Kemisk bindning
Hej!
Jag behöver hjälp med dessa frågor
De fyra ämnena C4H10 (butan), C2H5OH (etanol), CH3Cl (metylklorid) och CH4 (metan) hålls
i separata behållare, nedkylda av flytande helium vid normalt atmosfärstryck (ledning: vad har
helium för kokpunkt?). När kylningen upphör får ämnena långsamt gå upp till
rumstemperatur.
Vad kommer att hända med respektive ämne under processen när temperaturen ökar?
Vilka kemiska bindning kommer att brytas eller skapas vid övergång från fastfas till
vätskefas och gasfas?
Förklara skillnader i fasomvandlingstemperaturer (d.v.s. temperaturen när ämnet
smälter eller förångas) utifrån de kemiska bindningarna i respektive ämne.
Vad tror du själv?
Kommer de fyra ämnena att vara fasta, flytande eller gasformiga vid den låga temperaturen?
Vilka bindningar verkar mellan olika molekyler i mebutan, etanol, metylkorid respektive metan?
Alla ämnen är fasta vid temperaturen, sedan tror jag att det är dispersionskrafterna mellan molekylerna som kommer brytas när övergångarna sker.
Det är tre olika sorters bindningar som bryts i butan, etanol, metylkorid respektive metan. Vilka bindningstyper handlar det om?
Vätebindning intermolekylärt i etanol och kovalent intramolekylärt?
Dipolbindning intermolekylärt i metylklorid och kovalent intramolekylärt?
vdW i butan och metan och kovalent intramolekylärt?
De intermolekylära bindningarna bryts när ämnet går från fast till flytande och de intramolekylära bindningarna bryts när det går från flytande till gas eller?
Rätt på samtliga bindningstyper, men sedan var det lite knepigare. En del av de intermolekylära bindningarna bryts när ämnet går från fast till flytande, resten av de intermolekylära bindningarne bryts när ämnet går från flytande till gasformigt (lite förenklat). De intramolekylära bindningarna bryts endast om det sker en kemisk reaktion (fasövergångar är ju fysikaliska förändringar, inte kemiska reaktioner). Dedt är ju fortfarande t ex butanmolekyler även i gasfas.
Okej, så en del intermolekylära bindningarna bryts när ämnet går från fast till flytande och resterande bryts när det går från flytande till gas? Intramolekylära bindningarna bryts endast om en kemisk reaktion sker? Är det allt?
Det är det mest grundläggande. Det finns alltid mycket mer att säga om allting, men detta är det väsentliga, särskilt att de intramolekylära krafterna (de kovalenta bindningarna) är intakta.
Du har inte alls svarat på sista delen av frågan:
Förklara skillnader i fasomvandlingstemperaturer (d.v.s. temperaturen när ämnet
smälter eller förångas) utifrån de kemiska bindningarna i respektive ämne.
Smaragdalena skrev:Det är det mest grundläggande. Det finns alltid mycket mer att säga om allting, men detta är det väsentliga, särskilt att de intramolekylära krafterna (de kovalenta bindningarna) är intakta.
Du har inte alls svarat på sista delen av frågan:
Förklara skillnader i fasomvandlingstemperaturer (d.v.s. temperaturen när ämnet
smälter eller förångas) utifrån de kemiska bindningarna i respektive ämne.
Metan och butan har lägre smält och kokpunkt pga att vdW är svaga bindningar med låg bindningsenergi och metan har svagare vdW bindningar pga mindre molekyl.
Etanol har en vätebindning som är starkare och högre bindningsenergi än metylkloridens dipol-dipol bindning, förstår dock inte varför etanol har lägre smältpunkt?
Beror det på att metylkloriden är en störremolekyl vilket medför starkare dispersionskrafter som gör att smältpunkten blir lägre men att sedan är dipolbindningarna svagare och därför får den en lägre kokpunkt?
Tyvärr har jag inte någon bra förklaring till varför etanol är flytande inom ett så stort temperaturintervall.
