Krönika Inledning (Svenska/Grundskola)

Du skulle kunna berätta om en av alla dessa morgnar du behövt kämpa dig fram till skolan, om du tycker att inledningen saknar en tydlig händelse. Då kanske du dock behöver korta ned resten av inledningen.

Smutstvätt skrev:
Du skulle kunna berätta om en av alla dessa morgnar du behövt kämpa dig fram till skolan, om du tycker att inledningen saknar en tydlig händelse. Då kanske du dock behöver korta ned resten av inledningen.

Tack så mycket, ska försöka få till en ny inledning och återkommer med den.

Låter bra!

Smutstvätt skrev:
Låter bra!

Hej testade skriva om lite, låter detta bättre som inledning?

Häromdagen vaknade jag panikslagen och försökte sträcka mig efter min mobil för att se vad klockan var. Den var redan 07:30 och jag fick en klump i magen om hur jag skulle hinna till skolan som började om 40 minuter. Jag skyndade mig ner för trappan, klädde på mig mina kläder och satte mig vid matbordet för att äta min frukost. Allt var i sin vanliga ordning, men när jag hastigt tittade ut genom fönstret greps jag av skräck. Det var snö ute. Nu kanske ni undrar varför jag reagerar som jag gör och svaret på den frågan är enkel. Kyla, halka samt massor med snö som gör att det blir en utmatning att ta sig förbi alla hinder för att komma fram till skolan, nästan som ett datorspel. Om du halkar, förlorar du.

Det låter intressant! Det finns några mindre frågor bara, vad ska krönikan argumentera för/emot? Är det en krönika om att snö är hemskt? Att det borde vara bättre sandning av vägar på vintern? Att skolan borde vara stängd när det är mindre än två plusgrader ute? Om det är något annat än "Snö suger" behöver du koppla inledningen till din tes.

Angående din inledning:

"jag fick en klump i magen om hur jag skulle hinna till skolan" Ordet om skaver lite. En bättre formulering skulle kunna vara "vid tanken på att komma försent till skolan".
"Nu kanske ni undrar varför jag reagerar som jag gör" Det låter lite talspråksaktigt. Om de inte undrade, varför skulle de läsa texten? Ett annorlunda sätt att säga samma sak på skulle vara att skriva något i stil med "Varför denna skräckreaktion på grund av lite snö? Jo...".

Smutstvätt skrev:
Det låter intressant! Det finns några mindre frågor bara, vad ska krönikan argumentera för/emot? Är det en krönika om att snö är hemskt? Att det borde vara bättre sandning av vägar på vintern? Att skolan borde vara stängd när det är mindre än två plusgrader ute? Om det är något annat än "Snö suger" behöver du koppla inledningen till din tes.

Angående din inledning:
"jag fick en klump i magen om hur jag skulle hinna till skolan" Ordet om skaver lite. En bättre formulering skulle kunna vara "vid tanken på att komma försent till skolan".
"Nu kanske ni undrar varför jag reagerar som jag gör" Det låter lite talspråksaktigt. Om de inte undrade, varför skulle de läsa texten? Ett annorlunda sätt att säga samma sak på skulle vara att skriva något i stil med "Varför denna skräckreaktion på grund av lite snö? Jo...".

Tack för dina råd ska tänka över och se vad jag kan komma med

Smutstvätt skrev:
Det låter intressant! Det finns några mindre frågor bara, vad ska krönikan argumentera för/emot? Är det en krönika om att snö är hemskt? Att det borde vara bättre sandning av vägar på vintern? Att skolan borde vara stängd när det är mindre än två plusgrader ute? Om det är något annat än "Snö suger" behöver du koppla inledningen till din tes.

Angående din inledning:
"jag fick en klump i magen om hur jag skulle hinna till skolan" Ordet om skaver lite. En bättre formulering skulle kunna vara "vid tanken på att komma försent till skolan".
"Nu kanske ni undrar varför jag reagerar som jag gör" Det låter lite talspråksaktigt. Om de inte undrade, varför skulle de läsa texten? Ett annorlunda sätt att säga samma sak på skulle vara att skriva något i stil med "Varför denna skräckreaktion på grund av lite snö? Jo...".

Försökte ta till mig av dina råd och detta blev resultatet.

Häromdagen vaknade jag panikslagen och försökte sträcka mig efter min mobil för att se vad klockan var. Den var redan 07:30 och jag fick en klump i magen vid tanken på att komma försent till skolan som började om 40 minuter. Jag skyndade mig ner för trappan, klädde på mig mina kläder och satte mig vid matbordet för att äta min frukost. Allt var i sin vanliga ordning, men när jag hastigt tittade ut genom fönstret greps jag av skräck. Det var snö ute. Varför denna skräck reaktion på grund av lite snö? Jo, eftersom där jag bor är vägarna dåligt sandade och sannolikheten att du ser en plogbil är lika liten som att se en midsommarstång i januari. Vägen till skolan blir därför en utmaning, nästan som ett datorspel. Att du måste ta dig förbi alla hinder för att nå målet och om du inte lyckas, förlorar du.

