Kondensation uppgift 3a
Om något ämne kondenseras så ändrar ämnet sin fas, alltså övergår den från gas till flytande. Visst är det så?
Varför är svaret i boken att svavel kondenseras vid kokspunkten och inte vid smältpunkt.
Den övergår ju till flytandeform inte gasform?
Svaret är vid 445 Celsius men jag svarade 115. Någon som kan förklara?
I uppgift 3c står det att järn stelnar vid smältpunkten...Hur är det möjligt?
Du har helt korrekt skrivit att när ett ämne kondenseras så övergår det från gas till flytande. Detta sker vid kokpunkten. Smältpunkten är den temperatur där fast fas blir till flytande (eller tvärtom).
Is smälter vid 0oC. Vatten fryser (stelnar) till is vid 0oC.
Vatten kokar (förgasas) till vattenånga vid 100oC. Vattenånga kondenseras till vatten vid 100oC.
Svavelånga kondenseras till flytande svavel vid samma temperatur där svavel kokar.
Finns det någon metod, så att man ska kunna komma ihåg att ämnen smälter och kokat vid samma temperatur, ämnen kondenserar och kokar vid samma temperatur..etc
Hur kan is smälta och stelna vid samma temperatur?
”vatten kokar vid 100 Celsius och kondenseras vid 100 Celsius....
”Is smälter och stelnar vid 0 Celsius.... ”
Någon generell metod. Det förvirrade mig att ett ämne smälter och fryser vid 0 grader, kokar och kondenseras....etc
Gränsen 0 grader C är en övergång:
- fast>flytande om du tillför energi.
- flytande>fast om du sänker energin/kyler
Gränsen 100 grader C är en övergång:
- flytande>gas om du tillför energi
- gas>flytande om du sänker energin/frigör/kyler
Kan man tänka så här
is <->flytande | kokar <->kondensera
på fråga 3c står det ”Vid vilken temperatur kondenserar svavel”
Pilen pekar mot kokar -> alltså ska man kolla på kokar spalten
Temperaturen då svavel kokar eller kondenserar är densamma. Det som avgör vad som händer vid den temperaturen är ifall du tillför energi eller frigör energi.
Tillför: värmer > går mot ånga.
Frigör: kyler > går mot vätska.
Så ifall du har kokpunkten för svavel kan du även säga att det är vid den temperaturen som svavel kondenserar.
Tillägg till ovan: 445 grader (kokpunkten) är gränsen då svavel övergår från vätska>gas (gemom att tillföra energi)
Vid samma gräns (om du frigör energi) går svavel från gas>vätska (kondenserar).
Kan man rita någon formel som beskriver fas övergångarna
1. (Uppvärmning av is) Energi som krävs för att gå från till :
2. (Smältning) Energi för att gå från is till vätska : (raka sträckan: energi tillförs men temperaturen förblir konstant.)
3. (Uppvärmning av vatten) Energi för att gå från vätska 0°C till vätska 100°C:
4. (Förångning) Energi för att gå från vätska 100°C till gas 100°C:
5. (Uppvärmning av ånga) Energi för att gå från gas 100°C till gas i t.ex. 110 °C:
--
q = värme (energi)
m = massa
= smältvärme (konstant)
= Ångbildningsvärme (konstant)
= temperaturskillnaden
--
Källa: Magnus Ehinger.
Det här räknar man ut väl i stökgeometri ... Vi har inte än lärt oss att räkna ut det än, finns det någon enklare sätt att tänka på?
Tack för all hjälp !!
Vad är det du vill veta?
Varför smälter is och fryser vid samma temperatur, varför kokas och kondenseras vatten/eller annat ämne vid samma temperatur?
Renny - det är helt enkelt så naturen är uppbyggd. Man skulle kunna tänka sig en värld där vatten kokar vid 100 grader men där ångan kondenserar tillbaka till vatten vid 50 grader, fast det är inte så vår värld är uppbyggd om man undersöker hur den fungerar. Utför man experiment ser man att smältning och frysning sker vid samma temperatur och detsamma gäller förångning och kondensering.
Det är faktiskt möjligt att förånga vatten vid en annan temperatur än 100 grader eller att få vatten att smälta vid en annan temperatur än 0 grader. Kokar man saltvatten så kommer ångas som bildas att vara varmare än 100 grader, s.k. överhettad ånga.
Om det är kallare än 0 grader så fryser vatten till is snabbare än is smälter till vatten, så allt vatten blir till is.
Om det är varmare än 0 grader så smälter is till vatten snabbare än vatten fryser till is, så all is blir till vatten.
Om det är precis 0 grader så går de båda reaktionerna lika snabbt. Vi får en blandning av is och vatten.
Alltså
Kokning-kondensation | smält-kokning | | gas-sublimering |
Skulle ni snälla kunna ge ett annat exempel annat än vatten.. Att ämnen kan kondensera och koka vid samma kokpunkt.
sprite111 skrev:1. (Uppvärmning av is) Energi som krävs för att gå från till :
2. (Smältning) Energi för att gå från is till vätska : (raka sträckan: energi tillförs men temperaturen förblir konstant.)
3. (Uppvärmning av vatten) Energi för att gå från vätska 0°C till vätska 100°C:
4. (Förångning) Energi för att gå från vätska 100°C till gas 100°C:
5. (Uppvärmning av ånga) Energi för att gå från gas 100°C till gas i t.ex. 110 °C:
--
q = värme (energi)
m = massa
= smältvärme (konstant)
= Ångbildningsvärme (konstant)
= temperaturskillnaden
--
Det här diagrammet beskriver fas övergång väldigt bra. Vart i tabellen kan man sätta in kondensation? Är det vid Samma punkt som i förkokning
Smältning är från fast till flytande, stelning är från flytande till fast.
Kokning är från flytande till gas, kondensation är från gas till flytande.
Det är ingenting att förstå, det är bara att lära sig.
Vid normal atmosfärstryck kommer det vid 100 °C ANTINGEN förånga eller kondensera. Beroende på om du haft vatten i en temperatur över 100 °C eller under 100 °C.
Ligger du under och tillför värme kommer det koka vid gränsen. Ligger du över och kyler ner kommer det kondensera vid gränsen.
Kolla här: https://www.youtube.com/watch?v=uSymNLj3W6
Vet inte om den är bra men genom att ha snabbspolat tycks det vara bra.
sprite111 skrev:Vid normal atmosfärstryck kommer det vid 100 °C ANTINGEN förånga eller kondensera. Beroende på om du haft vatten i en temperatur över 100 °C eller under 100 °C.
Ligger du under och tillför värme kommer det koka vid gränsen. Ligger du över och kyler ner kommer det kondensera vid gränsen.
Super bra bild!!! Gäller den bilden bara för vatten? Kan man byta ut temperaturerna så att man använder den bilden för andra ämnen än vatten?
Det gäller för alla ämnen (om de inte faller sönder redan under den aktuella temperaturen) fast med olika temperaturer.