kromatografi

Interaktionen med stationära fasen beror på hur starka bindningar som går att skapa. Då känns det rimligt att molekylernas form har betydelse. En lång, ogrenad molekyl kan skapa fler bindningar än en kort och grenad sådan.

men är det inte så att molekylerna är tyngre? och trögare att vandra upp mot ett filterpapper tex. eller hur menar du 

Nej, att ämnena separeras beror på att de binder olika starkt till den stationära fasen. Starkare bindning gör att ämnet vandrar mer långsamt. Det har inget med vikten att göra, men en högre vikt kan betyda att molekylen har möjlighet att skapa fler (och därmed starkare) bindningar till den stationära fasen.

Om molekylerna har liknande kemiska egenskaper, t.ex. propanol och butanol, kommer de att kunna ge upphov till samma typ av interaktioner; polära-/vätebinbringar (genom hydroxylgruppen -OH) och opolära genom altanen (propan: CH3CH2CH2-), men då butanolen har längre alkan (CH3CH2CH2CH2-) kommer den att interagera annorlunda och ofta mer med den stationära fasen (pappret) och därmed kommer propanolen att vandra snabbare och längre. 

En grenad alkohol som ter-butanol har nästan samma antal atomer och samma atomslag som butanolen men då den är grenad interagerar den annorlunda med pappret och kommer därför att vandra med en något annorlunda hastighet. 

Hur snabbt de enskilda molekylerna vandrar beror både på den stationära och den mobila fasen, där molekylernas polaritetsskillnad ytnyttjas (propanol propanolen är aningen mer polär än butanolen, då kolkedjan är lite kortare) det är kombinationen som ger möjlighet att separera liknande molekyler.

min fråga är med åt det biologiska hållet där jag jobbar med aceton och växter, så frågan lyder så att när filterpappret las ner i bägaren med aceton samt växt lösningen så vandrade den uppåt. men de tog ju slut, så frågan blir då kan det vara så att molekylernas storlek/utseende eller grenighet påverkar hur långt dom verkar i det stationära fasen, alltså vad som kan påverka just det om du förstår vad jag menar 

"molekylernas storlek/utseende eller grenighet " definierar deras interaktionsegenskaper (hur och hur starkt de interagerar) så det påverkar absolut hur långt de vandrar längs den stationära fasen. De ämnen från växtlösningen som är lättlösliga i acetonen kommer vandra snabbt och hamna långt upp på pappret. Samtidigt kommer de ämnen som inte löser sig så väl att vandra långsamt och återfinnas längre ned på pappret. 

Det som avgör hur långt ämnena vandrar är en kombination av hur lätt det löser sig i acetonen (och när de är lösta kan de vandra med den stigande acetonen) och hur starkt de attraheras av pappret (som genom attraktion bromsar mer polära ämnen en aning).

När acetonen väl vandrat upp längs pappret och nått toppen sugs inte mer vätska upp (kapillärkraften försvinner) och de enskillda ämnena stannar kvar på den plats de kom till.