Kromatografi
Hej!
Jag håller på med gaskromatografi och har en fråga som handlar om den stationära fasen. Vi hade olika långa kolkedjor som passerade i kolonnen. Det visar sig att de längsta kolkedjorna stannar längst tid i den stationära fasen. Medan det är de längsta kolkedjorna som är minst polära? Borde det inte vara tvärt om att de kortaste kolkedjorna som är mest polära, stannar som längst i den stationära fasen? Vad är det jag missar?
Tack på förhand!
Det beror på vilken sorts stationär fas du har. Står det i dina anvisningar? Jag skulle gissa att du har en opolär stationär fas, men kolla om det står något om vilken kolonn ni använde.
Ämnenas kokpunkter är avgörande för separationen. Så vilka var proverna?
Bestod de endast av kolkedjor (t.ex. heptan) eller hade de några substituenter? T.ex. metylestrar av fettsyror?
mag1 skrev:Ämnenas kokpunkter är avgörande för separationen. Så vilka var proverna?
Bestod de endast av kolkedjor (t.ex. heptan) eller hade de några substituenter? T.ex. metylestrar av fettsyror?
Det var fem alkoholer, från etanol till hexanol.. Så har kokpunkten högre inflytande än polariteten?
SvanteR skrev:Det beror på vilken sorts stationär fas du har. Står det i dina anvisningar? Jag skulle gissa att du har en opolär stationär fas, men kolla om det står något om vilken kolonn ni använde.
Det var en polär stationär fas.
tess12 skrev:mag1 skrev:Ämnenas kokpunkter är avgörande för separationen. Så vilka var proverna?
Bestod de endast av kolkedjor (t.ex. heptan) eller hade de några substituenter? T.ex. metylestrar av fettsyror?
Det var fem alkoholer, från etanol till hexanol.. Så har kokpunkten högre inflytande än polariteten?
Det är en kombination av faktorer som tillsammans ger retentionstiden. De individuella ämnena kan endast röra sig genom kolonnen när de är i gasfasen. Och under resan genom kolonnens fasta fas kommer varje enskild molekyl kondensera och sedan evaporera oräkneliga gånger. Retentionen är en summa av alla de många och superkorta perioder då molekylen sitter still på den fasta fasen. Och det som får ämnet att stanna kvar är dels en direkt kemisk interaktion (van der Waals, London på en icke-polär kolonn, och dipol/polär på polära fasta faser), ju starkare interaktionen är desto mer energi/tid krävs för att få molekylen att återigen förångas vid varje tillfälle. De ämnen som har en lägre kokpunkt kräver dessutom aningen mindre energi för att få att förångas, och detta får en effekt över hela kolonnen. De ämnen med högst kokpunkt kommer med andra ord ta lite längre tid att förånga vid varje fasövergång.
