Kopplingsschema
Hej! Undrar om dessa två är samma kopplingsschema? Har lätt för att räkna på den högra men fattar noll på den vänstra..
Ska det kopplas in nån spänningskälla? Med bara en fri sladd ser jag inte hur det ska flyta någon ström här.
FAttar inte heller.. jag tror inte det är sladd utan liksom där strömmen delar upp sig (nod)
Så det måste vara en del av ett kopplings schema och inte hela antar jag
Har du ritat av en annan bild eller gått efter en beskrivning?
Ritat av en annan bild
liknande:
Där finns det i alla fall två anslutningar.
Det ska det vara på de två första med! Förlåt mitt fel
men vad innebär det?
Behöver jag räkna ut spänningen först? Men hur när det inte existerar någon spänningskälla
StellaK skrev:Behöver jag räkna ut spänningen först? Men hur när det inte existerar någon spänningskälla
Om det nu inte finns någon spänningskälla, då är *trumvirvel* spänningen noll.
Jag antar att frågan från början var vilken ekvivalent resistans kopplingarna har. Men det behövs en anslutning till.
StellaK skrev:Ritat av en annan bild
liknande:
Har alla resistanser samma resistans R?
Det handlar om att ta ut ersättningsresistans gissar jag?
Du sätter in dina värden och gör vanlig bråkräkning med minsta gemensamma nämnare. När du har räknat ut det värdet så kan du vända på ekvationen så att det står Det är ju vanlig ekvationslösning.
Sedan tar du Vanlig seriekoppling (är resultatet från första beräkningen.)
Nu har du bara två resistanser kvar summan av och De är parallella.
På det viset kan du bena ut komplicerade kopplingar om du lyckas bryta ner dem i små enheter.
Som ConnyN säger är denna typ av uppgifter en fråga om att beräkna ersättningsresistansen (den totala resistansen).
När man skall göra det på kopplingar som inte är en enkel parallell eller seriekoppling så gäller det att jobba bit för bit. Man börjar med att försöka hitta en ren parallell eller seriell koppling och räknar ut en ersättningsresistans för denna. Det ger oftast en ny ren koppling (oftast av den andra typen) och så jobbar man vidare tills man kommit fram till ett värde.
I ditt tredje exempel ser man ann R1 och R2 bildar en parallellkoppling. När man beräknat ersättningsresistensen till dessa ser man att den är seriekopplad med R4. Den resistans man då beräknar är parallellkopplad med R3. Sedan är man färdig som vistas tidigare.
Om man ser på dina ursprungliga kopplingar är det sant att de inte gör någonting på grund av att det bara finns en anslutning till vardera, det kan alltså inte finnas någon spänning över resistanserna och därmed ingen ström genom dem.
Om vi däremot tänker oss en anslutning uppåt på den vänstra figuren så har du en seriekoppling av parallellkopplingar. Du får alltså beräkna ersättningsresistansen till vardera parallellkopplingarna och sedan beräkna resultatet av seriekopplingen.
Den högra bilden blir, om man tar bort det T som är underst i figuren en parallellkoppling av seriekopplingar. Här får du först beräkna värdet av de två seriekopplingarna för att sedan beräkna värdet av vad parallellkopplingen blir
ConnyN skrev:Det handlar om att ta ut ersättningsresistans gissar jag?
Du sätter in dina värden och gör vanlig bråkräkning med minsta gemensamma nämnare. När du har räknat ut det värdet så kan du vända på ekvationen så att det står Det är ju vanlig ekvationslösning.Sedan tar du Vanlig seriekoppling (är resultatet från första beräkningen.)
Nu har du bara två resistanser kvar summan av och De är parallella.
På det viset kan du bena ut komplicerade kopplingar om du lyckas bryta ner dem i små enheter.
Det underlättar om du även lär dig att:
Affe Jkpg skrev:
Det underlättar om du även lär dig att:
Jag tror på principen att först får man lära sig gå och sedan lär man sig springa.
Det är rätt det du skriver Affe och ganska snart får man lära sig den formeln i fysik 1, men trots att det är tråkigt med bråkräkning så kan man med ringa kunskap räkna ut ersättningsresistans för tre eller fyra parallellkopplade motstånd med
TACK :)