Kraftmoment
Jag har en fråga här.
Om blankan börjar tippa, varför gäller momentlagen fortfarande? Visst är det så att blankan ska vara i jämvikt för att man ska kunna anväda momentlagen? Stämmer det ?
Du har rätt! Du kunde ha skrivit "precis före plankan tippar..."
Om momentet inte är noll så gäller en formel som har att göra med vinkelacceleration och så kallat tröghetsmoment, som beror på dels massan, dels hur massan är fördelad runt momentpunkten.
När momentet är mycket nära noll (plankan har börjat tippa) så är vinkelaccelerationen förstås också mycket nära noll.
JohanF skrev:Du har rätt! Du kunde ha skrivit "precis före plankan tippar..."
Ja exakt, men då ska kraften Fn1 räknas med i kraftanalysen eller hur?
Det gör man inte här i uppgiften, man utgår ifrån att Fn1 försvinner för att brädan rör inte Fn1 eller snarare stödet från Fn1, vilket inte stämmer med momentlagen
Laguna skrev:Om momentet inte är noll så gäller en formel som har att göra med vinkelacceleration och så kallat tröghetsmoment, som beror på dels massan, dels hur massan är fördelad runt momentpunkten.
När momentet är mycket nära noll (plankan har börjat tippa) så är vinkelaccelerationen förstås också mycket nära noll.
Jag läser fysik 2 och har aldring hört begreppet "tröghetsmoment". Jag vet inte om sånt ingår i kursen. Men om jag förstår dig rätt så betyder det att momentlagen gäller där för att momentet är nära noll? stämmer det
Tröghetsmoment ingår inte alls i gymnasiet, tror jag.
Jag får fundera på det du skrev om kraften Fn1.
Laguna skrev:Tröghetsmoment ingår inte alls i gymnasiet, tror jag.
Jag får fundera på det du skrev om kraften Fn1.
Uppgiften finns här om du är intresserad av att kolla på det. https://www.youtube.com/watch?v=hnNtLTwMwCA&list=PLloEvDjFgtoTe57hP42nMTr1bIvAE667r&index=13
Min(24:46)
Jag tror jag förstår din argumentation. Du menar att normalkraften inte kan minska till noll, med mindre än att momentsumman är skilld ifrån noll, dvs plankan inte är i jämvikt. Är det så du tänker?
Om plankan är styv så är ett villkor för att den ska börja rotera, att normalkraften är noll i punkten. Inte det omvända.o
Så normalkraften kan faktiskt vara noll även i jämvikt. Tänk dig att du balanserar plankan i tippläget. Jämvikt och momentsumma noll, men jäkligt ostabilt. Det räcker att kliva minsta lilla längre ut på på plankan så börjar den att rotera.
Det där med normalkraften är så att den minskar tills den blir noll, och då släpper plankan kontakten.
JohanF skrev:Jag tror jag förstår din argumentation. Du menar att normalkraften inte kan minska till noll, med mindre än att momentsumman är skilld ifrån noll, dvs plankan inte är i jämvikt. Är det så du tänker?
Om plankan är styv så är ett villkor för att den ska börja rotera, att normalkraften är noll i punkten. Inte det omvända.o
Så normalkraften kan faktiskt vara noll även i jämvikt. Tänk dig att du balanserar plankan i tippläget. Jämvikt och momentsumma noll, men jäkligt ostabilt. Det räcker att kliva minsta lilla längre ut på på plankan så börjar den att rotera.
Ja Det var det jag menade! Nu förstår jag lite bättre, men jag tycker ändå att upgiften inte är så tydligt faktiskt.
Ett annat exempel.
Du sitter ensam längst ut på en gungbräda, Antag att plankan är mycket lätt, och mycket styv.
Gungbrädan gör fullt utslag åt ditt håll, du och plankänden sitter i på marken så normalkraften från marken på dig är lika stor som din vikt.
Du ber en något tyngre kompis mycket långsamt klättra upp från mitten av gungbräda (dess vridningsaxel) mot den ände som är uppe i luften. Kompisen hasar sig långsamt längre och längre ut. Samtidigt känner du att ju längre ut kompisen kommer, desto mindre blir normalkraften från marken på dig. Dock har inte plankan börjat vrida sig ännu, det är geometriskt omöjligt för plankan att vrida sig så länge den har två fixpunkter (fixpunkterna är dess kontakt med marken och dess vridningsaxel). Först när normalkraften från marken på dig sjunkit till 0, och du börjar lätta, så börja plankan också vrida sig.
JUST DÄR är situationen som ska analyseras.
