Koncentration för en okänd lösning
Du får ett provrör med en lösning av kopparklorid med okänd koncentration. Du får även en lösning med känd koncentration av samma salt med en högre koncentration än din okända lösning. Du har tillgång till ett flertal små, tomma provrör samt engångspipetter med volymmarkering. Du ska laborativt ta reda på koncentrationen hos din okända lösning. Planera hur du kan utföra experimentet samt hur du redovisar dina resultat i en tabell och hur du visar med uträkningar vilken koncentration den okända lösningen har.
Jag förstår att jag på något sätt ska använda mig av c1v1 = c2v2, men detta gäller bara när lösningarna har samma substansmängd. Hur ska jag göra så att båda lösningar får samma substandsmängd??
Det stämmer att formeln har samma substansmängd, men den behöver inte heller förändras, eftersom formlen används för spädning av ett prov i taget. Du behöver m.a.o. använda formeln för varje lösning, men enskilt.
Hur skulle detta hjälpa mig? Om jag gör så kommer jag få en substansmängd för lösningen med känd koncentration, men för den andra kommer jag inte kunna göra något då koncentrationen är okänd. Har jag fel eller?
Hussin skrev:Hur skulle detta hjälpa mig? Om jag gör så kommer jag få en substansmängd för lösningen med känd koncentration, men för den andra kommer jag inte kunna göra något då koncentrationen är okänd. Har jag fel eller?
Ja precis det ger dig koncentrationen av den kända lösningen.
Den okända koncentrationen av kopparklorid behöver du ta reda på. För du kan inte räkna ut en okänd koncentration (X) , från en känd koncentration (Y) , utan att veta koncentrationssambandet (Z)
X= Y*Z , går endast att lösa om du känner till två av dessa, med endast en okänd.
En ledtråd kan vara att ta reda på hur en lösning med kopparklorid ser ut....
Förlåt, men jag förstår inte.
Lösning 1
c1 = okänd
v1 = känd
n1 = okänd
Lösning 2
c2 = känd
v2 = känd
n2 = känd
jag Inte sambandet, skulle du kunna förklarar det på ett sätt som jag förstår.
Jag sökte upp och fick att lösningen av CuCl2 är blått i vattenlösning, jag tänker då ju högre koncentration desto mörkare blir färgen. Då när jag häller lösningarna i varsin provrör, kommer det ena ha en mörkblå färg och det andra en ljusare färg. Späder jag lösningen med mörkblå färgen och antecknar volymen tills lösningarna får samma färg kan jag ta reda på koncentration av det okända lösningen genom c1v1 = n = c2v2
har jag tänkt rätt?
Eller volymen det tar lösningen med högre koncentration att få samma koncentration som lösningen med det ökända.
Hussin skrev:Jag sökte upp och fick att lösningen av CuCl2 är blått i vattenlösning, jag tänker då ju högre koncentration desto mörkare blir färgen. Då när jag häller lösningarna i varsin provrör, kommer det ena ha en mörkblå färg och det andra en ljusare färg. Späder jag lösningen med mörkblå färgen och antecknar volymen tills lösningarna får samma färg kan jag ta reda på koncentration av det okända lösningen genom c1v1 = n = c2v2
har jag tänkt rätt?
Ja, det är sambandet du behöver använda.
Du kan späda den mer koncentrerade lösningen, med känd koncentration, tills en av spädningarna har samma blåa färg som det okända provet.
Och du vet hur mycket du spätt provet, samt ursprungskoncentrationen, så du kan då enkelt räkna ut koncentrationen av kopparklorid i det utspädda provet. Och denna koncentration är då samma som i det okända provet.
Den blåa färgens intensitet är det som gör det möjligt att jämföra lösningarnas koncentrationer, det okända provet och det kända provets spädningar.
Aha, nu förstår jag tack så jättemycket 🙏🙏
För all del, kul att det hjälpte!