kan man säga att spänning är
Kan man säga att spänning är komponentens förmåga att driva fram elektroner eller finns det något enkelt sätt att definera det? har aldrig förstått.,
Spänningen är skillnaden i elektrisk potential. Exempel: Om en punkt är negativt laddad och en annan punkt är positivt laddad så finns en potentialskillnad mellan de punkterna. Det finns en spänning mellan punkterna. Ju högre skillnad i potential desto högre spänning och vice versa.
Man kan likna spänning vid höjden av ett vattenfall. Ju högre vattenfall desto högre spänning.
En komponents förmåga att leda elektroner, dvs elektrisk ström, brukar kallas konduktivitet eller ledningsförmåga. Ju lägre resistans desto högre ledningsförmåga.
Om vi fortsätter liknelsen med ett vattenfall så kan man säga att ett bredare vattenfall kan leda mer vatten än ett smalt på samma tid. Det bredare vattenfallet har högre ledningsförmåga.
Nej Lovisla inte riktigt. Tänk dig spänning som ett tryck. 12 volt litet tryck i bilar, 230 volt vårt normala tryck i hemmen, 10 000 volt ganska stort tryck som används ute på landet ofta mella byar, 130 000 volt upp till 400 000 volt det tryck som finns i de stora stamledningarna över Sverige.
Det som avgör hur farlig spänningen är beror också på storleken på "tryckbehållaren" OBS! att det bara är en liknelse jag använder. Det går inte att lagra elektrisk spänning i stora behållare, men det går att jämföra lite med det.
Om vi fortsätter vår liknelse så är det hög spänning i sladden till tändstiftet på en moped eller gräsklippare. Kanske 15 000 volt, men eftersom "behållaren" är så liten så upphör kraften ganska fort om man lägger kabeln mot motorblocket.
Skulle man göra på samma sätt med en ledning ute på landet som jag nämnde ovan, då blir det en sådan kraftig urladdning så det smäller som en åskknall och effekten är oerhörd och det beror på att "tryckbehållaren" är jättestor. Vi har kraftverk från hela Sverige som kan hjälpa till att pumpa på. Nu finns det snabba elektroniska skydd som bryter bort elkraften, men det kan ändå bli en ganska ordentlig smäll ute på ett landsbygdsnät.
Strömmen är måttet på flödet som uppstår i ledningen pga. "trycket" dvs. spänningen.
En komponents förmåga att leda ström beror på dess kemiska sammansättning.
Edit: Ojdå jag kom försent med inlägget, men du kanske kan få ut något av bägge inläggen?
Jag bygger vidare på analogin med ett vattenfall. Om spänningen är höjdskillnaden så är strömmen vattenflödet och resistansen bredden på fallet. Om man har ett högt fall (hög spänning) kan mer vatten flöda genom det varje sekund (större ström). Om man har ett bredare fall (lägre resistans) så ger det också ett större flöde (större ström). Detta beskriver Ohms lag.
Teraeagle skrev:Jag bygger vidare på analogin med ett vattenfall. Om spänningen är höjdskillnaden så är strömmen vattenflödet och resistansen bredden på fallet. Om man har ett högt fall (hög spänning) kan mer vatten flöda genom det varje sekund (större ström). Om man har ett bredare fall (lägre resistans) så ger det också ett större flöde (större ström). Detta beskriver Ohms lag.
Eller som Lindehaven skriver, bredden på vattenfallet motsvarar konduktiviteten (inversen på resistansen)
Åsså brukar jag tillägga...tänk på varför det heter Stockholms Ström och Motala Ström :-)
tack! tror jag förstår vad spänning är men inte hajjat riktigt vad potential är.
En liknelse: Tänkk dig en bit natur. Potential är ungefär som en punkts höjd (över exempelvis havet). Det behövs en nollnivå för att ange potentialen/höjden, och om man väljer olika referenspunkt, blir det olika siffror på potentialen/höjden.
Spänning (= potentialskillnad) är som höjdskillnad. Oberoende av vilken nollnivå man har så blir höjdskillnaden mellan två punkter samma, och om man byter ordning på punkterna så blir höjdskillnaden lika stor men negativ.
