Kontinuummekanik
Hej, är allt i denna kurs det som kallas kontinuummekanik?
https://www.kth.se/student/kurser/kurs/SG1218
Och är det här också det?:
Flödesmekanik är väl vara en del av kontinuummekanik, som även beskriver deformerbara fasta objekt och gaser (aerodynamik).
Hållfen hade (har?) ett rykte om att vara tråkig. Den var knappast en av mina favoritkurser.
Har inget socialt liv så vet inte (ingen av ettorna verkar ha det utom de hyper-sektionsaktiva) men för mig låter det väldigt tråkigt. Jag vill komma så långt från verkligheten som möjligt. Varför gillade du inte den? Varför gillade andra inte den?
Okej, okej! Vilken bra bild!
Svårt att komma ifrån verkligheten om man sysslar med ingenjörsteknik ;)
Hållfasthetslära har en teoretisk bas som är väldigt tungt matematisk och som brukar uppskattas av fysiker. Detta då det underliggande ramverket som sedan leder till finita elementmetoden kan användas för att lösa partiella differentialekvationer inom våg- och partikelfysik.
Du får gå upp en nivå från Strength of Materials (hållfasthetslära) till Solid Mechanics för att hitta det som är riktigt intressant. Dessa lecture notes inom Finite deformation theory av Zhigang Sou rekommenderas starkt som introduktion:
Qetsiyah skrev:Varför gillade du inte den? Varför gillade andra inte den?
Mycket letande i diverse tabeller.
Att kurslitteraturen såg ut att vara skriven på maskin på åttiotalet hjälpte inte.
Mycket höftande på vad som verkade vara lös teoretisk grund, men mycket av kunskaperna i ämnet har väl byggts upp empiriskt. Ämnet är "lite slabbigt", som föreläsaren själv sa.
Dr. G skrev:Mycket letande i diverse tabeller.
ehh
Att kurslitteraturen såg ut att vara skriven på maskin på åttiotalet hjälpte inte.
ehh... Det finns sånna matteböcker också, jag hatar dem, hur kan de ha ansikte att sälja sånna för >800kr. Rudin och Friedman till exempel. Det är ju bilder, inte vektoriärt, usch!
Mycket höftande på vad som verkade vara lös teoretisk grund, men mycket av kunskaperna i ämnet har väl byggts upp empiriskt. Ämnet är "lite slabbigt", som föreläsaren själv sa.
hhh
Vad säger du Ebola om denna besrkivning? Vad för kurs refererar du till när du säger hållfasthetslära?
Qetsiyah skrev:Vad säger du Ebola om denna besrkivning?
Jag känner igen den och har efter flera år av arbete som studiestöd och räkneövningsledare inom hållfasthetslära stött på den ett antal gånger. Men, att det skulle vara en lös teoretisk grund stämmer sällan. Problemet är väl bara att det inte riktigt går att hinna med allting i en grundkurs. Många studenter tror exempelvis att vissa saker gör man "bara för att det fungerar" när det faktiskt har en rigorös motivation egentligen. Du kommer exempelvis sannolikt lära dig om Bernoulli-approximationen eller St. Venants princip där det senare redogör till fullo varför och när approximationen punktlast är tillämpbar. Något som man använt sig av inom mekanik ända sedan högstadiet men kanske inte tänkt vidare kring då stelkroppsapproximationen städar undan problemet.
Nuförtiden har jag hört att flera lärosäten rör sig mer mot den amerikanska modellen som använder sig av Mathematica/Matlab för att tillåta lösning av "verkliga problem" snarare än påhittade idealiseringar.
Ett problem rent pedagogiskt med de äldre böckerna är att modellerna förenklar till den grad att hur det relaterar till verkligheten försvinner i abstraktionen. När du då kommer ut i arbetslivet som ingenjör har du inte riktigt användning av det du lärt dig eftersom man inte jobbar med idealiseringarna alls på samma sätt som förr.
Nuförtiden kan du sitta med ett kraftfullt, molnbaserat simulerings-program hemma för att lösa problem som när de här böckerna ursprungligen skrevs krävde en superdator.
Vad för kurs refererar du till när du säger hållfasthetslära?
Klassisk, svensk hållfasthetslära som använder sig av bokserien från KTH av Hans Lundh samt exempelsamlingen av Per-Lennart Larsson och Ragnar Lundell eller liknande.
Ebola skrev:
Jag känner igen den och har efter flera år av arbete som studiestöd och räkneövningsledare inom hållfasthetslära stött på den ett antal gånger. Men, att det skulle vara en lös teoretisk grund stämmer sällan. Problemet är väl bara att det inte riktigt går att hinna med allting i en grundkurs.
Ja och det enda som finns på tekfys i kth är ju just en (1) grundkurs... Plus matlab så ser jag fram emot kursen ännu mindre.