Mycket bra! Eftersom du pratar om sandning, ta gärna med biten om att "halka = förlora". Det var en intresseväckande bit. Du kan skriva typ "...och om du inte lyckas, förlorar du, vilket i verkligheten betyder att halka eller komma försent". Midsommarstången är en utmärkt parallell, men du behöver inte ta med "i januari" egentligen. Det fungerar bra med bara "sannolikheten att du får syn på en plogbil när du tittar ut genom fönstret är lika liten som att se en midsommarstång". Dessutom, skräckreaktion är ett ord. :) Annars mycket bra!

Smutstvätt skrev:
Mycket bra! Eftersom du pratar om sandning, ta gärna med biten om att "halka = förlora". Det var en intresseväckande bit. Du kan skriva typ "...och om du inte lyckas, förlorar du, vilket i verkligheten betyder att halka eller komma försent". Midsommarstången är en utmärkt parallell, men du behöver inte ta med "i januari" egentligen. Det fungerar bra med bara "sannolikheten att du får syn på en plogbil när du tittar ut genom fönstret är lika liten som att se en midsommarstång". Dessutom, skräckreaktion är ett ord. :) Annars mycket bra!

Tack för alla tips, har börjat skriva lite på brödtexten och undrar om det är ett stycke jag borde fortsätta på, tack på förhand

Folk som säger att vintern är mysig, hur tänker ni? Vad är det som är mysigt med becksvart mörker vid klocka tre, iskall kyla som piskar i ansiktet direkt när man kliver ut eller extrem halka vilket gör att du måste smyga som en tiger. Det är inte mysigt, punkt slut. Ni försöker bara se allt positivt i det negativa, eftersom detta är något som vi ändå upplever varje år. Fast det blir inte bättre för det. Istället går ni runt och låtsas att vintern är fantastisk medan ni promenerar ute i vinterkylan med era spikskor, lägg av bara. Väder är något som inte går att styra över, men det går absolut att dämpa på ett eller annat sätt.

Det ser ut att vara värt att fortsätta på! Dock kvarstår fortfarande frågan: Vad är din tes?

Smutstvätt skrev:
Det ser ut att vara värt att fortsätta på! Dock kvarstår fortfarande frågan: Vad är din tes?

Min tes är mer att det borde vara bättre sandat och därför skrev jag det dära i slutet med spikskor samt att vädret kan man inte bestämma över men går att dämpa för att sedan bygga vidare på min tes. Vet inte annars hur jag ska ändra för försökte mest bara ge lite bakgrund först.

Om tesen är att det ska vara bättre sandat vet jag inte om det passar så bra. Att ta upp spikskor kan fungera bra som motargument. Vilka är dina argument och motargument?

Smutstvätt skrev:
Om tesen är att det ska vara bättre sandat vet jag inte om det passar så bra. Att ta upp spikskor kan fungera bra som motargument. Vilka är dina argument och motargument?

Argumenten jag har är mer att det kan både vara farligt för gående samt trafik. Det blir även svårt att komma fram med barnvagn och så vidare när det är halt samt massor med snö. Ett till argument kan vara att det bästa alternativet är att fler borde jobba inom snöskottning då det kan ge konsekvenser som i mitt tillfälle att man ej kommer fram till skolan vilket leder till att färre kommer i tid och det inte ska vara en risk att slå sig för den delen. Den där delen med spikskor kan jag annars nämna efter att det är en onödig kostnad att alla ska behöva köpa spikskor medan man istället kan anställa fler inom snöskottning (skapar fler jobb) samt en mindre risk att skada sig.

Smutstvätt skrev:
Om tesen är att det ska vara bättre sandat vet jag inte om det passar så bra. Att ta upp spikskor kan fungera bra som motargument. Vilka är dina argument och motargument?

Motargumenten däremot kan vara att det går att välja andra transportmedel än gå och cykel då bilvägarna oftast brukar vara bättre sandade och snöskottade. Spikskor kan också vara ett motargument men att jag kanske kan besvara det efter meningen eftersom jag anser att det bästa alternativet borde vara att anställa fler inom snöskottning eftersom då slipper folk betala för att köpa nya skor under vintern och fler får jobb.

Hmmm, okej. Jag skulle föreslå att du skriver klart de andra styckena, och ser hur du känner inför ovanstående stycke efter det.

