KSCN jonförening
Hej! Detta var en uppgift i min bok:
Bestäm laddningen hos jonerna i KSCN.
Innan jag löser denna uppgift måste jag veta vilka atomer som utgör en separat jon. Efter att ha sökt upp detta är det Kaliumatomen respektive SCN-föreningen. Men jag ska ju självklart egentligen inte söka upp något för att lösa uppgiften. Så min fråga är: hur veta jag vilka atomer som är en separat jon?
Tittar jag på periodiska systemet ser jag ju att K-atomen har närmast till ädelgasstruktur, men hjälper det verkligen mig att svara på frågan? Kan man dra några slutsatser utifrån det? I verkligheten ser jonföreningen ut så här: K S-C≡N. Men varför inte lika gärna S K-C≡N? Som sagt, det känns inte som jag kan dra någon säker slutsats.
Alkalimetaller bildar nästan aldrig sammansatta joner eller molekylföreningar. För att det ska ske måste de ha förmåga att bilda kovalenta bindningar men alkalimetallerna har så låg elektronegativitet att de avger sina valenselektroner helt och hållet istället. Då får man enatomiga joner av dessa ämnen.
Kväve, kol och svavel har däremot betydligt högre och i sammanhanget ganska likartad elektronegativitet. Dessa ämnen är mycket mer benägna att bilda sammansatta joner och molekylföreningar.
Tack! Jag förstår nästan allt du skriver. Det är bara en sak jag undrar. Du skrev att om atomerna har likartad elektronegativitet är det lättare för dem att bilda en sammansatt jon. Skulle uppskatta om du kunde förklara varför likartad elektroneffektivitet "eftersträvas" i sammansatta joner.
Sista saken: att K är metall förklarar varför jonföreningen inte kan se ut S K-C≡N. Men det förklarar inte varför det är S-atomen i den verkliga jonföreningen K S-C≡N som just tar upp en elektron. Varför skulle inte C eller N kunna ta upp elektronen från K? Vore det kvalificerat att säga att S har närmast till ädelgasstruktur och det är därför? Eller påverkar detta ens?
Om två ämnen har mycket olika värden på elektronegativitet, d v s om en är en metall och en är en icke-metall, blir det en jonbindning. Om två ämnen har likartad elektronegativitet blir det en (polär) kovalent bindning.
Det finns faktiskt både tiocyanatjoner och isotiocyanatjoner.
Man har undersökt tiocyantatjoner och isotiocyanatjoner och tagit reda på hur de är uppbyggda.
Smaragdalena skrev:Om två ämnen har mycket olika värden på elektronegativitet, d v s om en är en metall och en är en icke-metall, blir det en jonbindning. Om två ämnen har likartad elektronegativitet blir det en (polär) kovalent bindning.
Det finns faktiskt både tiocyanatjoner och isotiocyanatjoner.
Man har undersökt tiocyantatjoner och isotiocyanatjoner och tagit reda på hur de är uppbyggda.
Tack! Det förstår jag nu. Bara sista frågan kvar, den frågan om varför just S tar upp en elektron. Jag vet ju att den har närmast till ädelgasstruktur och skulle gissa på att det har med det och göra. Jag vet ju som princip att ädelgasstruktur leder till lägre energi (men jag förstår egentligen inte varför) och att det därför är "eftersträvat". Tänker att detta kanske gör att just S tar upp elektronen.
