Kortslutningar och kretsar
Jag förstår inte riktigt vad som händer vid kortslutningen och behöver en lite enklare förklaring (åk 9).
Uppgiften är:
B: Koppla nu in en sladd mellan båda anslutningarna hos en av lamporna enligt bilden. Därmed har du kortslutit lampan.
C: Fundera över dina iakttagelser och svara på följande frågor:
Vad hände med respektive lampa?
Försök förklara hur strömmen tar sig fram i kretsen före och efter kortslutningen.
Så jag gjorde detta under labblektionen och seriekopplade två lampor till en spänningskub, där vi kortslöt en av lamporna och skrev då i analysen:
Sladden som var kopplad från spänningskuben till lampan direkt gjorde att lampan kunde lysa eftersom att det fanns minst motstånd där. Strömmen tar alltid snabbaste vägen, med minst motstånd och därför blev den andra lampan kortsluten. Eftersom att det fanns en extra sladd kopplad till den andra lampan så skulle strömmen behöva gå ner och sedan upp igen. Men för strömmen är det enklare att bara gå upp direkt och tillbaka till spänningskuben.
Hej och välkommen till Pluggakuten!
Kan du rita en enkel skiss över försöksuppställningen?
Då blir det lättare att hjälpa dig.
Så här såg bilden ut på uppgiften😊
martaarta skrev:Jag förstår inte riktigt vad som händer vid kortslutningen och behöver en lite enklare förklaring (åk 9).
Men för strömmen är det enklare att bara gå upp direkt och tillbaka till spänningskuben.
Det spelar (här*) ingen roll om vägen är rak eller en böjd omväg.
Det viktiga är att kopplingssladden (= koppartråd) är en lätt väg, typ en bred asfalterad väg, för elektrisk ström. Och att en glödtråd i en lampa inte är det. Glödtråden är av tunn wolfram, och det är då jämförbart med en smal grässtig eller med en stig med djupt löst grus.
* Not: när det handlar om strömmar som ändrar i storlek elle riktning, då spelar rakheten en stor roll. En lindad spole har då induktans som gör att den raka vägen är lättare. Det är viktigt t ex vid åskledare. Men det är gymnasienivå.
