutdrivande metaller, dvs metaller som är mindre ädla än väte i den elektrokemiska spänningsserien. Nickel är en sådan metall.
Kan du svara på b utifrån denna info, eller behöver du mer hjälp?
Ja b ska det stå! Ok, jag börjar förstå faktiskt.
Så ifall det hade varit nickel i legeringen så hade det lösts upp när silvertråden lades ner i saltsyra, då vätejoner kan oxidera metaller åt vänster om den i den elektrokemiska spänningsserien, eftersom den har högre elektronegativitet. Hade nickel lösts upp hade vi då fått en fällning av silverklorid?
Finns det någon serie för oxidations förmåga, för annars är det svårt för mig att veta att kloridjoner har sämre oxidations förmåga än nitratjoner?
Tack!
Så ifall det hade varit nickel i legeringen så hade det lösts upp när silvertråden lades ner i saltsyra, då vätejoner kan oxidera metaller åt vänster om den i den elektrokemiska spänningsserien, eftersom den har högre elektronegativitet. Hade nickel lösts upp hade vi då fått en fällning av silverklorid?
Nej, silverjonerna skulle inte ha lösts upp av saltsyran även om det hade funnits nickel i. Nickeljonerna skulle ha givit en grön lösnig.
Finns det någon serie för oxidations förmåga, för annars är det svårt för mig att veta att kloridjoner har sämre oxidations förmåga än nitratjoner?
Läs elektronegativitetstabellen baklänges och nerifrån.
Finns det någon serie för oxidations förmåga, för annars är det svårt för mig att veta att kloridjoner har sämre oxidations förmåga än nitratjoner?
Fråga dig varför kloridjoner överhuvudtaget skulle vara oxiderande. Det är en egenskap som innebär att man försöker dra till sig elektroner väldigt starkt, oftast för att man redan har ett underskott eller för att uppnå ädelgasstruktur. Kloridjonen är ju en kloratom som redan har en extra elektron och sitter nöjd med ädelgasstruktur. Det finns ingen ”vilja” att binda till sig fler elektroner. Kloridjonen är inte oxiderande.
I nitratjonen finns en kväveatom med oxidationstalet +5. Kväveatomen har alltså ett underskott på fem elektroner trots att kväve i grunden är ett väldigt elektronegativt ämne. Om man har ett elektronegativt ämne och tar bort elektroner från det är det ganska rimligt att ämnet blir väldigt oxiderande. Det är lite som att svälta någon som var hungrig från början.
Väldigt bra förklaring, tack!