Konfirmationsdiagram
"Smått" förvirrad. Först såg jag konfirmationsdiagram i stil med:
Sen gick vi vidare till att istället för rena s-orbitaler binder och sedan binder p-orbitaler så finns det hybridorbitaler så istället för s och p:n på ena sidan så finns sp3/2/1 och eventuella överblivna p:n
Något i stil med:
De ovan är ju HOMO orbitaler som interagerar.
Men nu kommer läraren och säger att när en bindning bildas interagerar elektroner från ett elektronpar på en atom i ockuperad orbital med LUMO på den andra orbitalen när en bindning bildas.
----
Jag vet att i gymnasiet lär man sig en förenklad modell mellan högskolans och grundskolans modeller - är detta bara en mer avancerad än de första två exemplen jag nämnde eller när gäller vad? (!)
Det här var en väldigt förvirrat skriven fråga, det är inte lätt att förstå vad det är du frågar om.
Den första länken visar hur molekylorbitalerna mellan kväveatom och en syreatom blir. Man kan se att energinivåerna är olika för atomen till höger och den till vänster, så det måste handla om olika atomer. Att det är just kväve respektive syre baserar jag på antalet elektroner. Du har sammanlagt 8 elektroner i bindande orbitaler och 3 i antibindande, så totalt blir det bindande.
Högerspalten på bild 2 visar hur det skulle vara om man har två kolatomer som inte är hybridiserade. Vänsterspalten visar hur det ser ut för två sp-hybridiserade kolatomer. Du får två elektroner i en sigmabindning och fyra elektroner i två pi-bindningar mellan kolatomerna. Sammanlagt är detta en trippelbindning. De båda sista elektronerna hamnar i var sin p-orbital riktad bort från kolatomerna - det är de elektronerna som binder till exempelvis de båda väteatomerna, om molekylen är etyn.
I gymnasiet palar man om enkel-, dubel- och trippelbindningar hos kolatomen utan att berätta om orbitalerna som finns bakom. Eventuellt kan man få frågor från någon elev om varför det blir fyra likadana enkelbindningar när man har två s- och två p-elektroner i en kolatom. Alla de antibindande orbitalerna är tomma. Det är många fler elektroner i bindande än i antibindande orbitaler, så det blir en bra bindning.
Var detta svar på dina frågor? Om inte, så får du förklara tydligare vad det är du vill veta mer om.
Förstår om frågan känns förvirrande - jag är mkt förvirrad. Kag är med så långt som du förklarat - men saken är att vi nu har två molekyler och läraren som säger (läraren är inte bra på att förklara plus har aldrig tid efter lektioner för frågor...) att en homo orbital på ena molekylen interagerar med en lumo orbital på den andra - tex i en reaktion mellan en syra ("dess" h3o+) och en bas - då kommer basens homo orbital interagera med h+ och plocka den från h3o+.
ytterligare en fråga om homo och lumo blir om det måste vara 2 elektroner i en homo för att den ska få kallas homo och noll i en lumo för att den ska få heta lumo - eller kan homo ha en elektron och kan lumo ha bara en?
Du måste nog ha ett mer exakt citat om HOMO och LUMO för att jag skall kunna tolka vad det är din lärare menar.
För attt en bas skall kunna dra till sig en vätejon krävs det att basen har ett fritt elektronpar, det verkar rimligt att de är HOMO. Eftersom inga elektroner flyttar sig vid en syrabasreaktion verkar det konstigtr att använda HOMO/LUMO fär att förklara detta.
HOMO betyder highest occupied molecular orbital. Det räcker med att det finns en elektron i den för att den skall vara "occupied".
LUMO betyder lowest unoccupied molecular orbital. För att en orbital skall vara "unoccupied" krävs det att den är tom.
Skall din rubrik verkligen vara "konfirmationsdiagram", eller är det autocorrupt som har varit framme?
