Kemiska beräkningar, Joner?

Formeln för natriumhydroxid känner du till genom att känna till beteckningen för natriumjonen (Na⁺) och hydroxidjonen (OH^-) och då får du sammantaget NaOH. Samma resonemang gäller för ammoniumnitrat (NH₄NO₃). Du måste helt enkelt veta att ammoniumjonen är NH₄⁺ och att nitratjonen är NO₃^-.

hur vad det det gick till när man skulle ta reda på om ämnet är positiv eller negativ? t.ex, cl-det var något men att kolla i periodiska systemet, men jag minns inte exakt vad det är man skulle kolla på? Var det gruppen? och i såfall hur vet man om ddet är +2, -3 osv..

För atomjoner kan man för många ämnen titta på i vilken grupp de ligger och räkna hur många elektroner den atomen skulle behöva "släppa" eller "ta upp" för att få en oktet. Men märk väl att oktetregeln är mer av en tumregel än något anant.

För övergångsmetallerna så måste man typ gissa. En bra gissning är ofta att övergångsmetallerna bildar atomjoner med laddning 2+, men det är fel oftare än det är rätt. Många övergångsmetaller kan dessutom ha flera olika oxidationstillstånd. Järnjoner kan exempelvis förekomma som Fe(II) eller Fe(III), och kopparjoner som Cu(I) eller Cu(II). Om du bara får ett prov kan man utifrån färgen ofta gissa på vilket species som är dominerande. Låt säga att du vet att ett prov innehåller något kopparsalt löst i vatten, samt att lösningen är blå till färgen. Då vet du direkt att det rör sig om koppar(II)joner och inte koppar(I)joner. Koppar(I)joner är tegelröda i vatten medan koppar(II)joner är turkosaktiga.

För sammansatta joner som ammonium- eller nitratjonen kan man ibland tänka på vilken syra jonen "kommer ifrån". Nitratjonen exempelvis kan man erhålla genom att låta salpetersyra, HNO₃, lösas i vatten. Då blir det uppenbart att nitratjonen måste ha laddning 1-, eftersom vätejonen har laddning 1+.

Okejj! nu förstår jag! TAck