Smaragdalena skrev:En liknelse: Tänkk dig en bit natur. Potential är ungefär som en punkts höjd (över exempelvis havet). Det behövs en nollnivå för att ange potentialen/höjden, och om man väljer olika referenspunkt, blir det olika siffror på potentialen/höjden.
Spänning (= potentialskillnad) är som höjdskillnad. Oberoende av vilken nollnivå man har så blir höjdskillnaden mellan två punkter samma, och om man byter ordning på punkterna så blir höjdskillnaden lika stor men negativ.
ok! skulle man kunna säga att laddningarna har typ läges energi? och man mäter den från nollnivån till en viss referenspunkt? och när det är spänning är det istället mellan två punkter? men om det e så undrar jag när man mäter spänning och när man mäter elektrisk potential?
Man mäter både spänningn och potential med en voltmeter. Om man vill mäta potentialen (utan att behöva räkna) så låter den ena sladden till voltmetern gå till jord (eller någon punkt som har samma potential som jord) och den andra till den punkt vars potential man vill mäta. Om du vlii mäta spänningen över en komponent fäster du voltmeterns sladdar på vardera sidan om komponenten. Alltså - spänning är samma sak som potentialskillnad.
Smaragdalena skrev:Man mäter både spänningn och potential med en voltmeter. Om man vill mäta potentialen (utan att behöva räkna) så låter den ena sladden till voltmetern gå till jord (eller någon punkt som har samma potential som jord) och den andra till den punkt vars potential man vill mäta. Om du vlii mäta spänningen över en komponent fäster du voltmeterns sladdar på vardera sidan om komponenten. Alltså - spänning är samma sak som potentialskillnad.
ok! tror det börjar klarna upp nu! det jag fortfarande undear över är varför man väljer jordpunkten till nollnivå?
Man har bestämt sig för att jord har potentialen 0, så är det bara.
lovisla03 skrev:Smaragdalena skrev:Man mäter både spänningn och potential med en voltmeter. Om man vill mäta potentialen (utan att behöva räkna) så låter den ena sladden till voltmetern gå till jord (eller någon punkt som har samma potential som jord) och den andra till den punkt vars potential man vill mäta. Om du vlii mäta spänningen över en komponent fäster du voltmeterns sladdar på vardera sidan om komponenten. Alltså - spänning är samma sak som potentialskillnad.
ok! tror det börjar klarna upp nu! det jag fortfarande undear över är varför man väljer jordpunkten till nollnivå?
Att välja "jorden" som nollnivå kan liknas vid som lika naturligt, som att låta havet vara nollnivå vid höjdmätning (m.ö.h.) på en karta.
Affe Jkpg skrev:lovisla03 skrev:Smaragdalena skrev:Man mäter både spänningn och potential med en voltmeter. Om man vill mäta potentialen (utan att behöva räkna) så låter den ena sladden till voltmetern gå till jord (eller någon punkt som har samma potential som jord) och den andra till den punkt vars potential man vill mäta. Om du vlii mäta spänningen över en komponent fäster du voltmeterns sladdar på vardera sidan om komponenten. Alltså - spänning är samma sak som potentialskillnad.
ok! tror det börjar klarna upp nu! det jag fortfarande undear över är varför man väljer jordpunkten till nollnivå?
Att välja "jorden" som nollnivå kan liknas vid som lika naturligt, som att låta havet vara nollnivå vid höjdmätning (m.ö.h.) på en karta.
finns det elektrisk potential om en krets inte är jordad eller finns bara spänning då?
Det finns en potential i varje punkt i kretsen, men den går inte att mäta.
Om du tänker dig en elektrisk krets där du har 24 V DC dvs. en likströmskrets, men ingen besämd referenspunkt som är gemensam så är det brukligt att man letar upp var spänningen kommer ifrån. T.ex. från batterier eller från ett vanligt nät med transformator och likriktare emellan. Ofta står det 24 V någonstans där den börjar. Kan man då mäta att 24 V finns mellan två matande punkter, så kontrollerar man med mätinstrumentet vem som är minus och vem som är plus. Därefter kan man använda minuspunkten som referenspunkt.
Är det 24 V AC dvs. en växelströmskrets ja då får man välja själv vilken av de två punkterna man utser till referenspunkt.
Ok! Tackar!