Smutstvätt skrev:
Hmmm, okej. Jag skulle föreslå att du skriver klart de andra styckena, och ser hur du känner inför ovanstående stycke efter det.

Tja, valde att ändra om stycket lite. Låter detta bättre?

Folk som säger att vintern är mysig, hur tänker ni? Vad är det som är mysigt med becksvart mörker vid klocka tre, iskall kyla som piskar i ansiktet direkt när man kliver ut eller extrem halka vilket gör att du måste smyga som en tiger. Det är inte mysigt, punkt slut. Ni försöker bara se allt positivt i det negativa, eftersom detta är något som vi ändå upplever varje år. Fast det blir inte bättre för det. Istället går ni runt och låtsas att vintern är fantastisk medan ni promenerar ute i vinterkylan med era spikskor, lägg av bara. Borde inte det lämpligaste alternativet vara att anställa fler personer inom snöskottning? I så fall skulle folk slippa behöva betala för ett par dyra och löjliga spikskor samt skapas fler arbetstillfällen. Jag tror heller inte att landstinget blir belåtna av att någon har brutit benet då det är en stor samhällskostnad. Låter som en win-win situation.

Hej, jag blev precis klar med mitt första utkast till min krönika och skulle behöva lite feedback. Det jag behöver tips om är en stark och tydlig avslutning som min krönika saknar och gärna något språkligt stilistiskt knep som exempelvis ”Den som väntar på något gott väntar aldrig förlänge”, något som passar in till min krönika. Skiljetecken, stavning, ordval och så vidare skulle uppskattas om ni tog en kik på samt ifall det är en krönika hela vägen utan att övergå till en debattartikel. Borde jag utveckla någon del mer eller ta bort något får ni gärna skriva det. Jag har även inte kommit på en passande rubrik ännu som väcker intresse och känslor där jag är öppen för förslag, tack på för hand.

Häromdagen vaknade jag panikslagen och försökte sträcka mig efter min mobil för att se vad klockan var. Den var redan 07:30 och jag fick en klump i magen vid tanken på att komma försent till skolan som började om 40 minuter. Jag skyndade mig ned för trappan, klädde på mig mina kläder och satte mig vid matbordet för att äta min frukost. Allt var i sin vanliga ordning, men när jag hastigt tittade ut genom fönstret greps jag av skräck. Det var snö ute. Varför denna skräckreaktion på grund av lite snö? Jo, eftersom där jag bor är vägarna dåligt sandade och sannolikheten att du får syn på en plogbil är lika liten som att se en midsommarstång i januari. Vägen till skolan blir därför en utmaning, nästan som ett datorspel. Att du måste ta dig förbi alla hinder för att nå målet och om du halkar, förlorar du.

Folk som säger att vintern är mysig, hur tänker de? Vad är det som är mysigt med becksvart mörker vid klockan tre, iskall kyla som piskar i ansiktet direkt när man kliver ut eller extrem halka vilket gör att du måste smyga som en tiger. Det är inte mysigt, punkt slut. De försöker bara se allt positivt i det negativa, eftersom detta är något som vi ändå upplever varje år. Fast det blir inte bättre för det. Istället går de runt och låtsas att vintern är fantastisk medan de promenerar ute i vinterkylan med sina spikskor, lägg av bara. Borde inte det lämpligaste alternativet vara att anställa fler personer inom snöskottning? I så fall skulle folk slippa behöva betala för ett par dyra och löjliga spikskor samt skapas fler arbetstillfällen. Jag tror heller inte att landstinget blir belåtna av att någon har brutit benet då det är en stor samhällskostnad. Låter som en win-win situation.

Väder är något som inte går att styra över, kanske är det kallt och mulet en morgon men nästa dag är det skinande sol. Ibland tänker jag på att det inte bara kan vara jag som delar denna mening med att kommunen hanterar väderfenomen alldeles för dåligt. Nu menar inte jag att de ska bygga en ”vädermaskin” som kan kontrollera nederbörd som guden Zeus (vilket i och för sig skulle vara bra). Men att de i alla fall kan anstränga sig lite när det gäller sandning. Jag menar, kom igen. Vissa dagar när jag går till skolan känns det som jag är långt tillbaka i historien på istiden. Ringer det inte i någon klocka? Det ska inte behöva kännas att det är en risk att gå till skolan med livet som insats, varje dag. Varken föräldrar eller lärare skulle nog uppskatta om det kom in 15 skadade elever i ett klassrum.

