kemisk beteckning

Det är bara rena ämnen som kan ha en kemisk formel, så steg ett är att lära sig skilja på blandningar och rena ämnen. Blandningar delas i sin tur upp i homogena och heterogena blandningar medan rena ämnen delas upp i grundämnen och kemiska föreningar.

Papper är ett exempel på en heterogen blandning. Det låter lite konstigt att säga, men formellt sett är det så om man använder kemispråk. Zoomar man in på en bit papper ser man att det består av cellulosafibrer bestrukna med något annat ämne som ger en slät och vit yta, t.ex. krita. Både cellulosa och krita är kemiska föreningar och därmed rena ämnen. Det innebär att de kan beskrivas med kemiska formler. Cellulosas formel är (C₆H₁₀O₅)_n medan krita, även kallat kalciumkarbonat, har formeln CaCO₃.

Man kan alltså inte beskriva papper med en kemisk formel, men man kan beskriva dess komponenter med kemiska formler. Det är inte alltid helt lätt att veta vad som är blandningar och vad som är rena ämnen. Det är en träningssak och man blir allt bättre på det ju mer man läser kemi. Det mesta man kommer i kontakt med i vardagen är dock blandningar.

Det verkar som om första steget för dig är att ta reda på om ett visst ämne är ett rent ämne (ett grumdämne eller en kemisk förening) eller om det är en blandning. Papper är en blandning ab olika ämnen, bl a cellulosa. Rost är en blandning av olika järnoxider och järnhydroxider.

Om man tex ska skriva en reaktionsformel för papper som förbränns, ska man räkna med alla ämnen som ingår? eller endast det övertagande?

Gäller det isåfall alla blandningar (hetrogena och homogena)?

Visst är alla ämnen som finns i periodiska systemet grundämnen? 

Tror det jag har svårt för är att veta vad det är för kemisk förening nånting består av. om jag kollar runt i vardagsrummet och ser min matta så vet jag att den kanske är gjort av ull eller något syntetiskt tyg men sen kommer jag inte så mycket längre.. 

Samma om jag tänker på ett glas, liksom vad består glas av.

Jag märker nu när jag skriver att det låter som att jag inte försöker, men jag försöker verkligen att förstå men det går inte, och förstår inte varför saker inte fastnar.

Det känns liksom lite konstigt att allting består av nånting och att det inte alltid är konkreta konstanta regler för reaktionsformler tex, i matte är ju 1+1 alltid 2, och det man gör i VL måste göras likadant i HL. vill liksom ha ramar tror jag, konkreta tydliga regler... Läser på distans så det känns som det gör saken snäppet svårare (eller bara en tröst för mig själv)

Tack för att jag får så bra svar!

pluggarn3214 skrev:

Skäms lite över att behöva ställa den här frågan, men har nog svårt att förstå kemin överlag och hur det är möjligt att skapa reaktionsformler osv. (ren matte är myyycket lättare i jämförelse)

men:

Finns det nån regel som jag missat som gör saken enklare eller är det bara jag som är allmänt oförstående?

Skäms aldrig för att ställa frågor, det är så man lär sig förstå något som man kanske inte hade förstått annars. Alla har olika fallenhet för olika ämnen, det ter sig naturligt. Likt andra discipliner, så som matematik och fysik så är kemi som att lära sig ett helt nytt språk, man snappar upp grejjer längst vägen som gör att man förstår hur saker hänger ihop. Sen så är självklart distansutbildning inte att föredra när man lär sig kemi men det är långt ifrån omöjligt!

När du skriver reaktionsformler så får du tänka på vad det du har och vad som reagerar med vad samt vilka produkter man får (ibland så berättar frågan vilka produkter man får och ibland inte). Denna reaktionsformel är sedan att balansera så att du har lika många atomer av respektive atomslag på vardera sida av pilen.

