Krackning av råolja
Hej
Jag fattar inte skillnaden mellan krackning av råolja och oljeraffinering.
Det enda jag vet är att krackning av råolja är en teknisk process där långa kolkedjor i råolja delas upp till kortade kolkedjor som i bensin.
Vid oljeraffinering tas nytta av komponenternas olika kokpunkter och därför upphettas råoljan till 400 grader celcius och sedan pumpas den hetta råoljan in i destillationstornet eller destillationskolonnen som är uppdelad i 20-30 nivåer.De nivåer som är kängst ned är varmast och sedan avtar temperatur ju högre upp man kommer.Olika delar av råoljan kommer att kondensera vid olika temperaturer och på så sätt delas råoljan upp i kortare kolkedjor. De som hamnar i botten av kondensationstornet är de som är tyngsta dvs de har många kolatomer och anledningen till att de med många kolatomer har högre kokpunkt är att ju större yta en kolväte molekyl har desto starkare är van der waals bindningar men sedan vet jag inte om ett ämne som är ringformad har högre kokpunkt eller ett ämne som är rak. Jag vet inte heller om ett ämne som är grenad har högre kokpunkt eller ett ämne som är ogrenad.
Jag blir tacksam om någon förklarar skillnaden mellan krackning och oljeraffinering och om ringformad kolväte och grenad kolvätenas kokpunkter.
Alla svar på mina frågor uppskattas!
"Oljeraffinering" innebär att man förädlar råolja och delar upp den i olika produkter. "Raffinering" betyder ungefär "rening", och man kan raffinera många fler råvaror än råolja.
Vid oljeraffinering behöver man först plocka bort föroreningar, inte minst svavel. Man avsvavlar oljan och får då ut rent svavel, vilket säljs som en biprodukt. Sedan passerar oljan genom ytterligare processer, bland annat krackning där man spjälkar långa kolkedjor till kortare kolkedjor som är lämpliga i t.ex. bensin. Man försöker på så sätt optimera oljans komposition så att man kan få ut mer av de produkter som ger bäst betalt. Det är också viktigt att anpassa oljans komposition så man får produkter som har lämpliga oktan- och cetantal. Krackning kan göras på flera olika sätt, t.ex. katalytiskt eller termokemiskt.
Det sista steget är fraktionerad destillation, vilket fungerar på det sätt du beskrev. Då hettas oljan upp varvid ämnen med låg kokpunkt övergår i gasfas och sedan kondenserar ut vid olika temperaturer när de kyls ner. De lättaste kolvätena kondenserar inte alls utan lämnar som en gasformig produkt man kan komprimera till gasol. Övriga produkter man får ut med stigande kokpunkt är bensin, fotogen, diesel och eldningsolja. Den produkt som har lägst kokpunkt är en seg svart massa som kallas bitumen, vilket används till asfalt (det som gör asfalten svart).