kan någon kolla igenom min text?

Detta är inte kemi, det är snarare biologi. Du kan lgga din tråd i rätt forum genom att redigera ditt förstainlägg.

Dock så är detta kemi vi läser enligt min lärare, men kan ändra ändå! 

någon som kan hjälpa mig? 

okej, visste inte. 

Några förslag på saker du kan undersöka lite mer.

Matte0123 skrev:

Hej! har svarat på frågor och har använt google till det dock undrar jag om någon kan kolla om mina svar till frågorna är tydliga och svarar på det man ska. Samt hur jag kan utveckla mina svar för högre bedömning. Uppskattar alla svar och all hjälp!!

frågor: 
Ge tre exempel på grupper av jordarter.
Korn som är finfördelade från berggrunden delas in i grupper beroende på hur stora kornen är. Det finns bland annat sten, lera och grus. Sten har störst korn medan lera har minst korn. 

Vilken av jordarterna är bäst lämpad för odling av spannmål?
Lera är bäst lämpad att odla spannmål i just för att den har minst korn.       Exempelvis sten har mycket större korn och blir därför svårare att odla i jämfört med lera som har mindre korn. 

Vad händer vid vittring?
Vid vittring så bryts berg och sten ner och det är en geologisk process- alltså något som förändras över en tidsperiod, som har med jorden att göra. I detta fall vittring. Det finns en mekanisk och en kemisk vittring. En kemisk vittring bryts bergarter ner/löses upp genom kemiska reaktioner, ofta sker detta på grund av att den utsätts för vatten. Då kan kornen följa med strömmen och sedan hamna i lager på jordytan eller nere vid bergarterna, som till exempel sand. En mekanisk vittring är en fysisk process och kan ske av att regn eller vind bryter ner berget. Samt om rötterna växer i sprickor och då utvidgar/gör dem det större. 

Har ni gått igenom hur isbildning bidrar till vittring, genom frostsprängning?

Vad kallas den näringsfattiga jordmån som är vanlig i Sverige?

Den kallas för Podsol och barrskog klarar av att växa/gro i detta jordmån vilket även förklarar varför det finns så mycket barrskog i Sverige. Men även mossa kan växa i detta jordmån. Det funkar mindre bra för jordbruk på grund av låga  näringshalter. 

Vilka grundämnen ingår i NPK-gödsling?

Kväve (N), Fosfor (P), Kalium (K) är de som ingår i NPK- gödsling.  

Varför kallas handelsgödsel för konstgödsel?
Handelsgödsel är gjord på ett konstgjort sätt, inte ett naturligt sätt, därför kallas det för konstgödsel. 

När du skriver att det är gjort på "ett konstgjort sätt", framgår inte riktigt hur detta sker. Om du beskriver hur handelsgödsel tillverkas, kan du jämföra med gammaldags gödsel (som kan fås från ruttnade växter och djurs avföring).

8. Beskriv fotosyntesen

Fotosynter innebär att växter bildar sin alldeles egna glukos ( socker) och de skapar det av koldioxid och vatten (H20). För att fotosyntesen ska fungera behövs solljus. Växterna tar upp solljus,vatten och koldioxid av det bildas glukos som används när den ska växa som energi. Syre som bildas släpps ut i luften. Det är viktigt att marken är bördig och det sker genom att den kan hålla vatten för fotosyntes. 

Nja, att marken är bördig är bra för växter generellt. Även mindre bördig mark kan hålla det vatten som växten behöver för fotosyntesen och för att ersätta det vatten som dunstar från växten. Och i jord med mindre vatten, motsvarande torrare miljöer, sker fotosyntes i de växter som är anpassade till torrare miljöer.

9. Förklara vad nedbrytning är 

Djur som daggmaskar äter döda saker som växter och djur. Andra små djur och bakterier gör samma sak. När de äter, gör de näring som växter kan använda. När de är klara, lämnar de kvar saker på marken. De här sakerna har ämnen som växter gillar, som kalium, kväve och fosfor. Om det går bra för djuren som bryter ner saker, blir marken bra för växter. Växterna kan då ta upp ämnena genom sina rötter och växa bra. Så, nedbrytning är viktig för att hålla naturen i balans och göra marken bra för växterna.

Bra slutkläm med att hålla balansen, för nedbrytningen är en del i kretsloppet som sker. Under vår-höst växer växterna så mycket de kan, och under hösten-vintern bryts växtdelar ner och då frigörs de näringsämnen du nämnde.

Om nedbrytarna inte bröt ner växterna, och i princip bildar kompost/gödsel, vad tror du skulle ske med balansen av näringsämnena?

1) Vi har inte gått igenom frostsprängning / isbildning, låter intressant och skulle gärna vilja veta lite mer , någon mening räcker! 