Ps. Ett hett tips är att inte bara lära sig lösa uppgifter men även att förstå vad ord du inte känner igen egentligen betyder, via wikipedia eller liknande.

Lycka till, det kommer bli kul!

Om man tex ska skriva en reaktionsformel för papper som förbränns, ska man räkna med alla ämnen som ingår? eller endast det övertagande?

Gäller det isåfall alla blandningar (hetrogena och homogena)?

Oftast gör man förenklingar. Ett papper består till största del av cellulosa, så då kan man anta att det är cellulosa som förbränns och skriva en reaktionsformel utifrån det. För mer komplicerade blandningar som trä, sopor o.s.v. kan man inte riktigt anta att de består av ett enda ämne. Då kan man inte skriva några reaktionsformler och inte heller räkna ut hur mycket energi som frigörs. Då gör man experiment istället och tar reda på hur mycket energi som frigörs när 1 kg trä förbränns. Det finns tabellvärden för sånt.

Dessutom kan papper bestå av olika saker. Det jag beskrev tidigare syftar på skrivarpapper, men toapapper är inte bestruket med krita. En pizzakartong är inte blekt och innehåller därför en del andra organiska ämnen än enbart cellulosa. Ett filtrerpapper i ett kemilab består dock av nästan helt ren cellulosa.

Visst är alla ämnen som finns i periodiska systemet grundämnen? 

Tror det jag har svårt för är att veta vad det är för kemisk förening nånting består av. om jag kollar runt i vardagsrummet och ser min matta så vet jag att den kanske är gjort av ull eller något syntetiskt tyg men sen kommer jag inte så mycket längre.. 

Samma om jag tänker på ett glas, liksom vad består glas av.

Ja, periodiska systemet innehåller alla grundämnen som finns i hela universum varav ett nittiotal är stabila och naturligt förekommande, samt ett dussintal som kan produceras syntetiskt eller vid radioaktiva sönderfall.

Jag skulle inte heller kunna kolla på en matta och se vad den består av. Det är inget du behöver kunna göra heller. Däremot bör du känna till att en matta inte är ett grundämne.

Glas är väldigt krångligt, för det kan bestå av ganska många olika saker. Det är samma sak där - du behöver inte lära dig vad glas består av. Däremot kommer du att lära dig att glas är ett amorft material som oftast består av silikatföreningar. Amorft är motsatsen till kristallint. Det är den typen av övergripande indelning av olika saker som det är tänkt att du ska lära dig i takt med att du pluggar och lär dig mer och mer om hur världen är uppbyggd.

Det känns liksom lite konstigt att allting består av nånting och att det inte alltid är konkreta konstanta regler för reaktionsformler tex, i matte är ju 1+1 alltid 2, och det man gör i VL måste göras likadant i HL. vill liksom ha ramar tror jag, konkreta tydliga regler... Läser på distans så det känns som det gör saken snäppet svårare (eller bara en tröst för mig själv)

Det finns naturlagar som styr alla kemiska reaktioner med järnhand. Alla reaktioner som sker måste uppfylla lagen om massans bevarande, dvs produkterna måste ha samma massa som reaktanterna och dessutom måste du ha lika många atomer av varje slag före och efter reaktionen. Däremot får de sitta ihop på olika sätt.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Lagen_om_massans_bevarande 

Alla kemiska reaktioner styrs också av termodynamikens första och andra huvudsats. Den första säger att all energi bevaras vid reaktionen och det får inte heller nyskapas någon energi. Den andra säger att reaktionen inte får sänka universums entropi.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Energiprincipen 

https://sv.wikipedia.org/wiki/Termodynamikens_andra_huvudsats 

Det låter väldigt vetenskapligt och krångligt, men poängen är att det finns naturlagar som styr allt som sker inom kemin. Det är inget som händer utan någon anledning. Däremot är det svårt att lära sig reglerna :)

Tack för alla svar, det känns lite bättre nu! men jag startar en ny tråd med en till fråga!