Kondition
Man talar om begreppen...
- hjärtfrekvens (HR) = antalet slag/min
- syreupptagningsförmåga = mängden syre lungorna, blodet och hjärtat kan ta upp vid varje hjärtslag
- slagvolym = mängden blod som pumpas ut till kroppen vid varje hjärtslag
Uthållighet är förmågan att arbeta på en relativt hög intensitet under en längre period. Det inkluderar både anaerobt och aerobt arbete. För att förbättra sin uthållighet behöver man ägna sig åt någon form av tröskelträning där man arbetar på en så hög nivå vi orkar av anaerobt och aerobt arbete. Kondition är däremot ett begrepp för den maximala syreupptagningsförmågan (VO2max), dvs den maximala mängd syre kroppen kan ta upp under en minut. Det är framför allt ett mått på hjärtats kapacitet.
När man tränar kondition växer hjärtat och blir starkare. Ett starkare hjärta kan pumpa ut mer blod vid varje slag, slagvolymen ökar. Samtidigt brukar man säga att en låg vilopuls (lägre hjärtfrekvens) är ett mått på en god kondition. Att man har låg vilopuls borde ju innebära att kroppen kan ta upp mer syre vid varje slag (en bra syreupptagningsförmåga).
Min fråga är vad som är definitionen av en god kondition: Hjärtfrekvens, slagvolym eller syreupptagningsförmåga? De kanske hör ihop och kondition blir en definition av alla?
Alla har en maximal hjärtfrekvens (maxpuls). Den påverkas väl inte vid konditionsträning? Forskning säger att maxpulsen minskar med ett slag per minut för varje år och att konditionsträning skulle kunna minska den takten.
Kondition handlar om kroppens förmåga att utföra ett långvarigt arbete. Kondition kallas även syreupptagningsförmåga och är ett mått på hur kroppen kan tillgodogöra sig det syre man andas in.
Vältränade personer återhämtar sig snabbare än otränade och har ofta lägre vilopuls och behöver inte heller komma upp i lika hög puls som otränade för att utföra en belastning, dvs hjärtat behöver inte pumpa lika snabbt. Slagvolymen bestäms av volymen som finns i kammaren och uttänjningsgraden av kammarväggen i hjärtat.
