kromatogrofi (-ish) + följd frågor (kring material, användningområde)
Jag undrar lite gran, hur kommer det sig att, om man sänker en pappers bit i vatten, att vattnet börjar överhuvudtaget absorberas i pappret (varför gör den det? det finns ju materia som inte absorberar alls, jag vet att man får inte göra så men det är mycket smidigare än att starta ett nytt tråd, men ändå vad har den materian som papper inte har, som ger den hydrofob egenskap), och sen fråga 2: hur kommer det sig att viss materia följer med enklare upp i pappers biten och annat materia/atomer/molekyler är inte särskild medgörlig och går trög upp/vägrar klätra upp.
Om möjligt, bara en enkel genialist svar, räcker, jag kommer ändå att titta närmare på det, men några av er har säkert flera år av praktiskta erfarenheter på labolatoriet, och därav fråga 3, när använder man kromotografi i tjänst. Och nu bli moderator less på mig men fråga 4, jag vet vad tittrering är, men återigen ni som har jobbat i flera år på labb, när använder ni titrering och kromatografi.
Super Tack! <3
1) Vad består papprets fibrer av, och är det materialet bra på att binda vatten?
2) Om ett ämne attraheras till pappret (eller någon annan icke mobil fas) kommer det att bindas oftare till pappret än ett material som inte binder. Summan av alla bindningstillfällen och deras bindningstid gör att "bindande" ämnen kommer att migrera långsammare upp för pappret, de stannar helt enkelt oftare och längre på vägen upp för pappret. Binder ämnet starkt till pappret kommer det sitta kvar vid appliceringsplatsen (men byte av mobil fas från vatten till något som lättare löser det bindande ämnen möjliggör migration och t.ex. analys).
3) I massor av sammanhang; analys av prover (vilka ämnen innehåller materialet, har den kemiska reaktionen gått klart?), separation av ämnen.
4) Titrering beskrivs på detta forum, samt även på Wikipedia - kolla där först.
