Kopior av DNA
Varför har människokroppen fortfarande 46 kromosomer om DNA-molekylerna kan dela sig och bilda två kopior?
Cellerna har 23 par kromosomer, totalt 46 st (frånsett könscellerna som endast har 23 kromosomer). Kromosomerna delar sig inte, utan i istället kopieras de i när cellen delar sig. Sker ingen kopiering, halveras antalet kromosomer, och till slut kan inte cellen dela sig.
Att det finns 23 kromosomer med vardera olika innehåll, kan nog förklaras med att det inte går att ha en enda enormt stor kromosom, det blir för bökigt att hålla ordning på när cellen lever och skall dela sig.
mag1 skrev:Cellerna har 23 par kromosomer, totalt 46 st (frånsett könscellerna som endast har 23 kromosomer). Kromosomerna delar sig inte, utan i istället kopieras de i när cellen delar sig. Sker ingen kopiering, halveras antalet kromosomer, och till slut kan inte cellen dela sig.
Att det finns 23 kromosomer med vardera olika innehåll, kan nog förklaras med att det inte går att ha en enda enormt stor kromosom, det blir för bökigt att hålla ordning på när cellen lever och skall dela sig.
Jag tror att jag formulerade mig fel. Genom "delning" menar jag när DNA-molekylen rivs upp och kvävebaserna separeras från vardera sida. Lösa kvävebaser flyter runt inuti cellkärnan. Eftersom kvävebaserna bara kan kopplas till en annan specifik kvävebas bildas två exakta kopior av den ursprungliga DNA-molekylen. Vanlig celldelning.
Om jag förstått rätt menar du att bara den ursprungliga DNA-molekylen räknas som en kromosom? Alltså att kopior av kromosomer räknas inte som riktiga kromosomer?
ankan01 skrev:mag1 skrev:Cellerna har 23 par kromosomer, totalt 46 st (frånsett könscellerna som endast har 23 kromosomer). Kromosomerna delar sig inte, utan i istället kopieras de i när cellen delar sig. Sker ingen kopiering, halveras antalet kromosomer, och till slut kan inte cellen dela sig.
Att det finns 23 kromosomer med vardera olika innehåll, kan nog förklaras med att det inte går att ha en enda enormt stor kromosom, det blir för bökigt att hålla ordning på när cellen lever och skall dela sig.
Jag tror att jag formulerade mig fel. Genom "delning" menar jag när DNA-molekylen rivs upp och kvävebaserna separeras från vardera sida. Lösa kvävebaser flyter runt inuti cellkärnan. Eftersom kvävebaserna bara kan kopplas till en annan specifik kvävebas bildas två exakta kopior av den ursprungliga DNA-molekylen. Vanlig celldelning.
Även om kvävebasernas basparning (A-T, C-G) bryts upp, så finns fosfodiesterbindningarna kvar inom varje sträng, så det blir inga fria kvävebaser som flyter omkring. Inte är det heller så att strängarna separeras helt från varandra, utan öppnas bara upp en del under replikationen, och binder sedan tillbaka till en komplementär sträng under det att DNA replikeras.
Om jag förstått rätt menar du att bara den ursprungliga DNA-molekylen räknas som en kromosom? Alltså att kopior av kromosomer räknas inte som riktiga kromosomer?
Jo båda är kromosomer, som var och en består av en DNA-sträng ifrån originalet och en nybildad basparande kopia.
Under den vanliga celldelningen skapas en exakt kopia av kromosomerna, så att varje dottercell (som uppstår då cellen delar sig) får varsin komplett kopia av varje kromosom.
mag1 skrev:ankan01 skrev:mag1 skrev:Cellerna har 23 par kromosomer, totalt 46 st (frånsett könscellerna som endast har 23 kromosomer). Kromosomerna delar sig inte, utan i istället kopieras de i när cellen delar sig. Sker ingen kopiering, halveras antalet kromosomer, och till slut kan inte cellen dela sig.
Att det finns 23 kromosomer med vardera olika innehåll, kan nog förklaras med att det inte går att ha en enda enormt stor kromosom, det blir för bökigt att hålla ordning på när cellen lever och skall dela sig.
Jag tror att jag formulerade mig fel. Genom "delning" menar jag när DNA-molekylen rivs upp och kvävebaserna separeras från vardera sida. Lösa kvävebaser flyter runt inuti cellkärnan. Eftersom kvävebaserna bara kan kopplas till en annan specifik kvävebas bildas två exakta kopior av den ursprungliga DNA-molekylen. Vanlig celldelning.
Även om kvävebasernas basparning (A-T, C-G) bryts upp, så finns fosfodiesterbindningarna kvar inom varje sträng, så det blir inga fria kvävebaser som flyter omkring. Inte är det heller så att strängarna separeras helt från varandra, utan öppnas bara upp en del under replikationen, och binder sedan tillbaka till en komplementär sträng under det att DNA replikeras.
Om jag förstått rätt menar du att bara den ursprungliga DNA-molekylen räknas som en kromosom? Alltså att kopior av kromosomer räknas inte som riktiga kromosomer?
Jo båda är kromosomer, som var och en består av en DNA-sträng ifrån originalet och en nybildad basparande kopia.
Under den vanliga celldelningen skapas en exakt kopia av kromosomerna, så att varje dottercell (som uppstår då cellen delar sig) får varsin komplett kopia av varje kromosom.
Jag förstår. Men nu när det bildats två kopior av kromosomen, varför ökar inte antalet kromosomer i kroppen till 48?
Antalet kromosomer ökar inför cellens delning, då cellens 23 par kromosomer (46st), kopieras till 92 st. Och när dessa delas jämt mellan dottercellerna, blir antalet kromosomer 46 per cell (eller 23 par).
Enstaka kromosomer kopieras inte i friska celler, utan inför celldelningen kopieras samtliga kromosomer.
Förstår, tack. Jag tänkte att kroppen hade 46 kromosomer totalt, men i själva verket är det ju 46 kromosomer i varje cell.
ankan01 skrev:Förstår, tack. Jag tänkte att kroppen hade 46 kromosomer totalt, men i själva verket är det ju 46 kromosomer i varje cell.
Ja det stämmer för alla "vanliga" celler.
Könscellerna (spermier och äggceller) har dock halva antalet, d.v.s. 23, för att när två könsceller kombineras, får den nya cellen 46 stycken kromosomer.
