zainab999 754
Postad: 9 maj 17:32

Klimat

Hej, jag har fått av min lärare att läsa fem scenario som finns i denna rapport : https://www.slu.se/centrumbildningar-och-projekt/futurefood/publikationer/framtidens-lantbruk/fem-framtidsscenarier-for-2050--forutsattningar-for-lantbruk-och-markanvandning/ 

 

och har fått dessa tre frågor: 

  1. Vilka fakta/ förhållanden/ synpunkter talar för detta scenario? Vilka talar emot?

 

  1. Är scenariot önskvärt? Varför? Varför inte?

 

  1. Vilka skulle konsekvenserna kunna bli?

 

jag förstår dock inte fråga kring fakta, är det menat vad det finns fakta som finns idag eller i texterna? Jag vet inte om någon kan svara på min fråga men jag tänkte att någon kanske förstår bättre än mig eller har några ideer, jag kan inte få tag på min lärare och provet är om två dagar. SKulle verkligen uppskatta hjälpen. 

Jag skulle tro att fakta i denna fråga är fakta som vi har idag, som talar för eller emot att ett scenario blir verklighet, dvs. fakta utanför texterna. Är det exempelvis rimligt att anta att befolkningstillväxten kommer att avstanna? Länge var det rimligt, då fler personer levde friskare liv och fick möjlighet till utbildning, vilket generellt leder till att färre barn föds. Men efter pandemin har den globala folkhälsan inte utvecklats lika positivt som innan – ökad hunger och större inkomstklyftor kan medföra att fler barn föds, men också att färre vuxna blir gamla. 

Det är också möjligt att något helt annat kommer att dominera, och göra att inget av de fem möjliga framtiderna inträffar. Ett exempel skulle kunna vara om kriget i Israel/Palestina samt konflikten mellan Israel och Iran fortsätter att eskalera, och kärnvapen börjar användas. Då kan morgondagen se väldigt, väldigt annorlunda ut, varpå inget av de framtida scenariona kanske kommer att vara realistiskt. Kärnvapenkrig är en möjlig faktor som helt förändrar världen, en ny pandemi är en annan. 

zainab999 754
Postad: 9 maj 18:14

Jo men när det gäller ökning i befolkningen, tänker jag åt både hållen t.ex det är hög befolkningstillväxt i fattiga länder medan andra länder som korea har jag hört att staten betalar pengar för befolkningen för att öka i födandet

 

https://www.gp.se/ekonomi/anstallda-far-800-000-for-att-skaffa-barn.aded677d-2f04-4561-9293-d3c5b33ba2af och https://www.dagensps.se/investerardygnet/kris-i-japan-det-fods-alldeles-for-lite-barn/ 

Ja, minskad befolkning är inte enbart positivt. Det är en balansgång mellan att ha tillräckligt med resurser för att ta hand om en befolkning där allt större andel personer blir mycket gamla, men ha en tillräckligt liten befolkning för att resurserna ska räcka till alla. 

Samtidigt kan jag ibland fundera kring långsiktigheten i att handla utifrån att "bara folk skaffar fler barn så löser det sig", för då borde vi rimligtvis ha samma problem igen när de barnen börjar bli äldre. Alternativet skulle vara att barnafödandet alltid håller sig på en relativt hög nivå, eller att färre personer blir äldre (eller att de som blir äldre inte blir lika gamla), men inget av de alternativen känns särskilt hållbart. Ursprungsproblemet, att den grupp som försörjer gruppen som inte kan försörja sig själv, kvarstår. Att skaffa många barn nu skjuter väl bara problemet på framtiden?

Alternativen är inte så många. De som finns är ungefär: 

  • Vuxna skaffar fler barn (med risk för att problemet återkommer igen om cirka 70 år)
  • Äldre arbetar längre innan de går i pension
  • Äldre lever kortare tid efter att de gått i pension
  • Äldre är friskare och behöver mindre stöd efter att de gått i pension 
  • Färre vuxna blir äldre (dvs. fler vuxna dör innan de går i pension)
  • Delar av eller alla i samhället vänjer sig vid lite mindre samhällsinsatser
  • Någon teknisk lösning som genererar resurser
Smutstvätt skrev:

Alternativen är inte så många. De som finns är ungefär: 

  • Vuxna skaffar fler barn (med risk för att problemet återkommer igen om cirka 70 år)
  • Äldre arbetar längre innan de går i pension
  • Äldre lever kortare tid efter att de gått i pension
  • Äldre är friskare och behöver mindre stöd efter att de gått i pension 
  • Färre vuxna blir äldre (dvs. fler vuxna dör innan de går i pension)
  • Delar av eller alla i samhället vänjer sig vid lite mindre samhällsinsatser
  • Någon teknisk lösning som genererar resurser
  • Migration (in- och utvandring). Människor från länder med för stor befolkning migrerar till länder med för liten befolkning. 

Detta bygger på att det aldrig kommer vara samma problem (över eller underbefolkning) i alla länder samtidigt

Sant! 

zainab999 754
Postad: 10 maj 13:23

Jag förstår inte så när folk har det bra föder de inte barn men när de har det dåligt då föder de barn? Hur är det så? Borde det inte vara motsatsen?

