Kommunikation, ett smidigt uttryck
Hej, jag har två reella tal a och b, jag vet inte vilken av de som är störst. Jag vill att ett tredje tal x ska vara mellan a och b (a är såklart inte lika med b!), då har jag kommit på den alldeles briljanta idén att skriva (x-a)*(x-b)<0.
Jag vill då fråga hur snabbt ni tror att någon i min ålder skulle se vad det betydde, om det är snabb och smidig kommunikation. Rätt är det, det vet jag, men jag vill inte lägga stor börda på den som ska läsa det här nu. Hur snabbt ser ni implikationen av olikheten jag har skrivit (på direkten kanske)?
(alternativet skulle vara att först skriva "låt a vara större än b, då: blablabla. Tvärtom gäller ifall b skulle vara större än a". Men jag tycker att det är klumpigt)
Varför inte helt enkelt bestämma dig för att kalla det mindre talet för a och det större för b?
För att jag inte vill att objekten (jag vill inte avslöja för mycket det är mitt kära gymnasiearbete som jag ville publicera här på PA) ska byta namn beroende på vilken som är störst, utan de ska ha bestämda namn, i detta fall a och b.
Jag föreslår att du skriver
Om du absolut inte kan definiera talet till att vara större än så tycker jag att du skall säga "låt vara ett tal mellan och ". Olikheten som du skriver är inte konvention för något sådant och jag skulle inte vara förvånad om man som gymnasieelev behöver papper och penna för att inse att den betyder att ligger mellan och .
Saker som är väl bättre, men jag röstar nog fortfarande för att skriva ut det i text.
Okej, jag gör så då!
(däremot AlvinB så tror jag ändå att någon i min ålder skulle fatta det där med max en minuts intensivt tänkande. Nu kan jag ju inte agera oberoende tredje part här men jag skulle inse ganska snart att det var två faktorer och att ena skulle vara negativ och andra positiv)
Kan du definiera c = min(a,b) och d = max(a,b) och sedan säga c < x < d?
Det tycker jag blir lite klumpigt, tycker inte du det? Det är dessutom inte så enkla saker som a, b och x jag ska skriva här faktiskt
OBVIOUSLY. (joking)
Jag tycker "mellan" är en tilltäcklig term här. Typ: "Låt x vara ett tal som ligger mellan a och b". Det är inte perfekt då det kan råka missförstås som "mitt emellan" av vissa men på det stora hela borde det räcka.
Om:
(x-a)*(x-b)<0
Det är faktiskt en ganska finurlig representation av idén men det är onödigt svårt inse poängen utan att redan veta vad målet var så avråder också från det om målet endast är att kommunicera "ett tal mellan två andra tal".
Vad sägs om "Låt c vara ett tal som ligger någonstans mellan a och b"?
Qetsiyah skrev:Det tycker jag blir lite klumpigt, tycker inte du det? Det är dessutom inte så enkla saker som a, b och x jag ska skriva här faktiskt
Nej, jag tycker inte det är klumpigt (då hade jag inte föreslagit det) , men det är du som vet vad du ska göra med a, b och x.
Qetsiyah skrev:Okej, jag gör så då!
(däremot AlvinB så tror jag ändå att någon i min ålder skulle fatta det där med max en minuts intensivt tänkande. Nu kan jag ju inte agera oberoende tredje part här men jag skulle inse ganska snart att det var två faktorer och att ena skulle vara negativ och andra positiv)
Det är inte så svårt att klura ut vad min- och max-notationen betyder, men det är snarare att " är mellan och " är kort och det är i stort sett glasklart vad man menar. Matematisk notation används för att korta ned saker som annars blir onödigt långa eller svåra att uttrycka, men i detta fall är ju förklaringen i text mycket kort och utan bökiga formuleringar. Det finns ingen anledning att använda matematiska symboler bara för att använda matematiska symboler, särskilt när de gör förståelsen svårare.
SeriousCephalopod skrev:OBVIOUSLY. (joking)
Hahahahahahaha, det påminner om den formella definitionen av konvexitet för en funktion som jag har i mitt gymnasiearbete också. Beroende på vem i klassen jag får som "disputationsopponent" kan jag ändra haha (i ont syfte).