Katalysator
Hej!
Om man tillsätter Mn till väteperoxid, blir då MnO2 katalysator till väteperoxidens sönderfallsprocess eller hur kan man veta det?
Om MnO2 kommer med i balanserade formeln: MnO2 + 2(H2O2) ---> 2(H20) + 2(O2) + M
Sånt är otroligt svårt att veta. Man måste i princip göra labbförsök för att se vilka ämnen som fungerar som bra katalysatorer. Det går att förutspå att vissa ämnen fungerar som katalysatorer, men det kräver kunskaper över gymnasiekemin.
En liten rolig anekdot är framtagandet av järnkatalysatorn som används i Haber-Bosch-processen för produktion av ammoniak. Då satt man ner och provade halva periodiska systemet och metaller från olika gruvor med något annorlunda struktur och kemisk komposition. Man fann då att järnmalm från svenska gruvor hörde till de allra bästa katalysatorerna för reaktionen. Det finns många kemister genom historien som har testat olika föreningar för att se ifall de har katalytiska egenskaper.
Glömde att nämnda det, men eftersom MnO2 är en katalysator så ska den inte vara med i formeln. Du kan skriva MnO2 ovanför reaktionspilen för att visa att det används som katalysator.
Man kan ha olika massor potatis(katalas) i 2 olika glas för experimentet men en lika stor mängd väteperoxid, om man sedan vägar produkterna och det blir samma massa kan man väl utesluta att katalas är en katalysator?
Jag undrar varför när jag undersökte reaktionshastigheten för väteperoxid, och hade i katalas tillsammans med isbit, varför blev inte reaktionen snabbare då när väteperoxidens sönderfalls process är exoterm? Jag menar produkter gynnas ju av en temperatursänkning i en exoterm reaktion?
Jag vet inte riktigt vad du är ute efter när du skriver om att väga produkterna. Katalas är en känd katalysator för nedbrytningen av väteperoxid, så man kan inte direkt bortse från det.
Du blandar ihop två fundamentala begrepp: jämvikt och reaktionshastighet. Jämviktskonstanten, temperatur vs exoterm/endoterm reaktion m.m. talar om för dig vad som kommer att finnas då reaktionen har nått jämvikt. Det säger ingenting om hur snabbt det går att nå jämvikt. Ett exempel: reaktionen mellan syre i luften och ett bord av trä är spontan, exoterm och jämviktskonstanten är stor. Ändå brinner inte bordet genom att bara stå där. Det beror på att alla de där begreppen inte kan användas för att beskriva hur snabbt bordet brinner. I det här fallet tar det tusentals, om inte miljoner år för bordet att helt reagera med syre och nå någon sorts jämvikt.