Konstruktionsteknik - Begrepp gällande moment.
jag började nyligen en konstruktionsteknik kurs och blev snabbt överväldigad av alla nya notationer och ekvationer. För att göra allt tydligt har jag försökt att börja sakta med alla begrepp och resonemang.
Dessa specifika notationer kommer från "Byggkonstruktion - regel och formelsamning" av Isaksson. Det verkar vara så att olika böcker och universitet använder olika notationer vilket gör det extra svårt.
Jag har förstått att Mpl och Mel plastiskt och elastiskt. Mina huvudfrågor är vad MEd, MC,Rd står för.
Jag har en misstanke om att det kan ha att göra med detta:
Där c i detta fall är längden av flänsen "bucklingslängden". Är det så att man beräknar momentet respektive denna längd för att se vilket klass den måste tillhöra för att inte deformeras? Allt är fortfarande väldigt abstrakt och jag har bara gått grundläggande mekanik med relativt lite om tvärsnitt tyvärr.
Tack i förhand!
Jag har inte läst Isakssons formelsamling och jag håller med om att beteckningarna är förvirrande men jag gissar att det i formelsamlingen finns beskrivet vad de står för .
Generellt gäller för balkkonstruktioner att man har
där M står för för böjmomentet i balken, sigma () är den maximala spänningen som uppstår i materialet och W står för böjmotståndet. Den maximala spänningen måste alltid vara mindre än materialets sträckgräns och man applicerar alltid en säkerhetsfaktor när man beräknar max tillåtet moment för en given balk.
Böjmotståndet är en geometrisk storhet bara beroende på tvärsnittets mått och för enkla former (rektanglar, cirklar etc) så finns det tabellverk för dessa. För lite mer komplicerade balkgeometrier så ges böjmotståndet i regel av den som säljer balken.
Böjmotsåndet är olika i olika riktningar för alla icke-likformiga tvärsnitt och man använder moment och böjmotstånd för samma riktning. Normalt har man en vertikal och en horisontell axel för att det är enkelt att räkna på det och konstruera så men resonemanget är tillämpbart i alla riktningar.
En enkel beskrivning av böjmotstånd har du här
Titta igenom formelsamlingen och leta efter symbolbeskrivningar och återkom om du har mer funderingar.
Hej! Tack så mycket för svaret. Jag har en del frågor nu efter att jag har läst vidare så förstår om det blir för mycket att svara på allt :)
Jag har gjort samma metod som innan och markerat det väsentliga.
Efter massor av sökande hittade jag definitionerna av de begrepp som jag undrade om, och de sammanfaller med vad du skrev!
Min första fråga berör klassificering av tvärsnitt. Det sägs att "endast tvärsnittets tryckta delar beaktas vid klassindelning eftersom endast tryckta delar bucklar". Min fråga är hur man vet vilka delar som är tryckta.
När jag försöker tänka på varför, skissade jag detta:
Dvs. den trycka delen är den övre sidan av neutralaxeln?
Sist, ett övningsproblem :) (jag har kopierat lösningsmetoden från en föreläsning)
Frågor:
1) Momentpilen i figuren leder mig till att tro att min intuitiva tanke om tryckt/draget kanske är korrekt? Är det därför man inte tar hänsyn till den undre flänsen (dock skulle den ju vara samma).
2) Angående , varför multiplicerar man tf med 2? 10 är ju tjockleken, multiplicerar man med 2 pga de två flänsar?
Sen beräknar man också samma för livet. Varför beräknar man med hela livet om halva är tryckt? Annat än den frågan förstår jag iallafall beräkningen för livet haha.
Återigen, ursäkta för essän. Tack i förhand!
Vi tänker oss en balk som påverkas av en kraft uppifrån som du skissade i ditt första inlägg. Då får du ett böjmoment som ser ut som din skiss. Om du tänker på vad som händer i balken så kan du kanske få en känsla av att översidan på balken trycks ihop och undersidan dras isär, dvs du får ett tryck inuti den övre delen av balken och du får en dragbelastning i den undre. Det finns ett lager någonstans i balken där belastningen är 0 och det kallas neutrallager. Ovanför detta har du en tryckbelastning och under har du en dragbelastning med det belastningsfall du har skissat på. Var neutrallagret ligger beror på geometrin men det sammanfaller med tvärsnittets tyngdpunkt så i symmetriska balkprofiler ligger det i mitten av tvärsnittet.
Ja nu när jag läser vidare ser jag att du har förstått det hela.
Svaret på din fråga 1 är ja, buckling sker bara om du har ett tryck. Jämför med knäckfall för slanka stolpar. Man kan säga att buckling är 3-dimensionellt och knäckning är 2-dimensionell form av samma företeelse.
Fråga 2: c är din fria bredden på flänsen ("slankheten" som avgör hur stor risk för buckling är på den tryckta flänsen räknas från förstyvningen som livet och svetsen innebär) och den är hela bredden (220) minus bredden på livet (6) och svetsfogen (2.5) DELAT med 2 .. så 2'an hör till bredden inte tjockleken.
Ang livet så är jag inte helt uppdaterad men jag har en känsla av att den fria längden på livet är hela höjden (minus svetsarna) för att om buckling inträffar så hjälper inte den dragna underdelen till att styva upp den tryckta delen. Men som sagt, jag är lite ringrostig och behöver nog titta i några gamla böcker för att ge ett korrekt svar. Kanske någon annan har det - eller så hittar du säkert skälet i din formelsamling.
Din första paragraf hjälpte mig att förstå lite mer intuitivt tack! Har också nu förstått problemet med att beräkna slankheten för fläns. Tack!
Med står för dimensionerad momenteffekt och Mrd stå för dimensionerat moment motstånd,
R = Resistance
E = Effekt
E<R
Detta hittar om du läser Eurokoderna.
Således är kravet alltid Med<Mrd