MrPotatohead Online 6208 – Moderator
Postad: 10 maj 13:54 Redigerad: 10 maj 13:55

Där det är dåligt är barnadödligheten (och den allmänna dödligheten) högre. Kvinnorna (tillsammans med männen) behöver därför skaffa fler barn för att sannolikheten att de har några som tar hand om/hjälper dem i framtiden är så stor som möjligt. 

Det borde vara motsatsen, men det är inte riktigt så enkelt. Som Mrpotatohead påpekat, brukar sämre tider medföra fler barn av överlevnadsskäl. Sämre levnadsförhållanden innebär också ofta sämre tillgång till preventivmedel, vilket ökar barnafödandet, och sämre utbildning (för alla personer, men särskilt för flickor) som generellt brukar komma med ett ökat barnafödande också. 

Med det sagt, de barn som föds har det (när man tittar på större grupper) sämre, då resurserna är mer knappa. 

zainab999 754
Postad: 10 maj 14:17

Jag förstår ändå inte, liksom det är extra kostnader med barn och hur ska de försörja om de inte har utbildning? De de dör ändå om de inte får mat och kan klara sig i livet

zainab999 skrev:

Jag förstår ändå inte, liksom det är extra kostnader med barn och hur ska de försörja om de inte har utbildning? De de dör ändå om de inte får mat och kan klara sig i livet

Det kan de inte. En del av barnen dör, dels av undernäring, och dels av sjukdomar som är lätta att förebygga i samhällen som har mer resurser (om resurserna används på sätt som gynnar befolkningen, självklart – diarré förebyggs inte automatiskt av pengar). 

Men människor är också motståndskraftiga, och har en extrem överlevnadsinstinkt. Du har säkert hört någon säga saker i stil med "om jag fick välja mellan att leva gott i tre månader, eller lida i ett år, skulle jag välja att dö tidigare för att slippa lida i onödan". När det väl kommer till kritan är det dock väldigt många som ändå väljer ett längre lidande – långt ifrån alla, men många. Människans överlevnadsinstinkt är urstark. 

I ett samhälle där ett av fem barn dör innan de blir vuxna, och en ung vuxen dör innan de blir lite äldre, och det enda skyddsnät som finns är dina barn, då behöver man skaffa några ungar för att säkra sin tillvaro på äldre dagar. Även i samhällen utan starka skyddsnät, men med goda levnadsförhållanden, finns det en sådan aspekt. Dock brukar det ta sig uttryck genom att man satsar mer på färre barn, genom att bekosta utbildning och andra framtidssatsningar för barnen.

Om du då skaffar fem barn, "räknar" du med att två av dem inte kommer att kunna försörja dig.

"räknar med"?

Med det inte sagt att föräldrar i fattigare länder inte sörjer sina barn lika djupt som föräldrar i rikare länder. Det gör de absolut – sorgen är inte annorlunda, men stödet omgivningen kan ge är det. I ett samhälle där alla förlorat ett barn, eller varit med om att någon närstående förlorat sitt barn, är det lättare att hitta medkänsla och stöd från sin omgivning, när så många varit med om samma sak. Det växer ofta även fram olika metoder för att stödja den som sörjer

En sådan tradition kan vara att omgivningen förser den sörjande med mat varje dag i en månad, för att underlätta under den mest akuta fasen av sorg. Det kan också vara tradition att den sörjande klär sig på något visst sätt, varpå andra tar mer hänsyn eller hjälper till på annat sätt. I Sverige fanns det länge traditioner kring hur nyblivna änkor och änklingar skulle sörja. Även om det idag kan verka ålderdomligt och uppstyltat, fanns det också en tydlig process som den sörjande inte själv behövde lista ut. 

Många traditioner har en motivering som åtminstone delvis förklarar varför traditionen ser ut som den gör. Att det i många länder närmare ekvatorn är tradition att begrava den som dött inom ett dygn, kan bero på att kroppen inte ska hinna börja ruttna. Ju varmare det är, desto snabbare börjar en kropp att ruttna. Genom att kremera eller jordfästa en kropp snabbt, hinner den inte börja brytas ned, vilket kan vara ett sätt att upprätthålla värdigheten för den som gått bort. 

Sedan tillkommer även aspekter kring preventivmedel – i princip ingenting kan få människor att sluta ha sex med varandra (om man tittar på större grupper, självklart kan enskilda personer sluta ha sex av olika anledningar, men på det stora hela). Finns det inga tillförlitliga preventivmedel att tillgå, då blir det fler barn. 

 

Det verkar omvänt, som du säger. Människor borde skaffa fler barn i goda tider och färre när tillvaron är sämre, men i verkligheten är det i regel tvärtom. 

Bra svar Smutstvätt!

@zainab999: Du kan ju ta frågan till dig själv och tänka på det åt andra hållet: Om du är/hade varit en kvinna, hade du skaffat många barn (2+ som krävs för att befolkningen ska växa) för att du har det bra? Eller så kan du tänka: hade du skaffat ännu fler om du levt ännu bättre? 

Svara
Close