Kemiska bindningar och värme
Hej!
I skolan har vi genomfört en laboration om hur olika kemiska bindningar reagerar med värme. Vi började med att värma upp strösocker i en aluminiumform och såg att det efter ett tag började smälta. Sedan gjorde vi samma sak med salt som inte smälte alls.
Vi har läst om de olika bindningarna och jag har förstått att salt (natriumklorid) har jonbindningar, medan socker (sackaros) har kovalenta bindningar. Men jag förstår ändå inte, är jonbindningar stabilare än kovalenta bindningar? Eller finns det någon annan förklaring?
Det finns en annan förklaring. Det är inte kovalenta bindningar som håller ihop sockermolekylerna med varandra (när nånting smälter är det ju inte själva molekylerna som går sönder).
Hur menar du? När sockret smälter är det väl bindningarna som bryts?
Ja, visst är det bindningar som bryts, men det är bindningar mellan olika sockermolekyler, inte inom en sockermolekyl.
På samma sätt går ju inte vattenmolekylerna sönder när is smälter.
Okej, alltså är bindningarna mellan sockermolekylerna inte lika stabila som bindningarna mellan natriumkloriderna? Därför har saltet en högre smältpunkt än sockret.
Mellan olika sockermolekyler finns det bara (ganska svaga) vätebindningar, så socker smälter om man värmer det (fast socker reagerar och förändras när det smälter, så det är inget riktigt bra exempel - vatten funkar bättre).
Mellan de olika jonerna i NaCl finns det starka jonbindningar, så man behöver värma saltet väldigt mycket innan det smälter (men det går!).
Tack!
