Kolets stora kretslopp

Hej! Jag ska ha Kemi som NO np i åk 9. Jag tänkte använda material som jag gjort till gamla prov i åk 8. 

Här har jag beskrivit kolets stora kretslopp i åk 8. Jag undrar om jag borde lägga till eller ta bort något och om jag kan plugga med detta materialet? Jag satsar på A betyg på NP :) 
Tack på förhand. 

Mvh Glenn

Text:

Det stora kretsloppet: 

I luften finns koldioxid (co2) på marken finns det växter och träd som binder koldioxid med hjälp av fotosyntesen. Växter omvandlar koldioxid (co2) och vatten (h20) med hjälp av ljusenergi som finns i solens strålar. På undersidan av bladen finns det små öppningar som kallas för klyvöppningar här kommer koldioxiden in. Vattnet sugs upp av växten med hjälp utav rötterna. I bladen finns ett ämne som kallas klorofyll det är det ämnet som gör att bladen har färgen grönt. Omvandlingen ser ut såhär. Koldioxid (co2) + vatten (h20) + ljusenergi förbränns och det bildas glukos (C6H12O6) även kallat druvsocker och syrgas som restavfall. Syrgasen ventileras ut från växten och vi andas in den. Från druvsockret bygger växterna upp organiska biomolekyler: Kolhydrater, fetter och proteiner. Flera glukos sätts ihop till kolhydraterna stärkelse och cellulosa vilket är växtens byggmaterial. Växter binder koldioxid och ger oss syre. 

När ett djur sedan kommer och äter upp växten så är kolhydraterna, fetterna och proteinerna en del av djurets matspjälkningssystem. När djuret sedan dör så tar sig de flesta koldioxidmolekylerna sig ut och upp i atmosfären igen. Men några få stannar kvar. För att djuret skall kunna bli till olja och naturgas så behövs det hög temperatur, högt tryck och en syrefri miljö. 

De koldioxid molekyler som tog sig ut är nu uppe i atmosfären och ute i luften och väntar på att en ny växt skall binda dem. 

Havet andas. Havet tar upp koldioxid molekyler och växter och alger binder sedan co2 molekylerna. När växten äts upp av något marint djur så tillhör ju koldioxiden de djurets matspjälkningssystem. När detta djuret sedan dör och sjun ker till botten så fastnar en del co2 molekyler under slamm och täcks sedan över mer och mer. Om ett dött djur får lång tid, syrefri miljö, höga temperaturer och högt tryck så bildas tillslut olja och naturgas.