Korrekt påstående om deponering
"Plast tar lång tid att bryta ned, men vid syrefri (anaerob) nedbrytning i en deponi blir plast till växthusgasen metan. Detta sker eftersom syretillgångar inte finns inne i deponins sophögar."
Tack på förhand.
Sker det också i så stor omfattning att det är värt att ta hänsyn till?
Var kommer citatet ifrån? Det är ingenting som jag känner till. Som jag har förstått det är matavfall som ger metangas ett större problem.
Läs t ex detta:
https://www.nyteknik.se/opinion/plastforbranning-ger-avfallssektorn-klimatproblem-6827166
"Det går att hävda att också avfallsförbränning gör klimatnytta. Detta gäller för lätt nedbrytbart organiskt material, till exempel matavfall, om förbränningen ersätter deponering. Detta eftersom matavfallet vid syrefri (anaerob) nedbrytning i en deponi blir till växthusgasen metan.
Men det gäller inte material som är svårnedbrytbara under syrefria förhållanden, till exempel plast. Med sådana material sker ingen större nedbrytning i en deponi på kort sikt och då produceras inte heller metan."
Oftast vill man väl se saker och ting på lång sikt för att upprätthålla ett hållbart system. Plast tar lång tid att bryta ned står det här, så det sker väldigt långsamt med utsläpp (antar jag). Sedan finns också "ekologiska" och lätt nedbrytbara plaster som avsiktligen skapats så de bryts ned snabbare.
Om man lägger fram det såhär: Att vi gräver ner plast i deponierna har inte direkt någon betydelse för den globala uppvärmningen. Det vore lite att sila mygg och svälja kameler.
Förstår. Men inte alls nu i takt med att man vill hitta ekologiska alternativ?
Va? Frågan handlade om ifall plast bidrar till metangasutsläpp när det deponeras. Eftersom plast är svårt att bryta ner är svaret att det har en väldigt marginell effekt. Om du undrar hur biologiskt nedbrytbara plaster skulle påverka situationen så skulle de troligtvis öka metanutsläppen ganska mycket. Då är det ju helt plötsligt enklare att bryta ner plasterna på deponierna och där det är syrefattigt kommer metan att produceras.
Jag är inte säker, men antar att din ställning är att du är för deponier. Angående frågan om man ska ha deponier eller energiåtervinning, vad tycker du om texten nedan som fanns på nätet?
"You may ask: Doesn’t burning plastics generate CO2? Yes, it does, but in the case where such burning is done to generate power, the math could be a lot more kind to plastic burning.
You see, it is is like this. Let us say you are burning 1 ton of plastics to generate a certain amount of power. As plastics have high calorific value (over 9000 KCal/Kg vs. 5000-6000 KCal/Kg for coal), you will be generating as much or more energy and power from burning plastics as you will by burning the same amount (by weight) of coal. Put another way, if you don’t burn plastic for those units of power, you will most likely be burning coal and end up releasing more CO2! At the same time, burning plastics additionally solves the problem of their disposal too, a benefit not provided by coal burning.
Thus, you can see how burning plastics actually has a good environmental business case."
Om valet står mellan att gräva ner eller elda upp plast tycker jag att det är bättre att elda upp den.
Det där citatet har vissa poänger men resonemanget haltar en aning. Plast är en förädlad produkt och då är det ett större resursslöseri att elda upp det istället för att elda kol. Det är lite som att hugga ner ett träd och tillverka plankor, för att sedan elda upp plankorna istället för att elda veden direkt.
Jo men kolbrytningen är ju ännu mer belastande för miljö, tänker jag då.
Det beror på hur man ser på det. Ett kg plast verkar ge ungefär dubbelt så mycket energi som ett kg kol, men eftersom plast är en förädlad produkt blir det inte en juste jämförelse. För att tillverka plasten måste vi först pumpa upp olja, raffinera oljan och sedan mata in den i ett petrokemiskt komplex som tillverkar plasten. Alla dessa steg är förknippade med stor miljöpåverkan. Man kan alltså inte bara ta hänsyn till skillnaden som fås vid själva förbränningen, för det är bara ett steg i plastens livscykel.
I Sverige är Stenungsund navet för den petrokemiska industrin. Du kan ju t.ex. läsa här om vilka problem plastproduktionen skapar:
Just det, tänkte inte på själva oljeframställningen utan enbart på kolbrytningen. Tack i alla fall, Teraeagle!
Man får säga vad man vill om kolindustrin, men den är ganska så effektiv. Kraftverken finns ofta direkt intill kolgruvorna och det är nästan bara att mata in bränslet i kraftverket utan några längre transporter. Kolla t ex den här länken där man ser hur brunkolsgruvan ligger alldeles intill ett helt gäng kolkraftverk uppe till vänster i bild. Betydligt enklare än vägen från oljekälla via plast till kraftvärmeverk.
