Kommer vi få mer eller mindre planekonomiska inslag i det svenska samhället?
Sverige är en typisk blandekonomi. Men hur har fördelningen av plan- respektive marknadsekonomi förändrats från 1945 fram till idag? Vilka faktorer är det som har påverkat denna utveckling och hur tror du det ser ut i framtiden, kommer vi få mer eller mindre planekonomiska inslag i det svenska samhället?
Såhär långt har jag kommit men jag vet inte hur jag ska besvara sista årtalen fram till idag, och kommer vi få mer eller mindre inslag av planekonomiska systemet??
1932 är året då Socialdemokraterna vann riksdagsvalet och det var första gången de borgerliga partierna blev en minoritet. Då satsade dem på att minska arbetslösheten och samtidigt mångdubblade dem det statliga insatserna, dessa mål och investeringar kan liknas med det planekonomiska systemet.
Socialdemokraterna styrde fram till 1975 och genomförde en del andra planekonomiska idéer som införandet av höjda bidrag till pensionärer, arbetslösa och barnfamiljer. De avskaffade även statarsystemet 1945, ett system där arbete inte betalas ut i lön utan istället in natura (https://www.socialdemokraterna.se/vart-parti/om-partiet/var-historia. Socialdemokraternas strävan efter ett klasslöst samhälle mynnade ut i beslut som att höja förmögenhets- inkomst- och arvsskatten. Detta beslut gynnar samhället i stort eftersom klyftan mellan rika och fattiga minskar. Dessutom får staten mer pengar att förfoga över som också är typiskt för planekonomin (www.skatteverket.se -De svenska skatternas historia).
Efter valet 1976 tog den borgerliga regeringen över. Deras vision är den enskilda människans valfrihet och det öppna samhället. Det Moderata partiet la stor vikt vid internationellt samarbete och fler utländska företag etablerade sig i Sverige under deras regering.
De la fram förslag som att sänka skatten så individen ska vara oberoende av bidrag och ge befolkning ökad valfrihet. Dessa idéer grundar sig i ett marknadsekonomiskt system. I och med att skatterna sänktes gav de befolkningen mer pengar och staten mindre pengar och därmed blev det en större valfrihet till folket.
Socialdemokraterna hade lämnat efter sig ett samhälle med hög arbetslöshet som den borgerliga regeringen försökte lösa. De var på god väg när det sänkte skatterna och genomförde avregleringar som skapade bättre villkor. Antalet jobb ökade i Sverige och landet fick ökad tillväxt (https://moderaterna.se/partihistorik). Däremot skriver Socialdemokraterna på deras hemsida att Moderaterna hade kört ekonomin i botten under deras styre. Båda partierna tenderar att skriva till sin fördel på deras hemsida och det är inte helt oväntat med tanke på läsaren är förhoppningsvis en ny anhängare eller anhängare sen tidigare som ska fortsätta rösta fram partiet.
1994 blev Sverige med en Socialdemokratisk regering igen.
Tänk så här: Var står de svenska partierna idag? Finns det framför allt partier som tycker staten ska ta en större roll i ekonomin och styrningen av denne eller finns de framför allt partier som tycker att staten ska ta en mindre aktiv roll i styrningen av ekonomin? Titta på de tre största partierna, Socialdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna. Vilka idéer har de om ekonomin? Detta borde ge en bra idé om hur ekonomin kan tänkas att utvecklas i framtiden. Just nu är det S, MP, (C,L) som styr Sverige. Det kan också vara värt att titta vilken ekonomisk politik som de för genom exempelvis titta på Januariavtalet.