Här står jag nu nere i hallen och funderar på om jag ska ta gympadojorna eller kängorna. Vid det här laget borde jag veta att det inte finns några alternativ. Det är samma sak varje år. Man väntar och väntar på att snön ska smälta bort eller att någon tar sig friheten och skottar bort det. Men det händer aldrig. Jag önskar bara att det fanns flera företag som faktiskt insåg detta problem och att folk förstod att detta är ett yrke som räddar liv. Men såklart, i dagens samhälle vill ju alla jobba med IT eller bli någon sorts datorprogrammerare eftersom detta anses vara ”framtiden”. Om dessa typ av yrken som håller på med anläggning skulle försvinna kanske vi till och med inte ens har någon framtid. Hur ska vi kunna klara oss utan väl fungerande vägar där transporter sker eller snö som sträcker sig ända upp till halsen vilket gör att man måste gå i ide precis som björnar.

Tja, skulle uppskatta om ni tog en kik på min krönika som ska lämnas in när som helst och vill ha mycket feedback! :)

Häromdagen vaknade jag panikslagen och sträckte mig kvickt efter min mobil för att se vad klockan var. Den var redan 07:30 och jag fick en klump i magen vid tanken på att komma försent till skolan som började om 40 minuter. Jag skyndade mig ned för trappan, klädde på mig mina kläder och satte mig vid matbordet för att äta min frukost. Allt var i sin vanliga ordning, men när jag hastigt tittade ut genom fönstret greps jag av skräck. Det var snö ute. Varför denna skräckreaktion på grund av lite snö? Jo, eftersom där jag bor är vägarna dåligt sandade och sannolikheten att du får syn på en plogbil är lika liten som att se en midsommarstång i januari. Vägen till skolan blir därför en utmaning, nästan som ett datorspel. Att du måste ta dig förbi alla hinder för att nå målet och om du halkar, game over.

Folk som säger att vintern är mysig, hur tänker de? Vad är det som är mysigt med becksvart mörker vid klockan tre, iskall kyla som piskar en i ansiktet direkt när man kliver ut eller extrem halka vilket gör att du måste smyga som en tiger. Det är inte mysigt, punkt slut. De försöker bara se allt positivt i det negativa, eftersom detta är något som vi ändå upplever varje år. Fast det blir inte bättre för det. Istället går de runt och låtsas att vintern är fantastisk medan de promenerar ute i vinterkylan med sina spikskor, lägg av bara. Borde inte det lämpligaste alternativet vara att anställa fler personer inom snöskottning? I så fall skulle folk slippa behöva betala för ett par dyra och löjliga spikskor. Jag tror heller inte att landstinget blir belåtna av att någon har brutit benet då det är en stor samhällskostnad. Låter som en win-win situation.

Väder är något som inte går att styra över, kanske är det kallt och mulet en morgon men nästa dag är det skinande sol. Ibland tänker jag på att det inte bara kan vara jag som delar denna mening med att kommunen hanterar väderfenomen alldeles för dåligt. Nu menar inte jag att de ska bygga en ”vädermaskin” som kan kontrollera nederbörd som guden Zeus (vilket i och för sig skulle vara bra). Men att de i alla fall kan anstränga sig lite när det gäller sandning. Jag menar, kom igen. Vissa dagar när jag går till skolan känns det som jag är långt tillbaka i historien på istiden. Ringer det inte i någon klocka? Det ska inte behöva kännas att det är en risk att gå till skolan med livet som insats, varje dag. Varken föräldrar eller lärare skulle nog uppskatta om det kom in 15 skadade elever i ett klassrum.

Närmare 2000 personer omkom i trafiken förra året tack vare det hala underlaget. Den siffran tycker jag är på tok för hög mot vad som kunde ha gjorts för att dämpa antalet halkolyckor. Förslagsvis hade man kunnat värva ungdomar som har svårt att komma in i arbetslivet, då detta hade varit ett utmärkt tillfälle för dem. Men varför händer ingenting? Ska vi bara sitta och vänta på att antalet olyckor ökar och ökar utan att någon ingriper? Till slut vågar väl ingen gå ut och särskilt drabbas de äldre som redan har det svårt att ta sig fram. Jag kan bara föreställa mig hur tufft det är för individerna som går med barnvagn, att behöva ta sig igenom alla snöhögar och andra besvär som förekommer under dessa tider. Man kan inte bli annat än förbannad.

Här står jag nu nere i hallen och funderar på om jag ska ta gympadojorna eller kängorna. Vid det här laget borde jag veta att det inte finns några alternativ. Det är samma sak varje år. Jag önskar bara att fler människor faktiskt insåg detta problem och förstod att snöskottning är ett yrke som räddar liv. Men såklart, i dagens samhälle vill alla jobba med IT eller bli någon sorts datorprogrammerare eftersom detta anses vara ”framtiden”. Om dessa typ av enkla jobb försvinner kanske vi inte ens har någon framtid. Således, borde det grus i maskineriet som finns på kommunens gatukontor istället finnas ute på de halkiga vägarna.