Kärnfysik beräkna energi, en annan fråga än igår.
Jag har hört att man egentligen ska ta bort elektron massan ifrån atom kärnorna, när man konverterar massan till energi, dock så behöver man oftast ej de då energi differensen är den samma då elektron talet är lika stort före som efter en omvandling. Stämmer detta.
Har jag gjort mig otydlig, jag kan förklara tydligare, berätta bara vad som är otydligt? (Då jag ej kan kommentera av någon anledning, så gör jag ett nytt svar i denna tråd, hoppas ej moderatorerna blir sur)
Nä, du är inte otydlig, men du kan om du vill nämna något exempel så blir det ännu tydligare.
Orsaken till att man ibland måste räkna med elektronerna och ibland inte, är att man räknar på reaktioner mellan atomkärnor, men de tabellerade massorna är nuklidmassor, dvs kärna +elektroner.
JohanF skrev:Nä, du är inte otydlig, men du kan om du vill nämna något exempel så blir det ännu tydligare.
Orsaken till att man ibland måste räkna med elektronerna och ibland inte, är att man räknar på reaktioner mellan atomkärnor, men de tabellerade massorna är isotopmassor, dvs kärna +elektroner.
Så om man har ett ämne som alfa sönder faller, som visas i en reaktionsformel. Så behöver man ej räkna bort elektron massan i nukliderna då mass-differensen blir densamma?
Tillägg: 21 apr 2023 22:50
Om jag fattat dig rätt? Min formelsamling använder andra värdesiffror än vad uppgiftsboken gör, så jag är jätte osäker då facit aldrig bekräftar mina svar, därför vill jag verkligen ha det bekräftat att man gör som man gör, och varför liksom.
Det är aldrig problem vid alfasönderfall eftersom antalet elektroner förblir detsamma före och efter. Däremot måste man hålla ordentlig koll på vad man gör vid betasönderfall.
Titta igenom dessa två videor om de två olika betasönderfallen ordentligt, och ställ frågor efteråt. Han går noggrant igenom vad som händer med elektronerna.
https://www.youtube.com/watch?v=MU-A_7kCeiU
https://www.youtube.com/watch?v=rk_T47hLtZA
Jag tycker det är enklast att alltid räkna med kärnmassor istället för nuklidmassor (dvs som i videorna), för då slipper man försöka komma ihåg utantill när man måste dra bort elektronmassor och när man inte behöver det.
JohanF skrev:Det är aldrig problem vid alfasönderfall eftersom antalet elektroner förblir detsamma före och efter. Däremot måste man hålla ordentlig koll på vad man gör vid betasönderfall.
Titta igenom dessa två videor om de två olika betasönderfallen ordentligt, och ställ frågor efteråt. Han går noggrant igenom vad som händer med elektronerna.
https://www.youtube.com/watch?v=MU-A_7kCeiU
https://www.youtube.com/watch?v=rk_T47hLtZA
Jag tycker det är enklast att alltid räkna med kärnmassor istället för nuklidmassor (dvs som i videorna), för då slipper man försöka komma ihåg utantill när man måste dra bort elektronmassor och när man inte behöver det.
Jag kollar ej igenom videorna, då jag tror mig förstå beta sönderfall, eftersom elektronen eller positronen som blir utav sönder fallet måste räknas med som massa. Okej så att ta bort elektronerna från nuklidmassan är bra, och för att säkerställa en grej, visst är det alltid lika många elektroner som protoner i en neutral nuklid, dessutom undrar jag om det är antineutrinen eller neutrinen och elektronen eller positronen som delar en kenetisk energi efter ett sönder fall, och att den maximala möjliga hastigheten för elekronen skulle vara om den fick 100% av den kinetiska energin, och neutrinen 0%?
Tillägg: 21 apr 2023 23:33
Kollade nu på videon och den besvarade neutrin frågan
Jag tror att du kanske fortfarande inte förstår. Du måste _alltid_ lägga till den elektron (eller positron) som skapas i kärnreaktionen vid betasönderfall för att balansera reaktionsformeln. Anledningen till att du ibland måste dra ifrån ytterligare elektroner är därför att man räknar med tabellerade nuklidmassor (som är neutrala, dvs har full uppsättning elektroner) medan dotternukliden som bildas vid kärnreaktionen är en jon.
JohanF skrev:Jag tror att du kanske fortfarande inte förstår. Du måste _alltid_ lägga till den elektron (eller positron) som skapas i kärnreaktionen vid betasönderfall för att balansera reaktionsformeln. Anledningen till att du ibland måste dra ifrån ytterligare elektroner är därför att man räknar med tabellerade nuklidmassor (som är neutrala, dvs har full uppsättning elektroner) medan dotternukliden som bildas vid kärnreaktionen är en jon.
Så du hävdar att man inte ska dra bort elektronerna ifrån dotter kärnan?
Man ska dra bort elektronerna från moderkärnan _och_ dotterkärnan _om_ man använder de tabellerade neutrala nukleidernas massor vid beräkningarna. Men detta har inget att göra med om elektroner eller positroner eller något annat skapas i reaktionen eller inte. Utan det har att göra med att de tabellerade värdena som man vanligtvis använder vid massdefektberäkningarna gäller för neutrala nukleider, medan vid betaminussönderfall blir dotterkärnan en positiv jon och vid betaplussönderfall blir dotterkärnan en negativ jon.
Eftersom det är otroligt lätt att missförstå varandra om man inte använder räkneexempel för att förklara detta, ville jag att du skulle titta på videon om betaplussönderfall och videon på betaminussönderfall. Du skulle inte titta på videorna för att få förklarat att det skapas en elektron i ena fallet och en positron i andra fallet (eftersom du såklart redan vet det...) , utan du skulle titta på massdefektberäkningarna i de två exemplen för att kunna inse att anledningen till att subtrahera elektronmassorna inte har med vad som skapas i reaktionen att göra, utan helt enkelt av "räknetekniska" skäl.
Därför, om du förstår _alla_ steg i uträkningarna för massdefekten i videorna, så är det grönt.
Om det är _något_ steg i massdefektberäkningarna i videorna som du _inte_ förstår varför han gör, så har du sannolikt missuppfattat någonting. Och då får du gärna fortsätta att fråga.
(Du får gärna fortsätta fråga annars också eftersom jag insåg att jag inte hade svarat på ditt neutrinoenergiresonemang, vilket är ett korrekt resonemang)
