Kan någon hjälpa mig med min programmeringsuppgift fattar ingenting!!

I den här uppgiften ska vi testa att simulera en förvaltning av ett sparkapital eller en förmögenhet. Om du har en summa pengar vill du antagligen att den ska förvaltas på ett så bra sätt som möjligt, så att den ökar i värde och blir en ännu större summa pengar. Det enklaste är att du sätter pengarna på ett bankkonto. Men i dagsläget är räntorna låga och det ger ingen större avkastning. Bättre kan det gå om man istället investerar sina pengar i aktier på börsen. Historiskt sett har aktier haft en jämn bra avkastning som varit betydligt bättre än andra investeringar.
Men det är inte lätt att hitta de rätta aktierna att investera i. Många småsparare försöker hitta små bolag med bra idéer som ska slå igenom och ge en fantastisk utveckling för aktierna. Det slutar sällan väl eftersom det innebär att man måste ta stora risker. Professionella förvaltare har tydliga strategier för hur de ska förvalta ett kapital. Avkastningen blir sällan särskilt spektakulär men å andra sidan jämn och med en lägre risknivå. Med en sådan strategi kan man förvänta sig ca 7-9 % värdeökning per år. Det kan låta lågt men är faktiskt en bra avkastning vilket vi kommer se i vår simulering.
En professionell förvaltare tar ofta höga avgifter vilket under senare år har kritiserats för att äta upp den avkastning man får. Det har visat sig att avkastningen med en sämre förvaltning med låg avgift blir högre än den blir med en bra förvaltning med hög avgift. I vår simulering väljer vi därför att titta på hur avkastningen blir om vi väljer att investera alla pengar i en fond som inte har någon förvaltning, en indexfond. En indexfond består av aktier från alla bolag på börsen viktade utifrån bolagens storlek. Indexfonden äger många aktier i ett stort bolag och mindre aktier i ett litet bolag. Vilka aktier indexfonden ska bestå av bestäms alltså av vilka aktier som finns på börsen och, eftersom ingen människa ska välja vilka aktier som ska vara med, blir avgiften låg. Vi antar i den här uppgiften att en indexfond kommer att nå samma avkastning som index.
Förutsättningen för vår simulering är att du har ett kapital; du har vunnit på lotto, du har kanske blivit den där världsstjärnan i din idrott som du förtjänar att bli eller du har lyckats övertala din arbetsgivare att du ska ha en riktigt hög lön. Du vill samtidigt kunna leva på ditt kapital, dvs du vill få ut en summa varje månad som om du hade en månadslön. Detta kallar vi Månadspeng. Hur länge ditt kapital räcker beror på flera olika faktorer och det är det som vi ska titta på nu.

1. De senaste 150 åren har börsens index stigit med i genomsnitt 9 % varje år, dvs värdet av aktierna har ökat med 9 %. Utvecklingen har varit förvånansvärt jämn under hela perioden och även om historisk utveckling inte är någon garanti för framtida vinster väljer vi att räkna med att vi varje år når den genomsnittliga historiska avkastningen.
I den första versionen av simulatorn anger vi hur stor förmögenhet vi har och hur stor månadspeng vi vill få ut varje månad. Därefter räknar vi ut hur många månader (år) pengarna räcker. Låt varje varv i loopen motsvara en månad. Tänk på att månadsavkastningen blir 9 % / 12.
Utbetalningen av månadspengen sker första dagen varje månad, dvs efter föregående månads avkastning.

2. I den andra versionen utvecklar du ditt program genom att beräkna hur många år och månader pengarna räcker. Lägg även till en utskrift av hur stor det resterande kapitalet är efter den sista månadspengen.
Sida 2 av 4

3. Varje år måste du betala en förvaltningsavgift för fonden. En normal avgift för en indexfond är 0,2 % av dina andelar av fonden, dvs 0,2 % av ditt kapital. Det finns dock även indexfonder som förvaltas av datorer och som inte har någon avgift. Det finns samtidigt också förvaltade fonder med betydligt högre avgifter. Förvaltningsavgiften betalas första dagen varje månad med 1/12 av den årliga avgiften.
Riksbankens mål är att inflationen ska ligga på 2 % varje år. Det innebär att pengarna tappar 2 % i värde varje år. För att kompensera dig för det vill du varje år få en höjning av månadspengen motsvarande inflationen. Den höjningen sker den 31 december varje år.
Lägg in ytterligare två variabler som du läser in, vilken inflation du räknar med och hur hög avgift du betalar.

4. Eftersom inflationen gör att du varje år får en högre månadspeng är det kul att se hur stor månadspeng du fick i den sista utbetalningen. Lägg till en sådan utskrift.
Sida 3 av 4


5. När man säljer fonder betalar man 30 % av vinsten man gör i skatt. I vår simulering löser vi
det genom att minska varje månadsavkastning med 30 %, dvs 9 % / 12 * 70 %.
Dessutom betalar man en schablonskatt, oavsett om fonden ökat i värde eller om den minskat i värde. Schablonskatten är 30 % av 0,4 % av hela ditt fondinnehav vid årets början. Detta beräknar vi alltså på årets första dag, är dina fonder då värda 100 000 kr är schablonbeloppet 0,4 % av det, dvs 400 kr. Av detta betalar du då 30 % i skatt, dvs 120 kr. Schablonskatten beräknas och dras av i början av varje år efter det att fondavgiften har betalats.
Lägg till de båda skatterna i ditt program.

6. En genomsnittlig anställd i Sverige hade 2019 en månadslön på ca 35 630 kr. Efter skatt ger det ca 23 870 kr. Hur stort kapital behöver du för att kunna leva resten av ditt liv utan att behöva arbeta med en genomsnittlig månadspeng (23 870 kr) enligt vår simulator?