konjunktur
Jag jobbar med det ekonomiska kretsloppet i högkonjunktur respektive lågkonjunktur. Vissa saker är lite flummiga eftersom det ofta är något i högkonjunktur som leder till lågkonjunktur och tvärtom. Hur är hushållets och företagets relation till banken i de olika konjunkturerna? När vill många låna pengar och när är räntan hög/låg? När är det inflation? Börjar inflation efter att det varit högkonjunktur ett tag och sedan leder det i sin tur till at det blir lågkonjunktur?
Under högkonjunktur är efterfrågan hög, speciellt inom cykliska sektorer som bygg- och fordonsindustrin. När efterfrågan stiger så ökar priserna vilket innebär inflation. Räntorna är generellt sett låga vilket gör det enkelt att låna till investeringar vilket ökar efterfrågan i ekonomin ännu mer - det ska byggas fler bostäder, fler köper ny bil osv. Låga räntor innebär också att man knappt får någon ränta på sitt sparkonto, vilket gör det mer gynnsamt att konsumera.
Om detta fortsätter riskerar det att leda till en överhettning i ekonomin där inflationen skenar eftersom utbudet inte kan hänga med den allt högre efterfrågan. För att göra det så brukar politikerna, som sköter landets finanspolitik, strama åt genom att lämna försiktigare statsbudgetar där man inte spenderar lika mycket pengar. Det minska efterfrågan i ekonomin. Samtidigt brukar landets centralbank (Riksbanken i Sverige), som sköter landets penningpolitik), höja sin styrränta (i Sverige kallas den reporäntan) vilket gör det dyrare att låna och mer lönsamt att spara. Det sänker också efterfrågan i ekonomin. Förhoppningen är att dessa åtgärder ska minska risken för överhettning och bidra till att hålla nere inflationen. Generellt vill man dock ha en viss inflation, i Sverige är målet 2%/år eftersom det visar på att det finns efterfrågan som därmed stimulerar tillväxt i landet. Deflation, dvs negativ inflation, betyder att landets ekonomi går svagt.
Om efterfrågan blir för låg så tvingas företagen att göra nedskärningar med stigande arbetslöshet som följd. Färre har råd att spendera och investera. I dessa lägen brukar politikerna och centralbankerna försöka stimulera ekonomin. Styrräntan sänks så att det blir billigare att låna. Politikerna väljer att investera mer och bedriver i allmänhet en expansiv finanspolitik där man ofta väljer att investera i t.ex. stora infrastrukturprojekt som broar och järnväg. Det gäller speciellt för politiker på vänsterkanten. Politiker på högerkanten brukar istället förespråka sänkta skatter för att stimulera ekonomin. Förhoppningen är att allt detta ska leda till ökad efterfrågan som därmed kan leda landet mot högkonjunktur.