2) Vi har dessutom inte gått igenom hur konstgödsel bildas, men gissar att det är på labbar och saknar vissa viktiga näringsämnen? 

3) Är denna meningen bättre för att beskriva fotosyntesen och realtionen med bördig jord:

Fotosyntes innebär att växter bildar sin alldeles egna glukos ( socker) och de skapar det av koldioxid och vatten (H20). För att fotosyntesen ska fungera behövs solljus. Växterna tar upp solljus,vatten och koldioxid av det bildas glukos som används när den ska växa som energi. Syre som bildas släpps ut i luften. Det är viktigt att marken är bördig och det sker genom att jordmånerna kan hålla vatten för fotosyntes. Ex lerjord håller mer vatten än sandjord, för den släpper bara igenom allt vatten.  

4) Om nedbrytarna inte bröt ner växterna skulle det i princip inte finnas någon jord kvar. Andra djur skulle väll äta upp nedbrytarna och det skulle inte finnas någon balans där marken blir bra och bördig så att växterna kan ta upp näringen. Det rubbar hela kretsloppet. Det skulle typ ligga näring överallt men blir svårt för växterna att ta upp det så andra organismer tar upp det istället. Vi får inte tillgång till lika stor utbud av t.ex sädeslag som växer, man tvingas använda kemikalier och konstgjorda föremål för att efterlikna nedbrytarna och deras viktiga funktion i vårt samhälle. 

Matte0123 skrev:

1) Vi har inte gått igenom frostsprängning / isbildning, låter intressant och skulle gärna vilja veta lite mer , någon mening räcker! 

Testa att söka. Det finns redan beskrivet och klart att läsa, så det är enklare för dig att direkt söka rätt på mer information om det.

2) Vi har dessutom inte gått igenom hur konstgödsel bildas, men gissar att det är på labbar och saknar vissa viktiga näringsämnen? 

Konstgödsel finns också beskrivet. Testa att söka, så hittar du beskrivning av vad det är och om/hur det skiljer sig ifrån andra typer av gödsel.

3) Är denna meningen bättre för att beskriva fotosyntesen och realtionen med bördig jord:

Fotosyntes innebär att växter bildar sin alldeles egna glukos ( socker) och de skapar det av koldioxid och vatten (H20). För att fotosyntesen ska fungera behövs solljus. Växterna tar upp solljus,vatten och koldioxid av det bildas glukos som används när den ska växa som energi. Syre som bildas släpps ut i luften. Det är viktigt att marken är bördig och det sker genom att jordmånerna kan hålla vatten för fotosyntes. Ex lerjord håller mer vatten än sandjord, för den släpper bara igenom allt vatten.  

Just kopplingen till bördig jord, behövs inte alls för att beskriva fotosyntesen. Fotosyntesen sker i växter, bakterier, på land och i hav, den sker i princip överallt där det går. Så fotosyntesen behöver inte bördig jord, eller någon jord alls.

4) Om nedbrytarna inte bröt ner växterna skulle det i princip inte finnas någon jord kvar. Andra djur skulle väll äta upp nedbrytarna och det skulle inte finnas någon balans där marken blir bra och bördig så att växterna kan ta upp näringen. Det rubbar hela kretsloppet. Det skulle typ ligga näring överallt men blir svårt för växterna att ta upp det så andra organismer tar upp det istället. Vi får inte tillgång till lika stor utbud av t.ex sädeslag som växer, man tvingas använda kemikalier och konstgjorda föremål för att efterlikna nedbrytarna och deras viktiga funktion i vårt samhälle. 

Frågan var att beskriva vad nedbrytning är, alltså det som nedbrytarna gör. Du har beskrivit vad nedbrytarna gör och deras roll i kretsloppet. Ditt svar är med andra ord fokuserat på de som bryter ner, snarare än själva nedbrytningen.

Okej men vad blir svaret på denna fråga : Om nedbrytarna inte bröt ner växterna, och i princip bildar kompost/gödsel, vad tror du skulle ske med balansen av näringsämnena?

Det var den jag försökte besvara med 4) 

Detta svar ifrån dig: 

Nja, att marken är bördig är bra för växter generellt. Även mindre bördig mark kan hålla det vatten som växten behöver för fotosyntesen och för att ersätta det vatten som dunstar från växten. Och i jord med mindre vatten, motsvarande torrare miljöer, sker fotosyntes i de växter som är anpassade till torrare miljöer.

Den försökte jag utveckla med 3) om fotosyntesen, skrev först en text men tog till mig ditt svar och försökte utveckla mitt svar så jag får med det du berättade, blev det bra? 

Okej, jag läste inte ut att du lade till svaret på frågan jag ställde till ditt tidigare svar, jag läste det som att du bytte ut ditt tidigare svar med det nya.

Min fråga var mest för att sätta in nedbrytandet i ett större sammanhang, kretsloppet.