Kausalanalys av den ekonomiska läge
Hej!!
jag har i uppgift att skriva en kausalanalys om den ekonomiska läget i Sverige just nu, mer specifikt är frågan vart i konjunkturcykeln befinner vi oss idag!? måste använda mig utav trovärdiga källor när det gäller siffror liksom reporäntan, arbetslösheten, bytesbalansen, BNP m.m.....
Om jag kan då hjälp för att kunna börja med inledningen skulle det vara perfekt!! har inte varit i Sverige på länge och uppgiften ska vara klar till kl 00:00!! skulle vara så tacksam för ett svar vilket som helst för att jag verkligen behöver akuuuut hjälp!
Hur har du tänkt själv? Det står i Pluggakutens regler att du skall visa hur du har försökt och hur långt du har kommit. /moderator
Börja inte med att skriva inledningen - den bör du inte skriva förrän du kommit så långt i din undersökning att du vet vilka slutsatser du vill komma fram till.
Jag hann skriva den här delen (mha fakta från nätet), det är väl inte i rätt ordning men det är vad jag kunde hitta hittills:
Konjunkturcykeln: Från botten till toppen... och så ner igen
2015 lämnade Sverige den utdragna lågkonjunkturen som var en konsekvens av den globala finanskrisen som började som en bolånekris i USA 2008 och spred sig över nästan hela världen.
Efter det gick Sverige istället in i en högkonjunktur. Konjunkturinstitutet bedömer att kulmen på denna nåddes 2018, och att vi nu befinner oss i en avmattningsfas.
Konjunkturen förändras utifrån en rad faktorer som jag kommer att fokusera på för att kunna få svaret på frågan om Sveriges läge i konjunkturcykeln!
Först och främst. bruttonationalprodukt BNP, som är ett mått på alla varor och tjänster som produceras i ett land under en viss period. Därmed är BNP/capita (invånare) också ett viktigt mått som kan används.
Enligt konjunkturinstitutet rapport om konjunkturläget mars 2019 så har Sveriges BNP per capita sjunkit från 1,2% till 0,5% sedan 2018. Vilken är en stor och märklig skillnad som pekar på nedförsbacken av cykeln!!
Men samtidigt har BNP måttet stora svagheter, främst att BNP/capita är en indikator på levnadsstandarden i ett land, och inte ett på inkomsten/capita.
Därmed har inflationen ett stort påverkan på landets konjunkturläge, därför är KPI eller KPIF ett viktigt
mått som för att se vart i konjunkturcykeln befinner sig ett land. I det här fallet så är det lika bra att använda vilken mått som helst, eftersom riksbankens penningpolitiska rapport för april 2019 visar att reporäntan är oförändrad detta år ligger på -0,25%. Efter höjningen med 0,25 från 2018 för att minska efterfrågan.
Således, enligt riksbanken så är inflationen 2%, vilket är också målet som Sverige har, då visar siffran att den svenska ekonomin är på högvarv.
Från regeringens synpunkt, så förväntas en minskad tillväxt efter de senaste åren av högt resursutnyttjande, säger finansminister Magdalena Andersson (regeringskansliet hemsida) efter utelämning av vårändringspropositionen för 2019.
