Krafter som håller samman proteiner

Du verkar allmänt förvirrad.

syftar man då på krafterna i den kvartära strukturen? 

Nej, den syftar på sekundära, tertiära och kvartenära.

Jag förstår dock inte hur krafterna som håller samman molekyler kan vara intramolekylära?

Angående om kraftera kallas intra eller intermolekylära så är proteiner ett undantag, det finns ingen etablerad terminologi kring det. Proteiner är som du vet mycket mycket större än vanliga molekyler man pratar om i kemi, så därför kan den binda till sig själv med bindningar man annars kallar för intermolekylära bindningar.

Och hur ska man vet vilken kraft som bildas mellan proteinerna?

Då får man se från fall till fall. Om det bildas vätebindning eller inte kan du se, det fungerar som vanligt, alltså att väte ska vara (kovalent) bundet till en starkt elektronegativ atom (N, O och F). 

----

Känns det klarare?

Ahh lite. Men det kan alltså bildas jonbindning, kovalent bindning (elektronpar bindning), vätebinding eller Van der Waals bindning mellan proteiner. Men jag förstår inte hur den syftar på krafterna mellan sekundära, tertiära och kvartenära strukturer. Sekundära strukturer är ju enskilda alfahelix och betaflak, tertiära är alla alfahelix och betaflak och kvartenära är krafterna mellan proteinerna. Kan det alltså bildas jonbindning, kovalent bindning (elektronpar bindning), vätebinding eller Van der Waals bindning för att alfahelix och betaflak ska bildas (sekundär struktur), sedan kan ovannämda bindningar användas i tertiära strukturer (men på vilket sätt?) och sedan kan ovannämda bidningar verka i kvartenära strukturer för att proteiner ska hållas ihop? Heter det förresten kvartenära (Jag trodde det hette kvartär)?

Tack på förhand

Det finns krafter som håller ihop olika delar av proteinkedjorna till alfa-helix- och beta-flak-strykturer, d v s krafter som verkar för att bilda sekundärstrukturer.

Det finns krafter som håller ihop olika delar av proteinkedjorna med alfa- och betastrukturer till ännu  krångligare strukturer som inte har egna namn, d v s krafter som verkar för att bilda tertiärstrukturer.

Det finns krafter som håller ihop flera olika proteinkedjor med tertiärstrukturer och exempelvis hem-grupper till ännu mer komplicerade strukturer, d v s krafter som verkar för att bilda kvartärstrukturer.

Dessa krafter kan t ex vara vätebindningar, kovalenta bindningar (svavelbryggor) eller jonbindningar mellan sidokedjonr med olika laddning.